Myter och sagor
Här ska vi kortfattat reda ut skillnaden mellan en myt och en saga, en åtskillnad som inte alltid är så lätt att göra.
Myt och mytologi
Enkelt uttryckt kan begreppet myt i religionsvetenskapligt sammanhang definieras som en berättelse som förklarar världens, naturens och människornas existens eller tillvaro.
Myter kan därför till exempel vara berättelser som på olika sätt förklarar hur världen skapades, hur de första människorna och djuren kom till, och som på olika sätt vill ge en bakgrund till varför jorden vi lever på ser ut som den gör.
ANNONS
ANNONS
Flera myter bildar tillsammans en mytologi. En mytologi ger därmed en mer utförlig redogörelse för människornas, djurens och naturens tillkomst, existens och tillvaro.
Ofta har en eller flera gudar en viktig och central roll i myten och mytologierna.
De flesta mytologier innehåller en skapelsemyt där en gud eller flera gudar under urtiden skapade världsalltet. Enkelt utryckt skulle man kunna säga att en mytologi skildrar en process från kaos till kosmos. Med detta menas att flertalet mytologier utgår från att det till en början rådde kaos och att guden eller gudarna därefter skapade ordning i detta kaos, för att till sist skapa djur och människor.
Det vanligaste är att myter och mytologier kopplas samman med mer eller mindre utdöda religioner från forntiden, som till exempel egyptisk, grekisk och romersk religion. Även fornnordisk religion (asatron) har en omfattande mytologi och gudavärld. Därtill spelar fortfarande myter och mytologier en central roll inom skriftlösa naturreligioner i t.ex. Afrika och i Sydamerika.
Gamla testamentet (judendomens heliga skrift och första delen i den kristna bibeln) inleds med en skapelsemyt där Gud skapar världen och de första människorna Adam och Eva. Vissa judiska och kristna trosförespråkare har dock varit kritiska mot att bibliskt innehåll definieras som mytologiskt. De menar att begreppet myt hör samman med hedniska religioner och folktro.
Sagor
En saga är en litterär genre som idag främst vänder sig till barn, även om det fortfarande finns många vuxna människor som uppskattar sagor. Mytologier riktar sig däremot till både vuxna och barn. De flesta myter och mytologier har till skillnad mot sagor en religiös innebörd. Flertalet berömda sagor innehåller dock övernaturliga väsen, till exempel människor med superkrafter, djur som beter sig som människor och så vidare. Dessutom förekommer ofta någon ond kraft som ska besegras.
Många sagor innehåller tydliga moraliska inslag som är tänkt att lära barnen vad som är rätt och fel.
Flera av de kända sagorna är mycket gamla och har berättats från generation till generation. Dess ursprung kan ibland vara svåra att fastställa.
Exempel på kända sagor är: "Hans och Greta", "Askungen", "Den fula ankungen" och "Kejsarens nya kläder".
Det finns många berömda svenska författare av sagor. Här kan nämnas Astrid Lindgren, Elsa Beskow och Selma Lagerlöf.
En av de mest kända nordiska sagoförfattarna är Hans Christian Andersen (H.C. Andersen) från Danmark.
Bröderna Grimm från Tyskland sammanställde under 1800-talet mängder med gamla folksagor och tack vare deras arbete finns dessa bevarade till eftervärlden.
LÄS MER: Myt och rit
LÄS MER: Trolldom och häxprocesser
LÄS MER: Övernaturliga väsen
LÄS MER: Folktro
Text: Carl-Henrik Larsson, fil.mag i historia. Leg. gymnasielärare i historia, religion och samhällskunskap samt skribent i kulturtidskriften Nordisk Filateli
Här hittar du material med anknytning till myter och sagor från olika religioner och andra äldre berättelser.
ANNONS
ANNONS
Artiklar om Myter och sagor
Gudrid och Frejdis - vikingakvinnorna som seglade till Amerika
Källorna till vikingarnas färder från Grönland till Vinland, det vill säga Amerika, namnger två kvinnor som deltog i expeditionerna - och inte bara deltog, utan hade centrala och drivande roller. Vad kan vi säga om dem idag, drygt tusen år senare? Går det att lita på dessa källor? Hur mycket verklig kunskap om Gudrid Torbjörnsdotter och Frejdis Eriksdotter har överlevt?
Trojanska kriget - en saga?
Berättelserna om trojanska kriget har påverkat oss i flera tusen år. Trojanska hästen, akilleshäl, odyssé och det vackra namnet Helena - det finns mycket i vårt kulturarv som kommer från Homeros diktverk. Än idag kan man i somliga historieböcker läsa om kriget som om det verkligen ägt rum. Frågan är om det har det...
