Europa och världen 1945-1989

Utvecklingen i Europa och världen under efterkrigstiden fram till 1989 präglades - vid sidan av det kalla kriget - av stora konjunktursvängar inom världsekonomin, men också av frihetskamp i form av avkolonisering, demokratiseringsprocesser och folkliga proteströrelser.
S

Västtyskland genomgick en fantastisk ekonomisk utveckling under efterkrigstiden. Tillverkning av Volkswagen i Västtyskland.

Välstånd och tillväxt

De första åren efter andra världskriget förde länderna i Västeuropa en ekonomisk politik med starka planekonomiska inslag. Man fruktade de kriser som hade präglat mellankrigstiden och menade att staten måste garantera utveckling och välstånd.

Återhämtningen i Västeuropa fick hjälp från USA i form av Marshallplanen.

De första tjugofem åren efter kriget i Västeuropa innebar en obruten högkonjunktur med höga tillväxtsiffror, teknisk utveckling och stigande levnadsstandard. I spåren av denna utveckling formades nya tanke- och levnadssätt, särskilt bland ungdomen.

ANNONS

Förlängd skoltid och bättre ekonomiska villkor skapade utrymme att ifrågasätta traditionella levnadsideal och istället pröva nya. Samtidigt växte kvinnornas ekonomiska oberoende när allt fler började förvärvsarbeta.

I slutet av 1960-talet svepte något av en "allmän revolt" fram över västvärlden, med protester mot det kalla krigets världsbild och mot USA:s krig i Vietnam, mot miljöförstöring och andra inslag i den livsstil som vuxit fram i välfärdens spår.
 

Kalla kriget

Kort efter krigsslutet utbröt en maktkamp mellan de två segrarmakterna Sovjetunionen och USA. Kampen var inte bara en kamp mellan två länder utan också en kamp mellan olika ideologier och värderingar. En kamp mellan kommunism och kapitalism. En kamp om världsherraväldet som skapade en väldig militär kapprustning som kom att kasta sin kalla skugga över Europa och världen under mer än 40 år.

LÄS MER: Kalla kriget
 

Länder och politik

Västtyskland återhämtade sig snabbt efter andra världskriget med hjälp av omfattande ekonomiskt bistånd från USA. Detsamma var fallet med Japan. Under 1960-talet kom därför andra världskrigets två stora förlorare att tillhöra världens ledande industriländer. Storbritannien och Frankrike förlorade däremot mycket av sin gamla stormaktsställning.

På 1950-talet växte nya samarbetsformer fram mellan staterna i Västeuropa då sex länder slöt sig samman i en ekonomisk union med en gemensam yttre tullmur, den s.k. Kol- och stålgemenskapen.

USA intog under hela denna tid en obestridd ledarställning i västvärlden. Men inrikes brottades landet med problem i form av sociala klyftor och häftiga rasmotsättningar. Den republikanske presidenten Eisenhowers konservativa styre på 1950-talet blockerade alla möjligheter till utveckling mot en välfärdsstat.

ANNONS

Under 1960-talet inledde de demokratiska presidenterna Kennedy och Johnson en omsvängning av den amerikanska inrikespolitiken. Men 1960-talets USA kom också att präglas av omfattande protester mot Vietnamkriget och rasförtrycket i landet. I början av 1970-talet - efter fiaskot i Vietnamkriget - hade USA:s ställning försvagats som förebild och ledare för västvärlden.

Frihetskamp

Under mellankrigstiden hade en självständighetsrörelse vuxit fram i hela den gamla kolonialvärlden. Inledningsvis hade rörelsen dominerats av företrädare för den gamla eliten som försvarade traditionella värden och gamla maktstrukturer. Men efter andra världskriget tog andra grupper över ledningen och inledde en moderniseringsprocess. Några av dem sökte sin förebild i den kapitalistiska världen medan andra hittade stöd i den socialistiska. Frihetskampen drogs därmed in i det kalla krigets konfliktvärld.

