Rekordåren i Sverige under efterkrigstiden

klocka
Lästid 5 minuter
Sverige hade aldrig tidigare upplevt en sådan ekonomisk expansion och framtidstro som under rekordåren efter andra världskriget fram till oljekrisen 1973-1974. De flesta svenskar var övertygade om att Sverige var just det drömland som utländska massmedier skrev om, den svenska modellen.
M
Artikel

Under de s.k. rekordåren gick den svenska industrin på högvarv och tillväxten i den svenska ekonomin var kraftig.

Nya möjligheter för Sverige efter kriget

Freden kom i maj 1945 med jubelscener på Kungsgatan i Stockholm och jubel över hela världen. Men medan Europa låg i grus och aska och miljontals människor hade dödats eller lemlästats kunde svenskarna snabbt återgå till vardagen i ett land där ingenting förstörts. Krigsårens samlingsregering upplöstes, socialdemokraterna tog över och styrde utan avbrott i 22 år, ett västeuropeiskt rekord.

Sverige gick in i det nygrundade FN, men då fronterna stelnade och murarna restes i det nya, kalla kriget, ställde sig Sverige utanför. Samma gällde då handelsblocken började bildas i Europa. Sverige värnade om sin neutralitet, för än så länge var själv bäste dräng.

ANNONS

ANNONS

Svensk handel och ekonomi expanderar

Där stod alla maskiner och det fanns gott om vattenkraft, skog och malm. Snabbt kom landet igång igen och sprang med lätthet förbi tidigare konkurrenter på världsmarknaden. Sverige passerade dem också i den internationella handelsstatistiken. Samma gällde också rent fysiskt på olympiaden i London 1948, då Sverige blev bästa europeiska nation.

Aldrig tidigare hade Sverige upplevt en sådan expansion som nu. På svenska kullager rullade svensk kvalitet ut över världen, för ännu var begrepp som japansk elektronik och stål från Brasilien bara skämt i nyårsrevyerna. Svensktillverkade kanoner pekade mot horisonten i alla världsdelar. Svenska telefoner ställdes upp i nybyggda huvudstäder. En svensk, Dag Hammarskjöld, styrde FN. Och de flesta svenskar var övertygade om att Sverige var just det drömland som utländska massmedier skrev om, den svenska modellen.

Nya sociala och kulturella vanor

Bygget på folkhemmet och den sociala ingenjörskonsten fortsatte hela tiden. Precis som under den förra stormaktstiden moderniserades Sveriges städer, hela kvarter försvann. Där man förr ställde kyrkan och inhyste kungamaktens befattningshavare vid det stora torget, ställde man nu varuhuset, parkeringshuset och sociala servicecenter. För nu gällde andra riktlinjer och ideal.

Då man en gång drömde om ledighet och semester fick man nu fritidsproblem. Då man förr möttes i kyrkan, strövar man nu istället omkring i köpcentrum i väntan på att kvällens tv-program ska börja.

USA var med och vann kriget och erövrade därefter Västeuropa och Sverige, kulturellt. Då man i Sverige förr hade tyska och franska perioder, joggar man nu tuggummituggande in i den amerikanska drömmen om ungdomskult, framgångsdyrkan och överkonsumtion.

En tid med stor optimism och framtidstro

Detta var en tid i Sverige då varje nytt år bara kunde bli bättre än året innan. Löner kunde bara öka, framtidsutsikterna bara ljusna. I landet fanns långt fler arbetsplatser än arbetare och företagen tvingades att värva folk utomlands, först i våra grannländer, sedan längre bort. Alla var välkomna.

De ökade inkomsterna gav ökade skatteinkomster för ännu större sociala reformprogram, som alla byggde på förutsättningen att nästa år skulle bli ännu bättre. Pensionsreformen ATP är själva essensen av denna filosofi, där varje generation förmodades få det bättre än generationen innan och därför skulle kunna betala kommande generations pensioner. Arbetslöshet och lönesänkning var uteslutet. Efter varje nytt riksdagsval knöts det sociala skyddsnätet allt tätare över folkhemmet - ett nät som gjorde Sverige unikt men som kanske också förhindrade sikten ut mot världen. Anpassning var honnörsord. Den som tänkte annorlunda var reaktionär.

