Ingår i en artikelserie

Nordbornas handelsresor och vikingatåg

Lästid 7 minuter

Under vikingatiden seglade nordborna ut på långa handelsresor där de bytte varor som pälsar och bärnsten mot silver, siden och glas. Silver var extra viktigt eftersom det kunde användas som betalningsmedel. Men vikingarnas resor kunde också vara krigiska, där målet var att plundra eller erövra land. Under dessa krigiska resor hamnade både plundringsgods och människor i lasten. Vikingarna bedrev nämligen en omfattande slavhandel, som de var kända för i hela Europa.

Artikel

Bild: The Creative Assembly

Vikingatåg var krigståg från Norden mot det övriga Europa under vikingatiden (ca 800-1050).

Handel

Nordborna var skickliga handelsmän och seglade långt från sina hemtrakter för att köpa och sälja varor. Ut på sina handelsresor förde de med sig timmer, järn, pälsverk och bärnsten. Bärnsten består av stelnad gulbrun nästan genomskinlig kåda. Av den gjordes vackra smycken.

Varorna byttes mot silver, tyger, glas, salt, keramik, glas och guld.

Handeln bidrog till att städer växte fram. Några av de viktigaste handelsstäderna under vikingatiden var Birka i Sverige, Kaupang i Norge, Hedeby i Danmark, York i England, Dublin på Irland och Kiev i dagens Ukraina.

ANNONS

I början av vikingatiden ägnade man sig framförallt åt byteshandel. Det innebar att varor byttes mot andra varor som ansågs ha ungefär samma värde. Men med tiden blev silver allt viktigare som betalningsmedel.

Silver fungerade som betalningsmedel

Män och kvinnor bar ofta smycken som armringar av silver. När de behövde betala för något, kunde de hugga av en bit av smycket. Biten vägdes, och vikten avgjorde hur mycket den var värd. På det sättet fungerade silver som pengar. Under större delen av vikingatiden vägdes även silvermynten på samma sätt eftersom de ofta varierade i vikt trots att de hade samma valör (värde).

Det var först en bit in på 1000-talet som ”penningekonomi" slog igenom i Norden. I det nya betalsystemet (penningekonomin) hade mynten ett fastställt värde och behövde inte längre vägas.

De första nordiska mynten

Det dröjde innan riktiga mynt blev vanliga i Norden. De första danska mynten började tillverkas på 800-talet, men det var först omkring år 975 - när Harald Blåtand var kung - som mynt användes i större omfattning.

I Sverige tillverkades de första mynten i Sigtuna i slutet av 990-talet.

Vikingarnas slavhandel

En av de mest värdefulla sakerna som vikingarna handlade med var inte varor som järn, mat eller lyxvaror - utan människor. Vikingarna bedrev omfattande slavhandel, och de var kända för det i hela Europa. I den danska handelsstaden Hedeby fanns en slavmarknad där man sålde både kvinnor och män. Många kristna missionärer som besökte platsen på 800-talet blev upprörda över den här handeln.

En del slavar såldes så långt bort som till Arabien. Andra fick stanna i Norden och arbeta som trälar på gårdar. Där gjorde de det tyngsta arbetet, som att arbeta på åkrarna eller ta hand om djuren. Då slapp vikingabönderna göra det själva.

Vikingatågen

Vikingarna var under drygt 250 år härskare på haven. De färdades över hela Europa och ännu längre bort. Västerut seglade de bland annat till Frankrike, England, Irland, Island, Grönland så långt som till Nordamerika. De reste även långt österut på de stora östeuropeiska floderna, ända bort till Konstantinopel (nuvarande Istanbul i Turkiet) och Bagdad i dagens Irak.

Resorna var för det mesta fredliga handelsfärder eller transporter men kunde också vara krigiska. Under sina resor kombinerade vikingarna många gånger handel med plundring. Det var en tid då nordborna började lägga sig i andra europeiska länders handel och politik.