Indien vann sin självständighet i slutet av 1940-talet.

I Kina gick kommunisterna i spetsen för motståndet mot Japan under andra världskriget och tog sedan över makten i landet.

I Indokina (dagens Vietnam, Kambodja och Laos, samt delar av Thailand och Burma) utkämpade kommunistledda befrielserörelser krig i trettio år, först mot den franska kolonialmakten, sedan mot USA (Vietnamkriget).

Arabvärldens politiska och militära utveckling fick en egen karaktär, mycket på grund av de rika oljeresurserna, men också på grund av bildandet av staten Israel 1948.

Självständigheten för de afrikanska staterna söder om Sahara kom sent. I flera länder dröjde det ända till senare delen av 1970-talet.

De flesta av staterna i Latinamerika blev självständiga redan i samband med Napoleonkrigen på 1800-talet, men förblev i realiteten ekonomiskt och politiskt beroende av USA.

Kris och omvandling

Under 1970-talet stod det klart att den långvariga högkonjunkturen hade nått sitt slut. I Västeuropa drabbades många länder hårt av företagskonkurser och arbetslöshet. Den ekonomiska politiken förändrades nu i nyliberal riktning och "en tredje industriell revolution" inleddes med datorisering och globalisering.

ANNONS

ANNONS

Länderna i tredje världen utvecklades i skilda riktningar. Vissa av dem genomgick en snabb industriell utveckling - som Kina och Korea - medan andra blev allt fattigare.

I Östeuropa blev det allt tydligare att de kommunistiska regimerna inte hade lyckats med att åstadkomma den ekonomiska utveckling och modernisering som var nödvändig. En som snart insåg detta var Sovjetunionens nye ledare Michail Gorbatjov. Under senare delen av 1980-talet sökte därför Gorbatjov samförstånd med USA om nedrustning. Samtidigt öppnade han Sovjetunionen för fri debatt och ekonomisk och politisk förnyelse.

1989

Gorbatjovs reformer, befolkningens missnöje och den alltmera krisartade ekonomiska situationen i de kommunistiska regimerna i Östeuropa ledde till att diktaturerna föll samman som ett korthus. Omvälvningen började på sommaren 1989 i Polen, fortsatte sedan in i Ungern, Östtyskland och Tjeckoslovakien för att avslutas på senhösten i Sydösteuropa. På de allra flesta håll skedde det utan blodsutgjutelser.

1991 föll också Sovjetunionen samman. Men där och i flera av de öst- och sydösteuropeiska länderna ledde utvecklingen efter kommunismens fall till ekonomiskt kaos och långvariga nationella konflikter.

Berlinmurens fall 1989 innebar slutet på kalla kriget och signalerade ett avgörande politiskt nederlag för kommunismen, den ideologi som haft en av de mest framträdande rollerna i Europas historia under större delen av 1900-talet.

LÄS MER: Östeuropa och Ryssland efter kommunismens fall

LÄS MER: Kommunistregimernas fall i Central- och Östeuropa 1989-1991

LÄS MER: Sovjetunionens sönderfall

LÄS MER: Michail Gorbatjov

LÄS MER: Lätta fakta om Berlinmuren

LÄS MER: Efterkrigstiden 1945-1991

ANNONS

Utvecklingen i Sverige

Folkhemmet

I Sverige, liksom i flera andra europeiska länder, var den politiska vänstern stark efter andra världskriget. Socialdemokraterna bildade regering med stöd av kommunisterna och började genomföra ett radikalt efterkrigsprogram. De sociala trygghetsreformerna blev ett bestående inslag i den svenska välfärdsmodellen. Den kännetecknades av statliga insatser i form av sociala och ekonomiska reformer. Viktigast - och mest omdebatterad - var skattepolitiken  som skulle jämna ut skillnader mellan rika och fattiga i det svenska samhället.