ANNONS

ANNONS

Allt fler flyttade till städerna. Av de en gång två tusen självständiga städerna och kommunerna blev så småningom knappt 300 (idag 290) kommunblock. Svenska folket blev löntagare i allmän (stat, landsting/region eller kommun) eller privat tjänst. Det gamla barndomshemmet blev hädanefter sommartorp.

Globalisering och förändrade förutsättningar

Men plötsligt hade världen en dag hunnit ifatt Sverige. Svenskarna vann inte lika många medaljer längre, nya nationer dök upp på prispallen på olympiaderna och länder som folk knappt visste var de låg, passerade Sverige i handelsstatistik. Det stora uppvaknandet skulle komma.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Nämn kort hur Sverige valde att positionera sig politiskt på den internationella arenan (inom internationell politik) efter andra världskriget.
     
  2. Nämn några orsaker till att det gick bra för svensk ekonomi under efterkrigstidens tre första decennier.
     
  3. Ge exempel på några nya sociala och kulturella vanor som uppstod i Sverige under efterkrigstidens första decennier.
     
  4. I texten framgår att det rådde stor optimism och framtidstro i Sverige under efterkrigstiden fram till början av 1970-talet. Varför var det så och hur kom det till uttryck (hur framgick det)?
     

 

M  LÄS MER: Folkhemmet

S  LÄS MER: Den svenska modellen

M  LÄS MER: Sverige under 1900-talet

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.

 

Litteratur:
Birgitta Furuhagen (red.), Äventyret Sverige - en ekonomisk och social historia, Utbildningsradion/Bra Böcker, 1993
Lars Magnusson, Sveriges ekonomiska historia, Prisma, 1996
Assar Lindbeck, Svensk ekonomisk politik, problem och teorier under efterkrigstiden, Bonniers, 1973
 

FÖRFATTARE

Text: Herman Lindqvist, journalist och författare

Webbsida: http://www.hermanlindqvist.se

Herman-Lindqvist

Senast uppdaterad: 14 augusti 2025
Publicerad: 18 augusti 2019

ANNONS

ANNONS

Liknande artiklar

Att tvätta kläder och textilier var slitsamt förr

M
 Nordiska museet
av: Jane Fredlund
2025-03-03
klocka Lästid 17 minuter

Att tvätta kläder var förr i tiden ett mycket tungt och tidskrävande arbete som nästan alltid utfördes av kvinnor. Stortvätten skedde oftast två gånger om året och krävde många tunga arbetsmoment. Vattnet fick dessutom hämtas för hand, och sköljningen skedde ofta i iskalla vattendrag. Metoderna utvecklades med tiden, men det var först efter tvättmaskinens intåg som arbetet blev lättare...

+ Läs mer

Lätta fakta om staden och resor förr och idag

L
Tåg på väg till Stockholm
av: Kalle Güettler och Kristina Güettler
2025-01-07
klocka Lästid 11 minuter

Under 1800-talet började människor i allt större takt flytta från landsbygden till städerna i jakt på arbete. Detta hände samtidigt som järnvägar förändrade resandet. Idag bor majoriteten av Sveriges befolkning i tätorter och städer.

+ Läs mer

Den allmänna rösträtten - när infördes den egentligen i Sverige?

SO-rummet bok
S
Kvinnliga röstare
av: Fia Sundevall
2025-01-06
klocka Lästid 5 minuter

När fick Sverige allmän rösträtt? Frågan kan framstå som enkel att besvara. Ändå anger forskare, journalister, politiker och museer inte sällan olika årtal. Svaret är nämligen beroende av vilket perspektiv som anläggs och vad vi lägger i begreppet ”allmän rösträtt”...

+ Läs mer

När riksdagens avskaffade första kammaren

S
Första kammaren
av: Torbjörn Nilsson
2025-01-06
klocka Lästid 7 minuter

Strax efter halv fyra på eftermiddagen den 16 december 1970, slog första kammarens talman Erik Boheman klubban i bordet. Slaget avslutade inte bara riksdagsdebatten utan också riksdagsåret och därtill första kammarens 104-åriga historia. Andra kammaren avskaffades också. Den efterföljande riksdagen med bara en kammare hade mest gemensamt med den tidigare andra kammaren i fråga om hur den valdes. Dagens enkammarriksdag kan därför ses som en utbyggd variant av andra kammaren...