Österut

Det var en kort resa över Östersjön från Skandinavien till de stora floderna i Östeuropa och Ryssland. Redan före vikingatiden hade svearna och gutarna (svenska vikingar) haft kontakt med områdena runt Baltikum. Men under vikingatiden förändrades allt. Med bättre båtar och större flottor kunde de skandinaviska vikingarna resa längre än tidigare. De seglade in längs de stora floderna där de stötte på finska och slaviska folkgrupper. Dessa folk levde i små samhällen och hade ännu inte bildat några stora riken. Därför blev det ganska lätt för svearna att ta kontroll över områdena i öster.

karta över vikingarnas handelsvägar och plundringsrutter. — Bild: Simeon Netchev
Karta som visar nordbornas handelsvägar, upptäcktsresor och plundringsfärder. Klicka här för en mer högupplöst bild.

Gårdarike

Vikingarna var inte bara krigare utan också skickliga handelsmän. Det var framförallt handeln som lockade dem österut där de bland annat kunde byta till sig siden, kryddor och arabiskt silver. Längs de östeuropeiska och ryska floderna grundade de små handelsstationer. Dessa platser växte med tiden till större samhällen och så småningom till ett vikingastyrt rike som kallades Gårdarike (se karta). Det blev början på det som senare kom att kallas Ryssland.

Det finns inte lika många berättelser om vikingarnas resor österut som om deras färder västerut. Men nordborna har ändå lämnat tydliga spår i området. De har efterlämnat smycken, vapen och runstenar som visar var de varit. Folket i öster kallade de svenska vikingarna för "ruser", det är därifrån namnet Ryssland sägs ha sitt ursprung.

Under flera hundra år levde och verkade nordborna i detta område. De kämpade ibland mot lokala slaviska stammar, men lyckades hålla samman sitt rike ända tills mongolerna erövrade området på 1200-talet.

Konstantinopel och Bagdad

Från de östeuropeiska och ryska floderna kunde vikingarna ta sig hela vägen ner till Svarta havet och Kaspiska havet. Därifrån var det inte långt till de stora och rika städerna Konstantinopel (huvudstad i det bysantinska riket) och Bagdad (huvudstad i det muslimska kalifatet). Här bedrev vikingarna handel med lyxvaror. Vissa tog även tjänst som soldater i kejsarens livvakt i Konstantinopel. Dessa krigare kallades väringar.

ANNONS

Västerut

Redan under slutet av 700-talet började danska och norska vikingar att segla västerut över Nordsjön för att plundra och härja längs kusterna i Västeuropa och på de brittiska öarna.

Med sina snabba och smidiga skepp utförde man blixtanfall mot kloster, byar och städer för att ta rikedomar som guld, silver och slavar. Ett av de mest kända anfallen var mot klostret på ön Lindisfarne i norra England år 793. Den attacken skrämde hela den kristna världen och markerade början på vikingarnas många räder i västerled.

Danelagen

Efter hand blev vikingarnas resor mer än bara plundringar. De började också bosätta sig i områden de hade erövrat. På 800-talet kom stora vikingahärar till de brittiska öarna. Många stannade och slog sig ner, särskilt i de områden som kom att kallas Danelagen (se karta). Där styrde vikingarna efter sina egna lagar och traditioner, och många orter fick skandinaviska namn som syns än idag.

År 1013 erövrade vikingarna hela England, som blev en del av Knut den stores Nordsjövälde (se karta).

Vikingaflotta som attackerar Paris. — Bild: Wikimedia Commons
Vikingarna tog sig långt in i Europa genom att segla uppför stora floder som Rhen, Seine, Rhone och Loire. De attackerade till och med Paris. Den första vikingaattacken mot Paris ägde rum i mars 845. Nordborna kom med en flotta på 120 skepp uppför Seine. Vikingarna skulle återkomma 857 och 885.

Danskarna fick också ett område i norra Frankrike att styra över, efter att den frankiske kungen gett det som en belöning. Där skapade vikingarna ett nytt samhälle som blev känt som Normandie (Nordmännens rike).

De norska vikingarna seglade ännu längre. De tog över delar av Irland och grundade kungariket Dublin. Många fortsatte västerut och bosatte sig på Island och Grönland. Några seglade ända till Nordamerika.