Många av reformerna fick också stöd från borgerliga partier. Bara pensionsfrågan gav upphov till en hårdare politisk strid i slutet av 1950-talet.

Eftersom Sverige stått utanför andra världskriget hade det intakta svenska näringslivet stora fördelar i konkurrensen på världsmarknaden. Den ekonomiska utvecklingen var mycket gynnsam varefter levnadsstandarden steg hastigt. Samtidigt genomgick landet en kraftig strukturomvandling när folk flyttade från jordbruket och landsbygden in till städernas industrier.

Under perioden skapade utbyggnaden av den offentliga sektorn en ny arbesmarknad, särskilt för kvinnorna.

LÄS MER: Folkhemmet

Välfärd i kris

Det samförstånd som tidigare präglat Sverige under efterkrigstiden gav omkring 1970 plats för skarpare ideologiska och politiska motsättningar. Under första delen av 1970-talet dominerades den folkliga opinionen av vänsterströmningar. Samma sak gällde regeringens politik under den socialdemokratiske statsministern Olof Palme. Sedan kom miljöfrågan i centrum varefter vänstervågen ersattes av "den gröna vågen''.

För första gången på 44 år kom en borgerlig regering till makten 1976 med centerledaren Torbjörn Fälldin som statsminister. Men det borgerliga styret sprack ganska snabbt på grund av motsättningar i kärnkraftsfrågan.

I många av Europas länder skedde stora ekonomiska omstruktureringar under 1970- och 1980-talen till följd av ekonomisk nedgång. I Sverige försökte regeringarna - både borgerliga och socialdemokratiska - upprätthålla en hög sysselsättning med hjälp av statliga stimulansåtgärder, men omkring 1990 nådde den ekonomiska krisen även Sverige med konkurser, sjunkande produktion och hastigt stigande arbetslöshet som följd.

LÄS MER: Sverige under 1900-talet
 

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Vad var Marshallplanen och hur hjälpte den Västeuropa?
     
  2. Vilka två länder var de stora segrarmakterna efter andra världskriget och vilka ideologier representerade de?
     
  3. Beskriv vad som hände i Indien och Kina efter andra världskriget.
     
  4. Nämn några faktorer som bidrog till de ekonomiska och politiska förändringarna i Västeuropa under 1970-talet.
     
  5. Vad försökte Michail Gorbatjov göra som Sovjetunionens nye ledare under 1980-talet?
     
  6. Vilka stora händelser inträffade 1989 och 1991, och vad betydde de för kalla kriget och Sovjetunionen?
     
  7. Vad var syftet med de sociala trygghetsreformerna som socialdemokraterna genomförde efter andra världskriget i Sverige?
     
  8. Hur påverkade Sveriges hållning i andra världskriget den ekonomiska utvecklingen i landet under efterkrigstiden?
     
  9. Hur såg den politiska utvecklingen ut i Sverige under 1970-talet?
     
  10. Vilka konsekvenser fick den ekonomiska krisen runt 1990 i Sverige?

Fundera på:

  1. Varför tror du att kvinnornas ekonomiska oberoende växte i takt med välståndet i Västeuropa?
     
  2. Vilka likheter och skillnader finns det mellan den koloniala frihetskampen i olika delar av världen, som till exempel i Indien och Vietnam?

Ta reda på:

  1. Hur finansierades Marshallplanen och vilka länder gynnades mest av den?
     
  2. Vilka länder ingick ursprungligen i den första ekonomiska unionen i Västeuropa, Kol- och stålgemenskapen, och hur utvecklades den över tid?
     