+ Läs mer

De politiska partiernas framväxt i Sverige

S
Riksdagens avslutning 1866
av: Torbjörn Nilsson
2025-01-05
klocka Lästid 7 minuter

Med tvåkammarriksdagens öppnande i januari 1867 blev det lättare för olika ledamöter och grupper att samarbeta. Även i ståndsriksdagen hade det funnits ”partier” i respektive stånd. Borgarståndet kunde exempelvis innehålla grupperingar som stod mot varandra i viktiga frågor. Men kontakterna mellan stånden var begränsade. Med tvåkammarriksdagen öppnades möjligheten för ett mer modernt partisystem...

+ Läs mer

Hur vanns demokratin?

SO-rummet bok
S
Demonstration i Helsingfors 1917
av: Kjell Östberg
2025-01-04
klocka Lästid 5 minuter

Under några dramatiska veckor i november och december 1918 fattade den svenska riksdagen beslut om allmän och lika rösträtt. Det är en allmän uppfattning att Sverige därmed avslutat den historiska utvecklingen mot demokratin i dess klassiska form...

+ Läs mer

Liknande filmer och poddradio

ANNONS

ANNONS

Ämneskategorier

Hi
Gränd med kullersten. Gamla 1800-talshus i trä målade i falurött kantar den smala gatan.

Sverige under 1900-talet

Under 1900-talets början demokratiserades Sverige samtidigt som landets ekonomi blev allt bättre. Vid mitten av 1900-...

Hi
Del av en eurosedel som visar en karta över Europa.

Ekonomi och handel 1914-1991

1900-talets förbättrade kommunikationer ökade globaliseringen och skapade en världsekonomi.

Relaterade taggar

Hi
Stadstorg 1950-tal

Folkhemmet

Det svenska folkhemmet är ett begrepp som statsministern Per Albin Hansson myntade i ett radiotal...

Hi
Handslag

Den svenska modellen

Det svenska folkhemmet och den svenska modellen hänger ihop men är inte synonyma. Man kan säga att...

Hi
Skyskrapor

Industriländer

Industriländer, som på engelska även brukar benämnas som ”utvecklade länder” (developed countries...

Hi
Porträtt

Tage Erlander

Tage Erlander (1901-1985) var socialdemokratisk politiker och statsminister. Han blev...

Hi
Betongkomplex

Miljonprogrammet

Miljonprogrammet var ett bostadspolitiskt program som genomfördes av socialdemokraterna 1965-1974...

Hi
ATP

ATP-striden

ATP-striden kallas den politiska konflikt som rådde vid slutet av 1950-talet kring den allmänna...

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
M

Skotten i Ådalen 1931

av: Mattias Axelsson
2022-02-24

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) om bakgrunden till skotten i Ådalen 1931.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Sveriges nittonhundratal: 1990-1999

av: Julia, Mattias och Kristoffer
2018-04-25

Mattias, Julia och Kristoffer drar projektet om 1900-talet i land och avslutar med ett avsnitt om 90-talet. Ekonomisk kris, arbetslöshet, internetabonnemang, Robinson, Nile City, reklamradio, fotbolls-VM och en oändlig rad av dokusåpor.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Sveriges nittonhundratal: 1980-1989

av: Julia, Mattias och Kristoffer
2018-04-18

Mattias, Julia och Kristoffer tar sig an 1980-talet. Löntagarfonder, aktierally, börsyra, högervåg, Razzel, Kryzz, Tv3 och Bruce på Ullevi.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Sveriges nittonhundratal: 1970-1979

av: Julia, Mattias och Kristoffer
2018-04-10

Mattias, Julia och Kristoffer tar sig an 1970-talet. Oljekris, lotterriksdag, borgerlig regering, kärnkraft, disco samt staten och kapitalet.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Sveriges nittonhundratal: 1960-1969

av: Julia, Mattias och Kristoffer
2018-04-04

Äntligen tar Julia, Mattias och Kristoffer tag i 1900-talet igen och går igenom 1960-talet. Rekordåren fortsätter, men något skaver i det svenska samhället. Popmusiken slår igenom. Hasse & Tage gör sina första revyer.

+ Lyssna