Klimatförändringar kan ha orsakat syndafloden
"I den dagen bröt alla det stora djupets källor fram och himlens fönster öppnade sig, och ett regn kom över jorden i fyrtio dagar och fyrtio nätter... och vattnet steg mer och mer över jorden. Allt som fanns på det torra omkom, allt som där hade en fläkt av livsande i sin näsa ... och vattnet fortfor att stiga över jorden i hundrafemtio dagar."
[1 Mosebok 7 kap.]
Odysseus irrfärder
Diktverket Odysséen skrevs troligen på 700-talet före vår tideräkning. Iliaden och Odysséen räknas som Europas första böcker. Precis som för Iliaden brukar man ange Homeros som författare, men moderna forskare är inte säkra på att han verkligen skrivit de stora diktverken. Hjälten Odysseus har deltagit i belägringen vid Troja. Nu ska han återvända hem till ön Ithaka utanför Greklands kust. Men Odysseus råkar reta upp gudarna och som straff måste han irra omkring på havet. Under sin tio år långa färd råkar Odysseus ut för en mängd märkliga äventyr. Det här är bara det första av dem...
Drömmen om Troja
Paris var yngste son till Trojas kung Priamos. Paris fick i uppdrag att avgöra vem av de tre gudinnorna Hera, Athena och Afrodite som var vackrast. Till den vackraste av dem skulle han ge ett gyllene äpple. Det var ett mycket svårt val och alla de tre gudinnorna ville vinna tävlingen. Hera lovade att göra Paris till Asiens härskare om hon fick äpplet, Athena lovade att göra honom till jordens störste hjälte och Afrodite lovade att han skulle få jordens vackraste kvinna, den sköna Helena, om han valde henne. Paris föll för frestelsen och gav det gyllene äpplet till Afrodite. Med Afrodites hjälp rövade Paris bort den sköna Helena från Sparta i Grekland. Han förde henne till sin stad Troja i nuvarande Turkiet där kung Priamos härskade. Men Helena hade redan en make - kung Menelaos av Sparta. Kungen blev rasande och begärde hjälp från andra grekiska kungar. Tillsammans samlade de en armé som belägrade Troja under tio år...
Robin Hood - myt eller verklighet?
Förmodligen är Robin Hood en av de mest kända gestalterna från medeltiden. Idealiserad på 1400-talet, adlad och förädlad på 1600-talet, bortglömd på 1700-talet, romantiserad på 1800-talet, för att till sist bli en film- och barnbokshjälte på 1900-talet och 2000-talet. Det är kanske inte så märkligt att böcker och filmer om honom och hans vänner i Sherwood länge haft en stor dragningskraft på den breda publiken. Han och hans fredlösa skara lever ett muntert liv i skogarna. Varje dag verkar vara sommardag i Sherwoodskogen. Robin och hans män ser till att fattigt folk får rättvisa. De rättar till vad felaktiga lagar eller skurkaktiga sheriffer ställt till med. Nu är Robin som bekant inte den ende som kämpat för sådant genom seklerna, men det har alltid varit något visst med just honom...
Länkar om Myter och sagor
De tre vise männen
Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om en av Nya testamentets mest kända berättelser... Hur är det med de tre vise männen? Om de överhuvudtaget har existerat – vilket är högst osäkert, eftersom de endast nämns i Matteusevangeliet – var de stjärntydare och stammade från Österlandet.
Noaks ark – finns det sanning bakom Bibelns berättelse?
Artikel i tidningen Populär historia där arkeologen Richard Holmgren tar sig an frågan om det finns någon sanning bakom myten om Noaks ark. I Bibelns Första Mosebok skildras hur Noak bygger ett jättelikt flytetyg för att rädda sig själv, sin familj och några individer av jordens alla djurarter från att dränkas i syndafloden.
Asatro och asar
Läxhjälpsfilm (3:34 min) av mellanstadieläraren Pernilla Kans som berättar om vikingarnas tro och gudar. Genomgång för mellanstadiet.
ANNONS
ANNONS
Robin Hood och senmedeltidens England
Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om Robin Hood. I en av senmedeltidens stora engelska litterära innovationer, balladerna om Robin Hood, är det inte kungen som är balladernas skurk, utan sheriffen i Nottingham eller abboten i Sankta Marias kloster i York...
