Hitlers och det nationalsocialistiska arbetarpartiets framgångar i Tyskland ledde till att det i en rad länder bildades besläktade partier. Sverige var inget undantag, men här blev nazismen som politisk riktning inte särskilt framgångsrik.
Sverige fick redan 1924 ett nationalsocialistiskt parti under ledning av veterinären Birger Furugård och senare en fascistisk kamporganisation under furiren Sven Olov Lindholm. Båda organisationerna odlade kontakter med de tyska nazisterna.
År 1930 förenades Lindholms och Furugårds organisationer och gick 1932 till val under beteckningen Svenska nationalsocialistiska partiet. Det fick ca 10 000 röster i de tre valkretsar där det ställde upp. Senare splittrades partiet, och det skulle aldrig få något mandat i den svenska riksdagen.
Därutöver fanns det överklasspräglade Sveriges nationella förbund, som innehöll många akademiker och tillkom när högerns ungdomsförbund 1934 bröt med moderpartiet. Den tyskstödda tidningen Dagsposten var organ för förbundet. Ett udda inslag var socialistiska partiet, som under Nils Flyg gått från kommunism till en alltmer nazistorienterad politik.
Vid sidan om de extrema nazistiska organisationerna fanns det i Sverige många som sympatiserade med nazismen och antisemitismen. Aftonbladet, en av Sveriges största tidningar, försvarade det tyska angreppet på Polen, och Fredrik Böök en av landets ledande kulturpersonligheter, bevittnade bokbål i Nazityskland utan att protestera.Ofta är det dock svårt att skilja mellan tyskvänlighet och nazistsympatier. Sverige hade sedan mitten av 1870-talet haft nära förbindelser med Tyskland på snart sagt alla områden. Inte minst vid universiteten fanns det starka band med Tyskland.
Svenskt uniformsförbud (politiskt)
1933 infördes uniformsförbud (politiskt) i Sverige. Det gällde de allt vanligare uniformerna för fascistiska, nazistiska och kommunistiska grupperingar. I Sverige hade den s.k. Munckska kåren väckt stor uppmärksamhet, men också enskilda nazistiska grupper.
En lag stiftades om "förbud att bilda och deltaga i skyddskår för politiskt parti och därmed jämförbar grupp av samhällsmedlemmar eller att för sådan upplägga eller inneha förråd av vapen".
Senast uppdaterad:
8 juli 2020
Publicerad:
8 juli 2020
