Myter kan därför till exempel vara berättelser som på olika sätt förklarar hur världen skapades, hur de första människorna och djuren kom till, och som på olika sätt vill ge en bakgrund till varför jorden vi lever på ser ut som den gör.
Flera myter bildar tillsammans en mytologi. En mytologi är med andra ord en samling myter som hör ihop och berättar om exempelvis gudar, människor, världen och dess ursprung.
Ofta har en eller flera gudar en viktig och central roll i myter och mytologier.
Många mytologier innehåller en skapelsemyt där en gud eller flera gudar under urtiden skapade världsalltet. Enkelt uttryckt skulle man kunna säga att många skapelsemyter skildrar en process från kaos till kosmos. Med detta menas att det först råder någon form av kaos eller oordning, varefter en gud eller flera gudar skapar ordning och formar världen, djuren och människorna.
Myter och mytologier förknippas ofta med religioner från forntiden, som till exempel egyptisk, grekisk och romersk religion. Även fornnordisk religion (asatron) har en omfattande mytologi och gudavärld. Men myter är inte bara något som hör till äldre religioner. De spelar även en viktig roll inom många religioner och religiösa traditioner idag.
Gamla testamentet (judendomens heliga skrift och första delen i den kristna bibeln) inleds med en skapelsemyt där Gud skapar världen och de första människorna Adam och Eva. Vissa judiska och kristna trosförespråkare har dock varit kritiska mot att bibliskt innehåll definieras som mytologiskt. De menar att begreppet myt hör samman med hedniska religioner och folktro.
Sagor
En saga är en litterär genre som idag främst vänder sig till barn, även om det fortfarande finns många vuxna människor som uppskattar sagor. Mytologier riktar sig däremot till både vuxna och barn. De flesta myter och mytologier har till skillnad mot sagor en religiös innebörd. Flertalet berömda sagor innehåller dock övernaturliga väsen, till exempel människor med superkrafter, djur som beter sig som människor och så vidare. Dessutom förekommer ofta någon ond kraft som ska besegras.
Många sagor innehåller tydliga moraliska inslag som är tänkta att lära barnen vad som är rätt och fel.
Flera av de kända sagorna är mycket gamla och har berättats från generation till generation. Deras ursprung kan ibland vara svåra att fastställa.
Exempel på kända sagor är: "Hans och Greta", "Askungen", "Den fula ankungen" och "Kejsarens nya kläder".
Det finns många berömda svenska författare av sagor. Här kan nämnas Astrid Lindgren, Elsa Beskow och Selma Lagerlöf.
En av de mest kända nordiska sagoförfattarna är Hans Christian Andersen (H.C. Andersen) från Danmark.
Bröderna Grimm från Tyskland samlade in och gav under 1800-talet ut mängder av gamla folksagor. Deras arbete bidrog till att många sagor bevarades och spreds till nya generationer.
Samma saga kan finnas i många olika versionerFolksagor berättades länge muntligt, ofta långt innan de skrevs ner. När en berättelse fördes vidare från en person till en annan kunde detaljer förändras, tas bort eller läggas till. Därför kan samma grundberättelse finnas i många olika versioner från skilda platser och tider. Berättelserna anpassades helt enkelt efter människorna och miljön där de berättades. För att kunna jämföra alla dessa berättelser har forskare skapat ett internationellt system där sagor med liknande handling och motiv samlas i olika grupper. Det gör det möjligt att följa hur exempelvis berättelser om en fattig hjälte, en elak styvmor, magiska föremål eller talande djur har spridits och förändrats. Sagorna kan därför ses som spår efter hur berättelser och idéer har färdats mellan människor och kulturer under mycket lång tid. |
S LÄS MER: Myt och rit
L LÄS MER: Trolldom och häxprocesser
L LÄS MER: Övernaturliga väsen
M LÄS MER: Folktro
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material om ämnet.
Litteratur:
Alf Henrikson m.fl., Stora mytologiska uppslagsboken, Forum, 1998
Birgitta Hellsing och Jan-Öjvind Swahn, Svenska folksagor, Bonnier Fakta, 2014
Tim Jensen, Mikale Rothstein, Jørgen Sørensen Podemann, Religionshistoria – Ritualer, mytologi, ikonografi, Nya Doxa, 1996
Nationalencyklopedin, del 13, Bokförlaget Bra Böcker, 1994
Nationalencyklopedin, del 16, Bokförlaget Bra Böcker, 1995
FÖRFATTARE
Text: Carl-Henrik Larsson, fil.mag i historia. Leg. gymnasielärare i historia, religion och samhällskunskap samt skribent i kulturtidskriften Nordisk Filateli