Inblick i beredskapstidens Sverige

Fosterlandskänslan blomstrade i Sverige under beredskapstiden när Nazitysklands skugga föll över Europa. Nationella högtidsdagar firades med extra glöd samtidigt svenska män stod redo vid gränserna. Inom kulturen togs många beredskapsteman upp, och kvinnor stickade varma kläder åt soldaterna. Samtidigt såg 1940-talet en ökning i antalet födda barn, en kontrast till den befolkningskris som det tidigare hade varnats för på 1930-talet.

Bild: Arne Söderholm

Beredskapsmän uppvaktar bygdens flickor.

Fosterlandskänslan blomstrade

Nazityskland bredde ut sitt onda välde. Sverige ensamt var ännu inte berört, men känslan av hot fanns där hela tiden. De nationella högtidsdagarna firades därför så mycket mer intensivt. Fosterlandskänslan blomstrade. På Skansen marscherade studenterna upp med fanor. Organisationssverige mottog på Svenska flaggans dag fanor av kungen på Stadion. Det var den nationella samlingens tid. Socialdemokrater och borgerliga manifesterade den första maj nationell enighet genom att tillsammans tåga i ett medborgartåg.

ANNONS

Beredskapen uppmärksammades även inom kulturen

En stor del av den manliga befolkningen var inkallad för att bevaka gränserna. Kvinnor satt överallt och stickade varma kläder åt pojkarna i fält. Den populära sångerskan Ulla Billqvist sjöng i radio årets schlager "Min soldat":

Hans skor är för stora och hans mössa för trång
hans byxor för smala och hans rock är för lång.
Men det gör detsamma för han är min soldat
någonstans i Sverige.

Man gick på bio och såg filmer med beredskapsteman som Sickan Carlssons "Landstormens lilla lotta", "Kalle på spången" med skåningen Edvard Persson, "Upp och pröva dina vingar" med Alice Babs och man sjöng Sten Frykbergs "Bohus bataljons beredskapsvisa".

Folkspänsten var något man månade om. Sofiaflickorna visade upp sina färdigheter i rytmisk gymnastik. Husmodersgymnastiken fick stor spridning. Den populäre radiomajoren Bertil Uggla höll sina gymnastikprogram på morgnarna. På riksmarschen, som även kungen och många av samhällets toppar gick, skulle herrarna gå 15 kilometer och damerna 10 kilometer.

Bild: Arne Söderholm

Förflyttning via buss.

På 1930-talet hade man fruktat att Sverige skulle dö ut på grund av att det föddes för få barn. Alva och Gunnar Myrdal varnade i sin bok Kris i befolkningsfrågan för att det föddes för få barn. Men på 1940-talet kom dock de stora barnkullarna. Det var "40-talisterna" som såg dagens ljus och de var många. Propagandan för att föda barn i syfte att bevara den nationella egenarten har vi sett exempel på från olika länder och perioder.

LÄS MER: Sverige under andra världskriget

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

Vad innebar det att fosterlandskänslan "blomstrade" i Sverige under beredskapstiden?
Ge exempel på hur beredskapen visade sig i den svenska kulturen.
Vad gjorde kvinnorna för att stödja de inkallade männen?
Beskriv vilka aktiviteter folk deltog i för att hålla uppe "folkspänsten".

Fundera på:

Hur kan kulturen, som film och musik, påverka ett samhälles beredskap och moral under kriser?

Litteratur:
Gunnar Artéus, Sveriges historia under andra världskriget: 1939-1945, Natur & Kultur, 1998
Johannes Kjellgren, Sverige och andra världskriget: En berättelse om beredskap och diplomati, Natur & Kultur, 1999
Kristina Söderpalm, Beredskapsår och vardag: Kvinnors liv i Sverige 1939-1945, Carlsson Bokförlag, 1999

Text: Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm, författare

Senast uppdaterad: 1 november 2023

Publicerad: 30 september 2014

Spara som favorit

ANNONS

Liknande filmer och poddradio