Ragnarök - världens undergång
Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om Ragnarök inom fornnordisk mytologi. Ragnarök föregås först av en period av allmän oro, ofred och nöd, därefter av en lika lång tid av bister kyla, fimbulvintern. Enligt Snorre ska vintern vara i tre år...
Världsträdet Yggdrasil
Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om några myter om världsträdet Yggdrasil. Völvans spådom och Grimnersmål redovisas viktiga beståndsdelar av Yggdrasilmyten, i motsats till Vaftrudnersmål där alla uppgifter om världsträdet verkar lysa med sin frånvaro, såtillvida det inte nämnes i versen som berör Hoddmimers skog...
Fenrisulven
Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om Fenrisulven. Inom den fornnordiska mytologin uppbär Fenrisulven positionen som gudavärldens mest fruktade antagonist. I Vaftrudnersmål nämns det att Fenrisulven skall bli både Solens och Odens baneman vid Ragnarök...
Odens korpar: Hugin och Munin
Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om Hugin och Munin - Odens korpar. Ingen gudom kunde mäta sig med Oden när det gällde visdom. Odens omättliga törst efter mer kunskap är en sida av asarnas huvudgud som framhävs i Vaftrudnersmål, vilket stämmer väl med den bild som de övriga lärdomsdikterna och Snorres Edda ger av den gudomlige visdomsmannen...
Romulus och Remus, Roms mytiska grundare
Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om Romulus och Remus. Romulus och Remus – och därmed Roms – historia börjar med berättelsen om hur den trojanske prinsen Aeneas, sedan trojanska kriget avslutats, hamnar på den italienska halvön och där blir stamfar till en rad kungar...
Beowulf - vad sagan lär oss
Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om Beowulf. Ingen vet när Beowulf, som består av 3 182 rader, tillkom. Enligt vissa forskare skrevs dikten i East Anglia på 700-talet, enligt andra i Offas Mercia, enligt ytterligare andra skapades den först på 900-talet. Det rör sig under alla omständigheter om ett anglosaxiskt verk som avspeglar kunga- och hjälteideal under småkungarikenas era...
Beowulf – en forntida hjälte begravd i Västergötland?
Artikel på Västarvets webbplats där du kan läsa om Beowulf. Har du hört talas om Beowulf? Han är en av våra mest kända sagokungar, vars historia är svår att bestyrka men också svår att avfärda. Låt oss undersöka vad dikten säger och vilka spår av sanning där faktiskt kan finnas.
Sápmi - Sameland
Sápmi är en webbplats där du kan läsa om samerna ur olika perspektiv. Här berättas om samernas kultur, traditioner, historia, religion m.m. Samerna har sedan urminnes tider levt i ett område som i dag sträcker sig över fyra länder. Det består av Kolahalvön i Ryssland, nordligaste Finland, norra Norges kust- och inland och delar av Sverige från Idre i söder och norrut...
Det stora oväsendet - den vansinniga häxjakten
De blodiga häxprocesserna skördar hundratals kvinnoliv, splittrar familjer och hela bygder. I Torsåker år 1675 når vansinnet sin kulmen med den största massavrättningen i fredstid i svensk historia.
I P3 Historia leder Cecilia Düringer lyssnarna genom världshistoriens vindlande berättelser. Vid sin sida har hon skådespelaren Pablo Leiva Wenger som förhöjer dramatiken med scener ur historien. Varje avsnitt handlar om ett historiskt skeende, med en historisk person i fokus.
Främsta använda litteraturen/boktips: Bengt Ankarloos böcker Satans raseri: en sannfärdig berättelse om det stora häxoväsendet samt Trolldomsprocesserna i Sverige, Bengt Ankarloos och Gustav Henningsens Häxornas Europa samt Jan Guillous Häxornas försvarare.
Sägenkartan: Vilka sägner finns i dina hemtrakter?
I Sägenkartan kan man läsa äldre berättelser om jättekast men också om häxor, näcken samt möten med både tomtar, varulvar och självaste Djävulen. På kartan finns ett litet urval, drygt 5 000 uppteckningar, från Institutet för språk och folkminnens äldre arkivsamlingar och tryckta sägenutgåvor. Kartan är ett led i institutets strävan att tillgängliggöra samlingarna och därmed också att öka intresset för och kunskapen om folkminnen.
Arkivväskan - skolmaterial om folktro
Institutet för språk och folkminnen har sammanstället en digital arkivväska med massor av material och tips om hur du om lärare eller elev kan arbeta med folkminnen. Här finns fakta om underjordiska väsen, jättar, maror, Näcken, skogsrå, tomtar, troll, varulvar och så vidare. Du kan också läsa om sagor, sägner och ordspråk.