Humanismens rötter
Humanismens idétradition kan spåras tillbaka till antika filosofer som Sokrates och Epikuros. Humanismen som filosofi började växa fram under renässansen och fick ett uppsving i och med upplysningstidens idéer om frihet, jämlikhet, broderskap, rationalism, tolerans och humanitet. Viktiga namn i humanismens historia är Voltaire, David Hume, John Stuart Mill, Bertrand Russell, Julian Huxley, Richard Dawkins och i Sverige Knut Wicksell, Elise Ottesen-Jensen, Ingemar Hedenius, Georg Klein.
Den befriade människan
Den internationella humaniströrelsens symbol är "happy human" - den befriade människan. Humanismen vill befria människor från kunskaps- och livsfientliga föreställningar, från religiösa skuld- och skamkomplex och tron på gudomliga hot och straff. Istället för religiösa påbud och dogmer vill humanismen främja en etik byggd på medmänsklighet och tolerans såsom den bland annat uttrycks i FN-deklarationen om de mänskliga rättigheterna och Barnkonventionen.
Ett sekulariserat samhälle
Humanister vill ha en klar åtskillnad mellan kyrka och stat, respektive religion och skola. Religionen är en privatsak och ska inte blandas in i det offentliga samhället. Den internationella humaniströrelsen slår vakt om det sekulariserade samhället som en omistlig grund för demokratin.
Global etik
Humanistorganisationer över hela världen arbetar för att främja en global etik på humanismens värdegrund, vilket innebär frihet och självbestämmande för individen och ett samhälle utan politiskt och religiöst förtryck. Det ger de bästa förutsättningarna för ett människovärdigt liv.
LÄS MER: Humanismen
Text: Patrik Lindenfors, Föreningen Humanisterna
Webbplats: Föreningen Humanisterna
