Tagg om vikingatåg
Vikingatåg
Vikingatåg var krigståg från Norden mot det övriga Europa under vikingatiden (ca 800-1050). Ordet "viking" har antagits komma från latinets vicus, "handelsplats". Krig och handel var under alla omständigheter nära sammanflätade i nordbornas verksamhet.
I österled och västerled
Bakgrunden till vikingatågen och nordbornas expansion var att handelsvägarna mellan Asien och Europa förskjutits från Medelhavet till de ryska floderna när den arabiska världens centrum flyttades till kalifatet i Bagdad 750.
ANNONS
ANNONS
Redan under vendeltid hade nordborna etablerat sig i Baltikum, och genom sin närhet till Ryssland kunde de nu få en viktig roll som förmedlare av varuutbytet mellan öst och väst. Själva hämtade de från Ryssland slavar, pälsverk och vax, som kunde bytas mot ädelmetaller från kalifatet och svärd från frankerriket.
Handelsfärderna övergick snart i regelrätta plundringståg, första gången omtalade i samband med överfallet mot klostret Lindisfarne i England 793. Karl den store förbjöd därför vapenexport till nordborna.
De omtalade härjningarna i Västeuropa och Medelhavsområdet bedrevs dock huvudsakligen av danska och norska vikingar, liksom kolonisationen av den nordatlantiska övärlden. Även om vikingar från Götalandskapen också deltog i dessa expeditioner låg tyngdpunkten i den svenska expansionen i öster. De s.k. rus roll i det ryska rikets tidiga historia är ett exempel på detta. En rusisk flotta slogs tillbaka utanför Konstantinopel år 865, och vikingar ("väringar") kom senare i stort antal även att tjänstgöra i den bysantinske kejsarens livvakt.
Följder av vikingatågen
Bakgrunden till vikingarnas militära framgångar var den stora rörlighet de ägde i sina grundgående skepp, med vilka de kunde tränga långt uppströms i floder och lägga till vid otillgängliga stränder, slå till och sedan försvinna innan försvararna hunnit mobilisera sina styrkor. Hotet från vikingarna kom följaktligen att leda till militära reformer i Västeuropa, där en beriden feodaladel och ett nät av befästa borgar uppkom. Det hårdnande militära motståndet ledde i sin tur till att vikingaflottorna måste bli större och bättre samordnade, och detta påskyndade i sin tur rikssamlingen i Norden.
Kristnandet och uppkomsten av handelsplatser som Birka var andra viktiga konsekvenser av vikingatågen. Att dessa så småningom upphörde hängde samman med att nordbornas militära överläge neutraliserats genom riddarhärarna, samtidigt som vikingarna själva kristnats och införlivats i Västerlandet. Dessutom hade handelsvägarna genom Ryssland snörts av i början av 1000-talet. Mängden arabiska silvermynt i svenska gravfynd minskar dramatiskt från denna tidpunkt.
När öst-västhandeln åter tog fart genom korstågen kring 1100 skedde utbytet åter över Medelhavet.
Det finns dock en tydlig kontinuitet mellan vikingatågen och de korståg som svenska kungar företog på andra sidan Östersjön under i 1100- och 1200-talen. Också här var kolonisation och handel viktiga motiv.
LÄS MER: Vikingatiden
LÄS MER: Vikingatidens Sverige
LÄS MER: Vikingarnas resor och kolonisering i österled och västerled
Text: Gunnar Åselius, professor i militärhistoria vid Försvarshögskolan
Här hittar du material som kan relateras till vikingatåg i västerled eller österled.
Uppdaterad:
25 november 2022
Publicerad:
15 juli 2019
ANNONS
ANNONS
Artiklar om Vikingatåg
S
Kvinnliga krigare under vikingatiden
2022-03-28
Fanns det kvinnliga krigare bland vikingarna? Vilka var möjligheterna för vikingatida kvinnor att inta en aktiv roll, och vågar vi säga något om deras genustänkande med de isländska sagorna som grund? I den har artikeln kommer vi titta närmare på krigarkvinnor under den del av medeltiden som skandinaver kallar för vikingatid. Hur fungerade det med kvinnliga krigare bland nordborna under vikingatiden? Det korta svaret är att vi inte vet, och att vi förmodligen aldrig kommer att veta säkert. Det längre svaret är mer intressant, faktiskt så intressant att det kommer att ta en längre artikel här på SO-rummet i anspråk...
