Fosterlandskänslan blomstrade
Nazityskland bredde ut sitt onda välde. Sverige ensamt var ännu inte berört, men känslan av hot fanns där hela tiden. De nationella högtidsdagarna firades därför så mycket mer intensivt. Fosterlandskänslan blomstrade. På Skansen marscherade studenterna upp med fanor. Organisationssverige mottog på Svenska flaggans dag fanor av kungen på Stadion. Det var den nationella samlingens tid. Socialdemokrater och borgerliga manifesterade den första maj nationell enighet genom att tillsammans tåga i ett medborgartåg.
Beredskapen uppmärksammades även inom kulturen
En stor del av den manliga befolkningen var inkallad för att bevaka gränserna. Kvinnor satt överallt och stickade varma kläder åt pojkarna i fält. Den populära sångerskan Ulla Billqvist sjöng i radio årets schlager "Min soldat":
Hans skor är för stora och hans mössa för trång
hans byxor för smala och hans rock är för lång.
Men det gör detsamma för han är min soldat
någonstans i Sverige.
Man gick på bio och såg filmer med beredskapsteman som Sickan Carlssons "Landstormens lilla lotta", "Kalle på spången" med skåningen Edvard Persson, "Upp och pröva dina vingar" med Alice Babs och man sjöng Sten Frykbergs "Bohus bataljons beredskapsvisa".
Folkspänsten var något man månade om. Sofiaflickorna visade upp sina färdigheter i rytmisk gymnastik. Husmodersgymnastiken fick stor spridning. Den populäre radiomajoren Bertil Uggla höll sina gymnastikprogram på morgnarna. På riksmarschen, som även kungen och många av samhällets toppar gick, skulle herrarna gå 15 kilometer och damerna 10 kilometer.
På 1930-talet hade man fruktat att Sverige skulle dö ut på grund av att det föddes för få barn. Alva och Gunnar Myrdal varnade i sin bok Kris i befolkningsfrågan för att det föddes för få barn. Men på 1940-talet kom dock de stora barnkullarna. Det var "40-talisterna" som såg dagens ljus och de var många. Propagandan för att föda barn i syfte att bevara den nationella egenarten har vi sett exempel på från olika länder och perioder.
Text: Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm, författare
Läs mer om
