Sveriges riksdag - en representativ demokrati

Riksdagens uppgifter

Vilka är då riksdagens uppgifter? I huvudsak har riksdagen fem uppdrag.

• Fatta beslut om lagar
   
• Fatta beslut om statens inkomster och utgifter
   
• Kontrollera regeringen och de statliga myndigheterna
   
• Arbeta med EU-frågor
   
• Forma Sveriges utrikespolitik tillsammans med regeringen

Fatta beslut om lagar

En stor del av arbetet i riksdagen handlar om lagstiftning. Genom att stifta nya lagar eller ändra i befintliga lagar kan riksdagen sätta upp nya spelregler som gäller i samhället.

Förslagen till nya lagar kommer oftast från regeringen eller riksdagsledamöterna. Regeringsförslagen kallas för propositioner medan riksdagsledamöternas förslag har namnet motioner. Alla lagförslag måste beredas i ett utskott innan riksdagen fattar beslut. Det finns femton utskott i riksdagen som behandlar olika sakområden. Handlar ett förslag om sjukvård behandlas det av socialutskottet. Riksdagen meddelar sitt beslut till regeringen som ser till att den det blir som riksdagen beslutade.

Fatta beslut om statens inkomster och utgifter

Staten har en budget för sina inkomster och utgifter, statsbudgeten. Budgetförslaget kommer från regeringen, men det är riksdagen som bestämmer hur de nästan 1 000 miljarderna ska fördelas. Statsbudgeten är indelad i 27 olika utgiftsområden, till exempel arbetsmarknad, kommunikationer och ekonomisk sjukdom vid ålderdom.

Budgeten handlar ofta om svåra politiska vägval. För politiker handlar budgetfrågor om att kunna göra val och sedan motivera sina val. För att kunna göra en extra satsning, till exempel på skolan, måste satsningen kunna finansieras. Det kan innebära att andra områden får mindre anslag eller att skatten behöver höjas.

Kontrollera regeringen

Att kunna granska makten är centralt i en demokrati. Riksdagen har till uppgift att granska regeringen och alla dess myndigheter. I riksdagsarbetet kan ledamöterna använda tre olika metoder för att granska och kontrollera regeringen.

Frågor till regeringen: Riksdagsledamöterna kan året runt ställa muntliga och skriftliga frågor till ministrarna i regeringen. På så sätt kan de kontrollera hur regeringen sköter sina uppgifter.

Granskning i konstitutionsutskottet (KU): KU är ett av riksdagens femton utskott. Till KU kan riksdagsledamöter anmäla ministrar som ledamöterna anser bryter mot lagar och regler. Om KU anser att en minister inte följt regelverket så kan utskottet kritisera ministern. KU är däremot ingen domstol som kan döma ut straff.

Misstroendeförklaring: I Sverige har vi parlamentarism. Det innebär att den sittande regeringen måste accepteras eller i alla fall tolereras av riksdagen. En regering som saknar den folkvalda riksdagens stöd kan röstas bort genom en misstroendeomröstning. Om minst 175 av riksdagens 349 ledamöter vill rösta bort en statsminister får regeringen avgå. Riksdagen har också möjlighet att rösta bort enskilda ministrar.

Justitieombudsmannen (JO): JO är en myndighet under riksdagen och är en del av riksdagens kontrollmakt. I kontakter med myndigheter ska alla människor behandlas lagligt och korrekt. Människor kan vända sig till JO om man anser sig blivit felaktigt behandlad av en myndighet. Alla kan vända sig till JO, det finns ingen åldersgräns för att göra en anmälan. Du behöver inte ens bo i Sverige för att kunna klaga hos JO. Sverige var först i världen med en justitieombudsman redan år 1809. Idag har JO efterföljare i ett hundratal länder. Det heter till och med "ombudsman" på engelska och på flera andra språk. JO kritiserar myndigheter som behandlar medborgare felaktigt. Varje år tar JO emot cirka 7 000 klagomål per år.

Riksrevisionen: Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen. Riksrevisionen ska för medborgarnas räkning granska vart de statliga pengarna går och hur de används. Riksrevisionens mål är att bidra till att statens resurser används på ett bra sätt och att den statliga förvaltningen sköts effektivt. Det ska myndigheten göra genom en oberoende granskning av all statlig verksamhet. Att Riksrevisionen ska ha en oberoende ställning står inskrivet i regeringsformen.

Arbeta med EU-frågor

Riksdagens 349 folkvalda ledamöter jobbar med EU-frågor i riksdagens utskott, i EU-nämnden och i kammaren. EU-arbetet innebär bland annat att riksdagen

• kontrollerar regeringens EU-politik
   
• granskar EU:s idéer
   
• prövar om EU eller EU-länderna ska ta beslut om nya lagar
   
• kan bidra till att EU:s lagförslag omprövas
   
• ser till att EU-lagar införs i Sverige
   
• samarbetar med andra EU-länders parlament.

Forma svensk utrikespolitik

Tillsammans med regeringen ska riksdagen forma svensk utrikespolitik. Regeringen styr inriktningen på Sveriges utrikespolitik och sköter internationella förhandlingar och avtal. Men regeringen måste alltid hålla riksdagen informerad om större utrikespolitiska händelser. I ett par utrikespolitiska frågor är det riksdagen och inte regeringen som beslutar. Riksdagen bestämmer om Sverige ska delta i väpnade internationella insatser och hur stor del av bruttonationalprodukten som ska gå till internationellt bistånd.