  3. Hur hanterade Sverige den ekonomiska krisen runt 1990. Vilka åtgärder togs, och var de framgångsrika?
     

 

Litteratur:
Klas-Göran Karlsson, Europa och världen under 1900-talet. LiberAB, 2003.
Bo Huldt, Bra böckers världshistoria, band 14, Tre världar 1945-1965, Bra Böcker, 2001
Björn Kumm, Kalla kriget, Historiska Media, 2006


Text: Leif Löwegren, tidigare gymnasielärare i religionskunskap, historia och filosofi vid Lerums gymnasieskola och ämnesdidaktiker i religionskunskap och historia vid Lärarhögskolan i Göteborg.

Senast uppdaterad: 1 november 2023
Publicerad: 15 september 2015

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

Liknande artiklar

M
Strejkmöte 1909

Strejker förr och idag

Varför är det så ovanligt med strejker i Sverige och hur fungerar en strejk? Det får du svar på i...

SO-rummet bok
M
Selma Lagerlöf

Nils Holgerssons resa

Selma Lagerlöf föddes 1858 på gården Mårbacka i Värmland. Den lilla flickan hade en höftskada som...

SO-rummet bok
S
Metoo-demonstration

Dagens och morgondagens folkrörelser

Åtminstone sedan 1960-talet har man talat om ”folkrörelsernas kris”. Det råder ingen tvekan om att...

SO-rummet bok
S
Pridetåg

De osynliga träder fram

Via folkrörelserna och Sveriges demokratisering steg många grupper fram ur historiens dunkel:...

SO-rummet bok
S
Rösträttsaktivister

Demokratin och välfärdens motor

Under den första hälften av 1900-talet upplevde folkrörelserna sin storhetstid. Demokratins...

SO-rummet bok
M
Berlinmuren

Demokratins globala vågor

Mänskligheten har under de senaste 100 åren firat segrar som få kunde föreställa sig innan...

ANNONS

Ämneskategorier

Hi

Sverige under 1900-talet

Under 1900-talets början demokratiserades Sverige samtidigt som landets ekonomi blev allt bättre. Vid mitten av 1900-...

Hi

Efterkrigstidens huvudlinjer

Efterkrigstidens huvudlinjer och viktiga händelser (1945-1991). Efterkrigstiden var en period av stora politiska...

Relaterade taggar

Hi
Stadstorg 1950-tal

Folkhemmet

Det svenska folkhemmet är ett begrepp som statsministern Per Albin Hansson myntade i ett radiotal...

Hi
Vietminh

Kolonial frigörelse

När andra världskriget var över och vunnet levde fortfarande en majoritet av världens folk kvar...

Hi
bok i ett landskap

Ideologier

En ideologi är ett sammanhängande system av idéer och värderingar som berättar varför samhället ser...

Hi
Porträtt

Michail Gorbatjov

När Sovjetunionens ledare Brezjnev dog 1982 och kriget i Afghanistan blev allt mer betungande för...

Hi
Konjunktur

Konjunkturer

Konjunktur är ett begrepp som syftar på det rådande ekonomiska tillståndet i en ekonomi.En...

Hi
Skyskrapor

Industriländer

Industriländer, som på engelska även brukar benämnas som ”utvecklade länder” (developed countries...

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
S

Vad var Sovjetunionen?

av: Mattias Axelsson
2022-03-03

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia och samhällskunskap) om Sovjetunionen.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Skotten i Ådalen 1931

av: Mattias Axelsson
2022-02-24

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) om bakgrunden till skotten i Ådalen 1931.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Vad är NATO?

av: Mattias Axelsson
2022-02-16

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap och historia) om NATO och dess historia. Vad är NATO?

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Talibanernas historia

av: Mattias Axelsson
2021-09-06

I veckans avsnitt av I fokus berättar Mattias Axelsson (gymnasielärare i samhällskunskap, historia och religion) om talibanerna i Afghanistan. Vilka är de? Vad vill de? Var kommer de ifrån?

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Frågan om Skottlands självständighet

av: Mattias Axelsson
2021-05-10

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i samhällskunskap och historia) om Skottland och kraven på skotsk självständighet.

+ Lyssna