Tagg om vikingatåg
S

Vikingatåg

Vikingatåg var krigståg från Norden mot det övriga Europa under vikingatiden (ca 800-1050). Ordet "viking" har antagits komma från latinets vicus, "handelsplats". Krig och handel var under alla omständigheter nära sammanflätade i vikingarnas verksamhet.

I österled och västerled

Bakgrunden till vikingatågen och nordbornas expansion var att handelsvägarna mellan Asien och Europa förskjutits från Medelhavet till de ryska floderna när den arabiska världens centrum flyttades till kalifatet i Bagdad 750. Redan under vendeltid hade nordborna etablerat sig i Baltikum, och genom sin närhet till Ryssland kunde de nu få en viktig roll som förmedlare av varuutbytet mellan öst och väst. Själva hämtade de från Ryssland slavar, pälsverk och vax, som kunde bytas mot ädelmetaller från kalifatet och svärd från frankerriket.

ANNONS

ANNONS

Handelsfärderna övergick snart i regelrätta plundringståg, första gången omtalade i samband med överfallet mot klostret Lindisfarne i England 793. Karl den store förbjöd därför vapenexport till nordborna.

De omtalade härjningarna i Västeuropa och Medelhavsområdet bedrevs dock huvudsakligen av danska och norska vikingar, liksom kolonisationen av den nordatlantiska övärlden. Även om vikingar från Götalandskapen också deltog i dessa expeditioner låg tyngdpunkten i den svenska expansionen i öster. De s.k. rus roll i det ryska rikets tidiga historia är ett exempel på detta. En rusisk flotta slogs tillbaka utanför Konstantinopel år 865, och vikingar ("väringar") kom senare i stort antal även att tjänstgöra i den bysantinske kejsarens livvakt.

Följder av vikingatågen

Bakgrunden till vikingarnas militära framgångar var den stora rörlighet de ägde i sina grundgående skepp, med vilka de kunde tränga långt uppströms i floder och lägga till vid otillgängliga stränder, slå till och sedan försvinna innan försvararna hunnit mobilisera sina styrkor. Hotet från vikingarna kom följaktligen att leda till militära reformer i Västeuropa, där en beriden feodaladel och ett nät av befästa borgar uppkom. Det hårdnande militära motståndet ledde i sin tur till att vikingaflottorna måste bli större och bättre samordnade, och detta påskyndade i sin tur rikssamlingen i Norden.

Kristnandet och uppkomsten av handelsplatser som Birka var andra viktiga konsekvenser av vikingatågen. Att dessa så småningom upphörde hängde samman med att nordbornas militära överläge neutraliserats genom riddarhärarna, samtidigt som vikingarna själva kristnats och införlivats i Västerlandet. Dessutom hade handelsvägarna genom Ryssland snörts av i början av 1000-talet. Mängden arabiska silvermynt i svenska gravfynd minskar dramatiskt från denna tidpunkt.

När öst-västhandeln åter tog fart genom korstågen kring 1100 skedde utbytet åter över Medelhavet.

Det finns dock en tydlig kontinuitet mellan vikingatågen och de korståg som svenska kungar företog på andra sidan Östersjön under i 1100- och 1200-talen. Också här var kolonisation och handel viktiga motiv.

LÄS MER: Vikingatiden

LÄS MER: Vikingatidens Sverige

LÄS MER: Vikingarnas resor och kolonisering i österled och västerled

Text: Gunnar Åselius, professor i militärhistoria vid Försvarshögskolan

Här hittar du material som kan relateras till vikingatåg i västerled eller österled.

Uppdaterad:
Publicerad:
15 juli 2019

ANNONS

ANNONS

Artiklar om Vikingatåg

S

Bildstenar och runstenar

av: Gunnar Åselius
2019-07-18

Bildstenar och runstenar är våra kanske mest kända monument som förknippas med senare delen av järnåldern och vikingatiden. De flesta av dem finns i Sverige, bland annat i Uppland, Västergötland och på Gotland...

+ Läs mer

L

Harald Hårdråde och det sista vikingatåget

av: Magnus Västerbro
2017-10-27

Harald Hårdråde var den sista av de stora vikingakungarna. I början av september 1066 landsteg han med 15 000 krigare i norra England, men besegrades efter bara några veckor av en engelsk armé som överraskade Hårdrådes trupper intill byn Stamford Bridge, en mil öster om York. Inom historieskrivningen brukar ibland slaget vid Stamford Bridge få markera slutet på vikingatiden...

+ Läs mer

M

Vikingarnas resor och kolonisering i österled och västerled

av: Leif Löwegren
2016-05-09

Vikingatiden innefattar järnålderns slutfas och kännetecknas främst av en ökad verksamhet med handels- och plundringsresor från Sveariket, Danmark och Norge - både österut och västerut.

+ Läs mer

M

Vikingatidens Sverige

av: Hans Thorbjörnsson
2016-02-19

Från omkring år 800 till 1050 reste många nordbor ut i världen. De kallades vikingar. De flesta av dem var duktiga och fredliga köpmän, som byggde handelsstationer och grundade städer. Men andra vikingar anföll byar och städer runt Europas kuster, dödade oskyldiga invånare, brände och rövade...

+ Läs mer

Länkar om Vikingatåg

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

ANNONS