S
Novgorod - vikingar som statsbyggare i öst
2022-03-02
Från mitten av 700-talet började svear och andra skandinaver att söka sig österut. Målet var floder som Volga, Dnjepr och Volchov i dagens Ryssland. I flera hundra år kom de östliga vikingarna och deras ättlingar att bedriva handel, erövra städer som Novgorod och Kiev samt söka sig ända till Konstantinopel och Bagdad. Skandinaverna uppblandades med slaver och andra folk. De låg bakom blodiga erövringar, stadsbyggen och vinstgivande handel. Eftervärlden har på sätt och vis fört striden vidare, om än med andra medel. Medan man från svenskt håll framhållit det skandinaviska elementet i det tidiga Rysslands grundande lyfte sovjetiska forskare istället fram det slaviska...
S
Konstantinopel och vikingarna som vaktade kejsaren
2019-09-22
Vaktstyrkans män utanför kejsarens palats var mer storvuxna än folk i allmänhet. Också med sina blonda eller rödlätta hår avvek de från invånarnas normala utseende. De hade kommit via de ryska floderna till Konstantinopel, denna världsstad vid Bosporen, farleden mellan Medelhavet och Svarta havet. En del hade seglat direkt från Norden; andra var ättlingar till tidigare vikingar som slagit sig ned i Ladoga, Novgorod, Kiev eller andra städer och under åren uppblandats med slaverna i området. Vikingarna i österled stod under 800–1000-talen för de långväga kulturella kontakterna mellan svear i norr och det bysantinska riket i sydöst...
S
Bildstenar och runstenar
2019-07-18
Bildstenar och runstenar är våra kanske mest kända monument som förknippas med senare delen av järnåldern och vikingatiden. De flesta av dem finns i Sverige, bland annat i Uppland, Västergötland och på Gotland...
L
Harald Hårdråde och det sista vikingatåget
2017-10-27
Harald Hårdråde var den sista av de stora vikingakungarna. I början av september 1066 landsteg han med 15 000 krigare i norra England, men besegrades efter bara några veckor av en engelsk armé som överraskade Hårdrådes trupper intill byn Stamford Bridge, en mil öster om York. Inom historieskrivningen brukar ibland slaget vid Stamford Bridge få markera slutet på vikingatiden...
M
Nordbornas resor och kolonisering i österled och västerled under vikingatiden
2016-05-09
Vikingatiden innefattar järnålderns slutfas och kännetecknas främst av en ökad verksamhet med handels- och plundringsresor från Sveariket, Danmark och Norge - både österut och västerut.
Podcast om Vikingatåg
L
Vad var vikingatiden?
2022-09-27
I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) om vikingatiden.
Länkar om Vikingatåg
Sortera efter:
Startskottet för vikingatiden
I alla skildringar av vikingatiden intar en händelse vid den engelska nordöstkusten i slutet av 700-talet en nyckelställning. Här, i det anglosaxiska kungariket Northumbria, låg under tidig medeltid det blomstrande klostret Lindisfarne på Holy Island. Den 8 juni år 793 anlände hedniska främlingar och plundrade hela anläggningen. Detta är det officiella startskottet för vikingatiden.
Slaget vid Stamford Bridge 1066
Artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa kortfattat om det legendariska slaget vid Stamford Bridge. Ödesåret 1066 brukar sättas som slutpunkt för vikingatiden. Det var då den norske kungen, Harald Hårdråde, fick sin armé krossad i slaget vid Stamford Bridge. Ett frapperande fall av slarv och nonchalans gjorde att norrmännen hamnade i underläge redan från början...
52:00
Knut den store - vikingakungen som tog Europa med storm
Avsnitt (52 min) i radioprogrammet P3 Historia som här handlar om Knut den store (995-1035), vikingaprinsen som lämnade sitt hedniska arv bakom sig och blev en kultiverad statsman – kung över tre riken. Med honom tog Skandinavien klivet ut ur förhistorien och in i nästa tidevarv...
Kategorier:
Taggar:
ANNONS
ANNONS
Vikingarnas heliga krig i frankerriket
Artikel i tidningen Militär historia där du kan läsa om vikingatåg i frankerriket. Ofta tänker man på de brittiska öarna när vikingatåg i västerled – med tillhörande plundringsräder – kommer på tal. Dock var nordmännens härjningar i frankerriket nog så omfattande. Nya teorier pekar på att de delvis kan ha haft religiös bakgrund...