LÄS MER: Vikingatiden

LÄS MER: Vikingatåg

LÄS MER: Vikingatidens Sverige

LÄS MER: Harald Hårdråde och det sista vikingatåget

LÄS MER: Ruser

LÄS MER: Novgorod - vikingar som statsbyggare i öst

LÄS MER: Konstantinopel och vikingarna som vaktade kejsaren

LÄS MER: Nordbornas resor och kolonisering i österled och västerled under vikingatiden

PODCAST: Vad var vikingatiden?

ANNONS

Användbara begrepp:

Arabien: Ett område i Mellanöstern där många rika städer låg under vikingatiden.

Bagdad: En stor stad i dagens Irak som var mycket rik och viktig för handel under vikingatiden.

Baltikum: Området som inkluderar länderna Estland, Lettland och Litauen.

Betalningsmedel: Något man använder för att betala med, till exempel silver eller mynt.

Birka: En viktig vikingastad i Sverige där mycket handel skedde.

Bysantinska riket: Ett stort och mäktigt rike i östra Europa och västra Asien.

Bärnsten: Stelnad trädkåda som användes till smycken.

Byteshandel: När man bytte en vara mot en annan utan att använda pengar.

Danelagen: Ett område i England där vikingar bodde och styrde.

Flotta: Många skepp som seglar tillsammans, ofta som en grupp i krig.

Gårdarike: Ett rike som vikingarna byggde upp i östra Europa, i det som idag är en del av Ryssland och Ukraina.

Hedeby: En viktig handelsstad i det som idag är Danmark.

Kalifat: Ett muslimskt rike som fanns i Mellanöstern under vikingatiden.

Konstantinopel: En mycket rik stad som låg där Istanbul ligger idag, i Turkiet.

Kristna missionärer: Personer som spred kristendomen till andra länder.

Lyxvaror: Dyra och fina saker som till exempel siden och smycken.

Mongolerna: Ett folk från Asien som erövrade stora delar av världen på 1200-talet.

Nordsjön: Havet mellan Skandinavien och Storbritannien.

Penningekonomi: Ett system där man betalar med riktiga pengar, inte med varor.

Plundra: Att ta saker med våld, ofta i krig.

Plundringsgods: Saker som tagits genom plundring, till exempel guld eller smycken.

Ruser: Ett namn som andra folk kallade de svenska vikingarna.

Siden: Ett tunt och mjukt tyg som kom från Asien och var mycket dyrt.

Sigtuna: En av Sveriges första städer där man började göra egna mynt.

Skandinavien: Området där Sverige, Norge och Danmark ligger.

Trälar: Människor som var slavar i Norden och fick göra det tunga arbetet.

Valör: Det värde som pengar eller mynt har.

Väringar: Vikingar som blev soldater i den bysantinske kejsarens livvakt.

Vikingatåg: Resor där vikingar plundrade eller erövrade områden.

ANNONS

Uppgifter och frågor

Frågor på texten:

Vilka varor tog vikingarna med sig när de seglade ut på handelsresor?
Vad bytte vikingarna till sig när de var på handelsresor i andra länder?
Vad menas med byteshandel?
Varför var silver extra viktigt för vikingarna?
Nämn några av de städer som växte fram tack vare handeln under vikingatiden.
Beskriv hur vikingarnas resor kunde vara både fredliga och krigiska.
Nämn några platser dit vikingarna reste österut.
Nämn några platser som vikingarna nådde under sina resor västerut.
Vad kallades det område i England där vikingarna bosatte sig?

Litteratur:
Niel Price, Ask och Emblas barn. Vikingarnas historia, Bokförlaget Daidalos, 2025
Anna Lihammer, Vikingatidens härskare, Historiska Media, 2013
Catharina Ingelman-Sundberg, Boken om vikingarna, Prisma, 1998
Lars Berggren, En svensk historia från vikingatid till nutid, Studentlitteratur, 2009
Magnus Magnusson, Viking - Hammer of the North, Orbis publishing, 1979
Sten Carlsson m.fl., Den svenska historien, del 1 - Från stenålder till vikingatid, Bonnier Lexikon AB, 1994
Thomas Lindkvist och Maria Sjöberg, Det svenska samhället 800-1720. Klerkernas och adelns tid, Studentlitteratur, 2003