Svensk nazism under mellankrigstiden

Lästid 2 minuter

Hitlers och det nationalsocialistiska arbetarpartiets framgångar i Tyskland ledde till att det i en rad länder bildades besläktade partier. Sverige var inget undantag, men här blev nazismen som politisk riktning inte särskilt framgångsrik.

Artikel

Bild: SO-rummet.se

Hakkors i svenska flaggans färger.

Sverige fick redan 1924 ett nationalsocialistiskt parti under ledning av veterinären Birger Furugård och senare en fascistisk kamporganisation under furiren Sven Olov Lindholm. Båda organisationerna odlade kontakter med de tyska nazisterna.

År 1930 förenades Lindholms och Furugårds organisationer och gick 1932 till val under beteckningen Svenska nationalsocialistiska partiet. Det fick ca 10 000 röster i de tre valkretsar där det ställde upp. Senare splittrades partiet, och det skulle aldrig få något mandat i den svenska riksdagen.

ANNONS

Därutöver fanns det överklasspräglade Sveriges nationella förbund, som innehöll många akademiker och tillkom när högerns ungdomsförbund 1934 bröt med moderpartiet. Den tyskstödda tidningen Dagsposten var organ för förbundet. Ett udda inslag var socialistiska partiet, som under Nils Flyg gått från kommunism till en alltmer nazistorienterad politik.

Vid sidan om de extrema nazistiska organisationerna fanns det i Sverige många som sympatiserade med nazismen och antisemitismen. Aftonbladet, en av Sveriges största tidningar, försvarade det tyska angreppet på Polen, och Fredrik Böök en av landets ledande kulturpersonligheter, bevittnade bokbål i Nazityskland utan att protestera.Ofta är det dock svårt att skilja mellan tyskvänlighet och nazistsympatier. Sverige hade sedan mitten av 1870-talet haft nära förbindelser med Tyskland på snart sagt alla områden. Inte minst vid universiteten fanns det starka band med Tyskland.

Svenskt uniformsförbud (politiskt)

1933 infördes uniformsförbud (politiskt) i Sverige. Det gällde de allt vanligare uniformerna för fascistiska, nazistiska och kommunistiska grupperingar. I Sverige hade den s.k. Munckska kåren väckt stor uppmärksamhet, men också enskilda nazistiska grupper.

En lag stiftades om "förbud att bilda och deltaga i skyddskår för politiskt parti och därmed jämförbar grupp av samhällsmedlemmar eller att för sådan upplägga eller inneha förråd av vapen".

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

Vilka var de ledande personerna inom den svenska nationalsocialistiska rörelsen under mellankrigstiden?
Hur många röster fick det svenska nationalsocialistiska partiet i valen där det ställde upp?
Vad var Sveriges nationella förbund och vilka människor var del av det?
Nämn några exempel på hur Sverige hade nära förbindelser med Tyskland före andra världskriget.
Beskriv hur uniformsförbudet infördes i Sverige och vilka det påverkade.

Fundera på:

Varför tror du att nazismen inte blev så framgångsrik i Sverige jämfört med i Tyskland?

Ta reda på:

Finns det några aktuella grupper i dagens Sverige som har ideologier som liknar nazism eller fascism? Hur ser det svenska samhället på sådana grupper idag?

S LÄS MER: Fascism och nazism

S LÄS MER: Rasbiologin i Sverige i början av 1900-talet

M LÄS MER: Mellankrigstiden

M LÄS MER: Sverige under andra världskriget

S LÄS MER: NSDAP

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.

FÖRFATTARE

Text: Stig Hadenius, historiker och professor i journalistik
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia - vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).

Senast uppdaterad: 14 augusti 2025

Publicerad: 8 juli 2020

Spara som favorit

ANNONS

Liknande artiklar

Att tvätta kläder och textilier var slitsamt förr

av: Jane Fredlund

2025-03-03

Lästid 17 minuter

Att tvätta kläder var förr i tiden ett mycket tungt och tidskrävande arbete som nästan alltid utfördes av kvinnor. Stortvätten skedde oftast två gånger om året och krävde många tunga arbetsmoment. Vattnet fick dessutom hämtas för hand, och sköljningen skedde ofta i iskalla vattendrag. Metoderna utvecklades med tiden, men det var först efter tvättmaskinens intåg som arbetet blev lättare...

+ Läs mer

Kvinnliga agenter i Stockholm under andra världskriget

av: Bosse Bjerkerot

2025-01-08

Lästid 7 minuter

Under andra världskriget var Stockholm ett internationellt centrum för agenter och spioner från de krigförande länderna. Men även Sverige, som inte var ett krigförande land, hade agenter som spionerade för den svenska hemliga underrättelsetjänsten C-byrån. Flera av agenterna var kvinnor som riskerade sina liv och sin hälsa för Sveriges säkerhet. Tre av dessa kvinnor var Erika Wendt, Karin Lannby och Jane Horney, men många fler kvinnor var involverade i detta farliga arbete...

+ Läs mer

Lätta fakta om staden och resor förr och idag

av: Kalle Güettler och Kristina Güettler

2025-01-07

Lästid 11 minuter

Under 1800-talet började människor i allt större takt flytta från landsbygden till städerna i jakt på arbete. Detta hände samtidigt som järnvägar förändrade resandet. Idag bor majoriteten av Sveriges befolkning i tätorter och städer.

+ Läs mer

Den allmänna rösträtten - när infördes den egentligen i Sverige?

av: Fia Sundevall

2025-01-06

Lästid 5 minuter

När fick Sverige allmän rösträtt? Frågan kan framstå som enkel att besvara. Ändå anger forskare, journalister, politiker och museer inte sällan olika årtal. Svaret är nämligen beroende av vilket perspektiv som anläggs och vad vi lägger i begreppet ”allmän rösträtt”...

+ Läs mer

När riksdagens avskaffade första kammaren

av: Torbjörn Nilsson

2025-01-06

Lästid 7 minuter

Strax efter halv fyra på eftermiddagen den 16 december 1970, slog första kammarens talman Erik Boheman klubban i bordet. Slaget avslutade inte bara riksdagsdebatten utan också riksdagsåret och därtill första kammarens 104-åriga historia. Andra kammaren avskaffades också. Den efterföljande riksdagen med bara en kammare hade mest gemensamt med den tidigare andra kammaren i fråga om hur den valdes. Dagens enkammarriksdag kan därför ses som en utbyggd variant av andra kammaren...

+ Läs mer

De politiska partiernas framväxt i Sverige

av: Torbjörn Nilsson

2025-01-05

Lästid 7 minuter

Med tvåkammarriksdagens öppnande i januari 1867 blev det lättare för olika ledamöter och grupper att samarbeta. Även i ståndsriksdagen hade det funnits ”partier” i respektive stånd. Borgarståndet kunde exempelvis innehålla grupperingar som stod mot varandra i viktiga frågor. Men kontakterna mellan stånden var begränsade. Med tvåkammarriksdagen öppnades möjligheten för ett mer modernt partisystem...

+ Läs mer

Liknande filmer och poddradio