44:00
Vetenskapsradion Historia: Vikingakläder avslöjar muslimskt inflytande
Avsnitt (44 min) i radioprogrammet Vetenskapsradion Historia som här bl.a. handlar om vikingarnas kläder. Vetenskapsradion Historia nagelfar vikingadräkten på jakt efter muslimska influenser.
9:59
Vikingatiden, del 2: handel, plundring upptäcktsresor och spår från vikingatiden idag
Lättförståelig genomgång (9:59 min) för mellanstadiet där SO-läraren Therese Blom Olsson berättar om vikingatidens handel, plundring upptäcktsresor och spår från vikingatiden idag.
Kategorier:
Taggar:
14:24
Vikingatiden - sammanfattning för mellanstadiet
Genomgång (14:24 min) där läraren Viktor Sundelius tar dig med till vikingatiden. Här berörs epoker, livet på vikingatiden och det berättas om människor ur olika samhällsgrupper, från trälar till hövdingar.
Kategorier:
Taggar:
11:21
Vikingatiden 800-1050 e.Kr
Geomgång (11:21 min) där mellanstadieläraren Catharina Glaas berättar om vikingatiden. Skapad för år 4, men funkar för alla..
Kategorier:
Taggar:
Arbetsblad: Vikingafärder
Kopieringsunderlag i form av faktablad och arbetsblad (pdf i utskriftsformat, 2 sid) om vikingafärder. Materialet riktar sig till åk 4-6 och är ett smakprov från Tengnäs Läromedel.
3:48
Vikingatiden - resorna i öst och väst
Genomgång (3:48 min) gjord av Sweden Academy som berättar kortfattat om vikingatiden.
Kievriket : Rusernas rike byggdes kring Dnepr
Artikel i tidningen Populär Historia där Klas-Göran Karlsson berättar om Kievriket. Tre stater är alla sprungna ur rusernas Kievrike: Ukraina, Vitryssland och Ryssland. Hur historien om detta urhem ska skrivas bestäms mycket av nutidens konflikter. När Putin i dag kallar Kiev »Rysslands moder» uppfattas det som ett hot i Ukraina...
Kategorier:
Taggar:
Faktahäften om vikingatiden
På Fotevikens museums hemsida finns några faktahäften i pdf-format som behandlar vikingatiden ur olika perspektiv. Häftena har titlarna: Vikingatida mynt, Vikingatida mått & vikt, Lag och rätt på vikingatiden, Vikingatida handel samt De första danska och skånska städerna.
Kategorier:
Taggar:
14:38
Kom med till vikingatiden
Bildspel (14:38 min) om vikingatiden. Ger en livfull skildring av vikingatidens samhälle och levnadsvanor, handelsfärder och plundringar. Manus Ralph Turner. Teckningar Mohammad Ali. Uppläsare Barbro Lindström och Jan Nygren. Producerad av Pogo Pedagog 1971.
7:54
Vad är grejen med vikingatiden?
En kortfattad genomgång (7:54 min) av historieläraren Mattias Axelsson som berättar om vikingatiden. Anpassad för gymnasiekursen Historia 1a1.
Vikingarnas värld : Unga Fakta
Unga Faktas trevliga sida om vikingarnas värld. Här kan du läsa om de första städerna i Norden, skeppen, livet ombord på skeppen, strid, vardag, i österled, i västerled, vikingar i Amerika, asagudarna, kristendomens ankomst o.s.v. På webbsidan finns också många sagor och myter som handlar om fornnordiska hjältar och fornnordisk religion.
Kategorier:
Taggar:
Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...
ANNONS
ANNONS
Ämneskategorier
Vikingatiden
Vikingatiden (800-1050) var en period i Nordens historia då nordbor, ofta kallade vikingar, begav sig ut på långa...
Danmarks historia
Här hittar du material som behandlar Danmarks historia i små och stora perspektiv. Få en helhetsbild eller fördjupa dig...
Norges historia
Få en helhetsbild av Norges historia eller fördjupa dig i människors livsöden, viktiga händelser och särdrag under...
Sveriges historia
Här hittar du material som behandlar Sveriges historia i små och stora perspektiv. Få en helhetsbild eller fördjupa dig...
