Sverige i kalla krigets skugga
Efter det andra världskriget stod Sovjetunionen och Warszawapakten mot USA och NATO. De två blocken omringade de svenska gränserna. Norge och Danmark valde att gå med i NATO medan Sverige och Finland stod utanför. Sverige valde fortsatt neutralitet och alliansfrihet. Trots detta tog vi ställning för NATO. Hotet mot våra gränser sågs komma från öster och Sovjetunionen. Det var Sovjetunionen och inte USA eller NATO, som regering och riksdag rustade vårt försvar för.
Av strategiska skäl skyddades Sverige i hemlighet av NATO, även om vi inte var medlemmar. Om Sovjetunionen valde att attackera Sverige skulle USA inte kunna försvara Natolandet Norge. Utan Norge skulle sjökommunikationerna över Nordatlanten till Europa inte kunna skyddas. Den svenska neutralitetspolitiken kom på detta sätt att bygga på förutsättningar som bara några få fick känna till.
Efter kalla kriget
1989 föll Berlinmuren, Sovjetunionen upplöstes och det kalla kriget tog slut. Världen har numera bara en supermakt och det är USA. Kinas betydelse i världen växer dock snabbt, särskilt på det ekonomiska planet. Men Kina har fortfarande långt ifrån samma militära, politiska och ekonomiska styrka som USA.
Den säkerhetspolitiska situationen ser idag helt annorlunda ut jämfört med tiden före 1989. Idag är Sverige medlem i Europeiska unionen (EU) vilket, enligt många, hade varit otänkbart så länge det kalla kriget pågick. Många av de länder som tidigare ingick i Warszawapakten är idag medlemmar av NATO.
Berlinmurens fall, Sovjetunionens upplösning och slutet på det kalla kriget förändrade på många sätt förutsättningarna för Sveriges försvars- och säkerhetspolitik. Den viktigaste förändringen var att våra politiker inte längre bedömde att det fanns någon risk för att Sverige skulle invaderas militärt. Synen på Sveriges säkerhet förändrades. Hoten mot vår säkerhet är idag annorlunda och mer komplexa än de traditionellt militära.
Sommaren 2009 beslutade riksdagen att avskaffa den allmänna värnplikten i fredstid. Numera kan det svenska systemet liknas vid att vi har en yrkesarmé.
Globaliseringen har medfört en ny syn på säkerhet
Gränsöverskridande samarbete, handel och integration främjar, enligt den svenska regeringen, en positiv utveckling i stora delar av världen. Men globalisering kan också innebära ökad sårbarhet genom att enskilda händelser snabbt kan få regionala eller globala återverkningar. I detta ligger en ökad sårbarhet mot säkerhetshot som terrorism, spridning av massförstörelsevapen, organiserad brottslighet, pandemier och miljökatastrofer.
Säkerhet genom samarbete
Eftersom hoten i stor utsträckning är gränsöverskridande, kan bara säkerhet uppnås genom nära samarbete och tillsammans med andra länder. Förenta nationerna (FN) utgör av tradition en hörnsten i den svenska säkerhetspolitiken. Men Sverige deltar också i det internationella samarbetet inom andra organisationer, till exempel EU, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) och Natos Partnerskap för fred (PFF).
Även om alla organisationerna är viktiga, intar samarbetet inom Europeiska unionen en särställning i svensk utrikes- och säkerhetspolitik. Medlemskapet i EU innebär att Sverige ingår i en politisk allians, där medlemsländer inte har försvarsförpliktelser i förhållande till varandra, men tar ett solidariskt ansvar för Europas säkerhet. Samtidigt är det osannolikt att Sverige skulle förhålla sig passivt om en katastrof eller ett angrepp skulle drabba en annan EU-medlem eller nordiskt land.
Sverige prioriterar det nordiska samarbetet, som har utvidgats till att i dag till stor del omfatta även Estland, Lettland och Litauen, mycket högt. Inte minst av historiska skäl har Sverige ett särskilt nära säkerhetspolitiskt samarbete med Finland.
Nya hot, nya uppgifter
Sannolikheten att Sverige ska drabbas av en militär invasion är idag mycket liten. Men samtidigt som det militära hotet har minskat i styrka, har andra ökat. Det är bara att se sig om i världen. Terrorism, etnisk rensning, flyktingkatastrofer, sönderfallande stater, folkmord och miljö- och naturkatastrofer är vardag för många människor. Det är kriser och konflikter som kan uppstå mycket snabbt och som inte tar hänsyn till några nationsgränser. Det är en förklaring till att Sverige bygger sitt försvar på ett aktivt deltagande i det europeiska försvarssamarbetet.
