S
Tagg
Vikingar
Vikingarnas resor kännetecknas av en kombination av plundring och handel.

Vikingatåg

Vikingatåg var krigståg från Norden mot det övriga Europa under vikingatiden (ca 800-1050). Ordet "viking" har antagits komma från latinets vicus, "handelsplats". Krig och handel var under alla omständigheter nära sammanflätade i nordbornas verksamhet.

I österled och västerled

Bakgrunden till vikingatågen och nordbornas expansion var att handelsvägarna mellan Asien och Europa förskjutits från Medelhavet till de ryska floderna när den arabiska världens centrum flyttades till kalifatet i Bagdad 750.

ANNONS

Redan under vendeltid hade nordborna etablerat sig i Baltikum, och genom sin närhet till Ryssland kunde de nu få en viktig roll som förmedlare av varuutbytet mellan öst och väst. Själva hämtade de från Ryssland slavar, pälsverk och vax, som kunde bytas mot ädelmetaller från kalifatet och svärd från frankerriket.

Handelsfärderna övergick snart i regelrätta plundringståg, första gången omtalade i samband med överfallet mot klostret Lindisfarne i England 793. Karl den store förbjöd därför vapenexport till nordborna.

De omtalade härjningarna i Västeuropa och Medelhavsområdet bedrevs dock huvudsakligen av danska och norska vikingar, liksom kolonisationen av den nordatlantiska övärlden. Även om vikingar från Götalandskapen också deltog i dessa expeditioner låg tyngdpunkten i den svenska expansionen i öster. De s.k. rus roll i det ryska rikets tidiga historia är ett exempel på detta. En rusisk flotta slogs tillbaka utanför Konstantinopel år 865, och vikingar ("väringar") kom senare i stort antal även att tjänstgöra i den bysantinske kejsarens livvakt.

Följder av vikingatågen

Bakgrunden till vikingarnas militära framgångar var den stora rörlighet de ägde i sina grundgående skepp, med vilka de kunde tränga långt uppströms i floder och lägga till vid otillgängliga stränder, slå till och sedan försvinna innan försvararna hunnit mobilisera sina styrkor. Hotet från vikingarna kom följaktligen att leda till militära reformer i Västeuropa, där en beriden feodaladel och ett nät av befästa borgar uppkom. Det hårdnande militära motståndet ledde i sin tur till att vikingaflottorna måste bli större och bättre samordnade, och detta påskyndade i sin tur rikssamlingen i Norden.

ANNONS

Kristnandet och uppkomsten av handelsplatser som Birka var andra viktiga konsekvenser av vikingatågen. Att dessa så småningom upphörde hängde samman med att nordbornas militära överläge neutraliserats genom riddarhärarna, samtidigt som vikingarna själva kristnats och införlivats i Västerlandet. Dessutom hade handelsvägarna genom Ryssland snörts av i början av 1000-talet. Mängden arabiska silvermynt i svenska gravfynd minskar dramatiskt från denna tidpunkt.

ANNONS

När öst-västhandeln åter tog fart genom korstågen kring 1100 skedde utbytet åter över Medelhavet.

Det finns dock en tydlig kontinuitet mellan vikingatågen och de korståg som svenska kungar företog på andra sidan Östersjön under i 1100- och 1200-talen. Också här var kolonisation och handel viktiga motiv.

LÄS MER: Vikingatiden

LÄS MER: Vikingatidens Sverige

LÄS MER: Vikingarnas resor och kolonisering i österled och västerled
 

FÖRFATTARE

Text: Gunnar Åselius, professor i militärhistoria vid Försvarshögskolan
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia - vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).

Här hittar du material som kan relateras till vikingatåg i västerled eller österled.

Uppdaterad: 16 mars 2024
Publicerad:
15 juli 2019

ANNONS

ANNONS

Lärarmaterial om Vikingatåg

Podden Vikingar

av: Sveriges Radio (SR)
Högstadiet

Poddar från Sveriges Radio kan användas på en rad olika sätt i undervisningen och med det här skolmaterialet kan du som pedagog på ett enkelt och spännande sätt börja inkludera poddar i din undervisning.

+ Läs mer

Artiklar om Vikingatåg

S

Kvinnliga krigare under vikingatiden

av: Stefan Högberg
2022-03-28

Fanns det kvinnliga krigare bland vikingarna? Vilka var möjligheterna för vikingatida kvinnor att inta en aktiv roll, och vågar vi säga något om deras genustänkande med de isländska sagorna som grund? I den har artikeln kommer vi titta närmare på krigarkvinnor under den del av medeltiden som skandinaver kallar för vikingatid. Hur fungerade det med kvinnliga krigare bland nordborna under vikingatiden? Det korta svaret är att vi inte vet, och att vi förmodligen aldrig kommer att veta säkert. Det längre svaret är mer intressant, faktiskt så intressant att det kommer att ta en längre artikel här på SO-rummet i anspråk...

+ Läs mer

S

Novgorod - vikingar som statsbyggare i öst

av: Torbjörn Nilsson
2022-03-02

Från mitten av 700-talet började svear och andra skandinaver att söka sig österut. Målet var floder som Volga, Dnjepr och Volchov i dagens Ryssland. I flera hundra år kom de östliga vikingarna och deras ättlingar att bedriva handel, erövra städer som Novgorod och Kiev samt söka sig ända till Konstantinopel och Bagdad. Skandinaverna uppblandades med slaver och andra folk. De låg bakom blodiga erövringar, stadsbyggen och vinstgivande handel. Eftervärlden har på sätt och vis fört striden vidare, om än med andra medel. Medan man från svenskt håll framhållit det skandinaviska elementet i det tidiga Rysslands grundande lyfte sovjetiska forskare istället fram det slaviska...

+ Läs mer

S

Konstantinopel och vikingarna som vaktade kejsaren

av: Torbjörn Nilsson
2019-09-22

Vaktstyrkans män utanför kejsarens palats var mer storvuxna än folk i allmänhet. Också med sina blonda eller rödlätta hår avvek de från invånarnas normala utseende. De hade kommit via de ryska floderna till Konstantinopel, denna världsstad vid Bosporen, farleden mellan Medelhavet och Svarta havet. En del hade seglat direkt från Norden; andra var ättlingar till tidigare vikingar som slagit sig ned i Ladoga, Novgorod, Kiev eller andra städer och under åren uppblandats med slaverna i området. Vikingarna i österled stod under 800–1000-talen för de långväga kulturella kontakterna mellan svear i norr och det bysantinska riket i sydöst...

+ Läs mer

S

Bildstenar och runstenar

av: Gunnar Åselius
2019-07-18

Bildstenar och runstenar är våra kanske mest kända monument som förknippas med senare delen av järnåldern och vikingatiden. De flesta av dem finns i Sverige, bland annat i Uppland, Västergötland och på Gotland...

+ Läs mer

L

Harald Hårdråde och det sista vikingatåget

av: Magnus Västerbro
2017-10-27

Harald Hårdråde var den sista av de stora vikingakungarna. I början av september 1066 landsteg han med 15 000 krigare i norra England, men besegrades efter bara några veckor av en engelsk armé som överraskade Hårdrådes trupper intill byn Stamford Bridge, en mil öster om York. Inom historieskrivningen brukar ibland slaget vid Stamford Bridge få markera slutet på vikingatiden...

+ Läs mer

M

Nordbornas resor och kolonisering i österled och västerled under vikingatiden

av: Leif Löwegren
2016-05-09

Vikingatiden innefattar järnålderns slutfas och kännetecknas främst av en ökad verksamhet med handels- och plundringsresor från Sveariket, Danmark och Norge - både österut och västerut.

+ Läs mer

Podcast om Vikingatåg

SO-rummet podcast icon
L

Vad var vikingatiden?

av: Mattias Axelsson
2022-09-27

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) om vikingatiden.

+ Läs mer

Länkar om Vikingatåg

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS