Vikingatidens kvinnor

klocka
Lästid 8 minuter
Vikingatidens kvinnor betraktades i det närmaste som jämbördiga med männen. Kvinnor kunde vara allt från husmor och prästinna till gårdens överhuvud, köpman, hantverkare, piga och så vidare. Den nordiska kvinnans starka ställning väckte stor uppmärksamhet och förvåning hos utländska handelsmän som besökte Norden. I deras berättelser framgår att kvinnor kunde vara både hantverkare och landägare. När sedan kristendomen bredde ut sig i Norden minskade kvinnans status.
M
Artikel

Liksom i andra äldre tider var vikingatidens kvinnor i första hand mammor, mostrar, systrar och mormödrar som ägnade sig åt att ta hand om barnen, ordna med mat, städa, tvätta, sköta djuren, mjölka, arbeta med jordbruk, väva kläder och så vidare.

Sporadiskt ur några samtida källor

En spansk diplomat som i mitten av 800-talet besökte Norden träffade en drottning som han fann mycket tilldragande. Kvinnan var inte sen att besvara hans uppvaktning, och de inledde ett intimt förhållande. Spanjoren oroade sig dock för skvallret kring kärleksförbindelsen och började ransonera besöken hos drottningen. När hon fick veta orsaken till hans alltmer sällsynta visiter, sa hon till sin nye älskare: "Vi kvinnor har fritt val och stannar bara hos våra män så länge vi vill och lämnar dem när vi inte tycker om dem." Hon tillade att en nordisk kvinna inte brukade tacka nej till en invit. Spanjorens oro skingrades, och han återupptog besöken.

Adam av Bremen, som levde på 1000-talet och författade Hamburg-Bremens biskopskrönika, skrev också om nordbornas oblyga sexualitet och antydde att de gärna sjöng osedliga visor. "...i fråga om samlag vet de inte av någon måtta", förklarade han.

ANNONS

ANNONS

Kärlekens gränser

Den fria kärleken hade dock vissa regler. En förnäm kvinna som hade ett förhållande med en man av låg börd drabbades av skammen. Var mannen rent av träl och det blev ett barn, klassades även barnet som träl. Men om en trälinna fick barn med en förnäm man, kom barnet att tillhöra det fria samhället.

Vikingakvinnan behövde inte dölja sin sexuella lust. Hon kunde vägra att ingå äktenskap med någon som hon inte tyckte om. Omvänt kunde hon kräva skilsmässa från sin man under förutsättning att det skedde inför vittnen. Hemgiften tog hon då tillbaka. Hon hade rätt att gifta om sig. En kvinna som blev änka upphöjdes till familjens överhuvud och förfogade över gård, mark och bohag. En änka med den ställningen hade inte svårt att få en ny man.

Ekonomi och politik

Ekonomiskt hade den gifta kvinnan ett begränsat inflytande - mannen hade sista ordet. Politiskt kunde markägande kvinnor vara med vid tinget, men de fick stå tillbaka för männens uppfattningar. Endast fria män fick diskutera och hade rösträtt. Det var (de fria) männens demokrati.

De fria bönderna utgjorde i allmänhet ryggraden i samhället, vilket också blev en tillgång för bondekvinnorna.

Lagarna, som beslutades på tinget, växte fram allteftersom nya problem uppstod. Länge fanns lagarna endast i folkets huvuden, men på 1000-talet började de nedtecknas. Innan bondehövdingarna avvecklades i Norden och kungarikena bildades på 900-talet varierade lagarna mellan de olika landskapen. Men kvinnans liv och rättigheter var ungefär desamma överallt.

Husfru, hantverkare, läkare...

Vikingakvinnan ägnade sig inte bara åt hemmets sysslor och barnuppfostran. Om hon var husfru på en gård markerades hennes rang med en nyckel i skärpet. De flesta yrken stod öppna för henne. Hon kunde arbeta som hantverkare, bagare, skräddare och köpman likaväl som värdshusvärd och läkare.

Kvinnan menade sig veta vilka örter som fungerade som preventivmedel. Att brygga öl och smaksätta med de rätta örterna var henne inte främmande. Hon hade möjlighet att verka som guden Frejs prästinna, ja, till och med som präst. Frej var fruktbarhetens gud, som bland annat bestämde över vädret och därmed över skörden.

Långa tider var männen borta på handelsfärder eller plundringståg eller var på jakt och fiske, och då fick kvinnan rycka in och ta ansvaret för både gård och djur. Hon såg till att visthusbod (byggnad för förvaring av matvaror) och linneförråd var välfyllda. Hon svarade för att sländor och vävstol var i gott skick.

ANNONS

ANNONS

Vikingakvinnan var ofta idrottsintresserad och liksom männen prövade hon på ridning, löpning, simning och skidåkning.

Många kvinnor, åtminstone de som hade det gott ställt, ristade runor. En del gjorde utlandsresor till länder som Grönland och Skottland. Andra planerade att resa mycket längre bort. En runsten i Uppland berättar: "Ingrid Hårds dotter lät rista runorna efter sig själv. Hon ville fara österut och till Jerusalem." Andra runstenar rapporterar om kvinnor som arbetat med att bygga vägar och broar.

I familjen var det ofta kvinnan som förde traditionerna vidare. Medan elden brann på kvällen berättade hon vad tidigare generationer hade upplevt.

Klädedräkten

Den dominerande begravningsseden i Norden under vikingatiden var att bränna de döda. Därför finns nästan inga bevarade kläder från perioden. Vi vet dock att kvinnorna i regel tillverkade sina kläder själva, av lin, ull eller hampa.

Många arkeologiska utgrävningar av kvinnogravar har lett till fynd av spännen, nålar och broscher som skulle hålla samman dräkterna. Beslag eller amuletter i silver eller brons i form av kvinnofigurer visar hur de var klädda. Kjolen var oftast fotsid, och broderier och bårder var vanliga. Ibland bar hon en sjal mot kyliga vindar. När vintern kom satte hon på sig pälsmantlar.

Arkeologiska fynd i form av små kvinnofigurerna visar också hur frisyren såg ut. Det långa håret var ofta bundet i hästsvans, och knuten kunde vara smyckad med ett band i färg.

När Norden blev kristnat

År 830 (eller möjligen 829) kom Ansgar, kallad "Nordens apostel", till Sverige för att missionera. I Birka på Björkö i Mälaren grundades en liten kristen församling, och en kyrka byggdes. Men först på 1000-talet slog kristendomen igenom - några hundra år efter övriga Europa. Nu ersattes nordbornas kultur av kristna värderingar och kvinnornas liv förändrades på många punkter.

Kyrkan skulle styra och vaka över människorna "från vaggan till graven". Bikt och bot blev nyckelord i jordbrukets byar.

Religiöst skulle kvinnan betraktas som jämlik med mannen och inför Gud ha samma värde, men hon förblev i huvudsak en mannens tjänarinna. Att kvinnan kom på andra plats efter mannen visar skapelseberättelsen i Bibeln - Eva skapades av Adams revben. Den italienske teologen och filosofen Thomas av Aquino som levde på 1200-talet, betonade i likhet med Bibeln, att kvinnan i frälsningen är likvärdig men på jorden underordnad.

Kärlekslivet kom i mångt och mycket att regleras efter männens tycke och smak. Kvinnans lust doldes och ersattes av hyckleri. Sexualiteten som en naturlig del av mänskligt samliv och en stor glädjekälla maskerades. Skammen, som tidigare varit nästan okänd, inpräntades hos kvinnan.

ANNONS

ANNONS

Ekonomiskt och politiskt hade inte vikingakvinnan haft något större inflytande, men detta krympte nu mot nollstrecket.

Yrken som kunde förknippas med mannens revir stängdes för kvinnan. Att arbeta som läkare och präst blev otänkbart. I Sverige, liksom i alla andra länder, skulle frågan om kvinnliga präster vila till in på 1900-talet. Enligt Bibeln måste kvinnan tiga i församlingen, och traditionen rubbades inte. Sannolikt betydde det en hel del att Jesus samtliga tolv apostlar var män.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Nämn några skillnader och likheter gällande kvinnors förhållande till sex och samlevnad under vikingatiden jämfört med senare när Norden blev kristet.
     
  2. Ge exempel på yrken och sysslor som vikingatidens kvinnor kunde ägna sig åt.
     
  3. Ge exempel på några sammanhang då vikingatidens kvinnor räknades som jämställda med männen.
     
  4. Nämn några sammanhang då vikingatidens kvinnor inte var jämställda med männen.
     
  5. Hur förändrades kvinnors levnadsvillkor i samband med att kristendomen infördes i Norden?
     


M  LÄS MER: Vikingatiden

S  LÄS MER: Kvinnliga krigare under vikingatiden

M  LÄS MER: Gudrid och Frejdis - vikingakvinnorna som seglade till Amerika

M  LÄS MER: Fornnordisk religion och asatro

S  LÄS MER: Kvinnan som huvudperson

L  LÄS MER: Vikingarna och deras värld  (artikelserie)  

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.

 

Litteratur:
Gro Steinsland och Preben Meulengracht Sørensen, Människor och makter i vikingarnas värld, Ordfront, 1998
Yvonne Hirdman, Kvinnohistoria - Om kvinnors villkor från antiken till våra dagar, Sveriges Utbildningsradio AB, 1992
Birgit Sawyer, Kvinnor och familj i det forn-och medeltida Skandinavien, Viktoria Bokförlag, 1992


FÖRFATTARE

Text: Jan-Olof Fallström, bokrecensent och läromedelsförfattare

 

Senast uppdaterad: 13 augusti 2025
Publicerad: 30 juni 2023

ANNONS

ANNONS

Liknande artiklar

Medeltida handel och maktkamp kring Östersjön

SO-rummet bok
L
Hanseitiska fartyg i en hamnstad vid Östersjön under medeltiden.
av: Robert de Vries
2025-10-30
klocka Lästid 8 minuter

Under medeltiden blev handeln runt Östersjön allt viktigare. Tyska köpmän i Hansan sålde och köpte varor som salt, kryddor, öl, spannmål och järn. Många flyttade till svenska städer och hjälpte till att utveckla handel, gruvor och nya yrken. Stockholm växte snabbt och blev en viktig handelsstad. Samtidigt bråkade kungar och stormän om makten i Sverige och Norden. Till slut kom Danmarks drottning Margareta och enade hela Norden...

+ Läs mer

Brott och straff på medeltiden

SO-rummet bok
L
Scen från en avrättning genom halshuggning. Bödeln väntar på att prästen ska läsa klart bönen innan han hugger.
av: Robert de Vries
2025-09-30
klocka Lästid 9 minuter

I början av medeltiden såg lagarna olika ut beroende på var man bodde. Den som bröt mot lagen fick oftast betala böter till brottsoffret eller till familjen. Om man inte betalade, så blev man fredlös. Vem som helst fick då döda brottslingen utan att själv bli straffad. Senare på medeltiden började kungarna ta över och bestämma lagarna i hela landet. Då kom nya regler som gällde överallt och straffen blev hårdare. De som dömdes för brott kunde få hemska straff, som utfördes inför publik av en bödel - en person som jobbade med att straffa brottslingar. Det var viktigt att många såg på när bödeln utförde straffen, för tanken var att skrämma alla andra från att begå brott...

+ Läs mer

Stockholm och andra viktiga svenska städer på medeltiden

SO-rummet bok
L
Gata i gamla stan på medeltiden.
av: Robert de Vries
2025-09-28
klocka Lästid 11 minuter

Stockholm växte fram på 1200‑talet vid vattnet där Mälaren möter Östersjön. Läget var perfekt för både handel och försvar. Den som styrde över staden kunde också kontrollera den viktiga vattenvägen in i landet. Under medeltiden byggdes murar runt staden, och många handelsvaror kom dit från hela Sverige och området runt Östersjön. Tyska köpmän köpte varorna och sålde dem vidare till andra länder. På 1400-talet fanns omkring 70 städer i Sverige, och störst var Stockholm med ca 6 000 invånare. Några av de andra viktiga städerna i riket var Sigtuna, Skara, Lödöse, Söderköping, Kalmar, Åbo och Viborg...

+ Läs mer

Hantverk och skrån på medeltiden

SO-rummet bok
L
Interiös från ett bageri på medeltiden.
av: Robert de Vries
2025-09-27
klocka Lästid 8 minuter

Medeltidens hantverkare bodde i städerna. Unga pojkar som skulle bli hantverkare fick börja som lärling hos en mästare där de lärde de sig yrkets grunder och hemligheter. Efter några år fick de göra ett gesällprov och bli gesäll, innan de efter ytterligare många år, ansågs redo att göra ett mästarprov. När det var godkänt blev de mästare och fick öppna en egen verkstad och ha egna lärlingar och gesäller. Alla hantverkare inom varje yrke i en stad var tvungna att vara medlem i ett skrå - en slags hantverksklubb - t.ex. skomakarskrået eller bagarskrået. Skrånas viktigaste uppgift var att se till att hantverket i staden höll god kvalité och att hantverkarna hade det bra...

+ Läs mer

Hade du velat bo i en stad på medeltiden?

SO-rummet bok
L
Gränd i Gamla stan.
av: Robert de Vries
2025-09-24
klocka Lästid 6 minuter

Tänk dig att du går genom smala, krokiga gränder där solen knappt hittar in. Det luktar rök, gödsel och gamla sopor. Vattnet du dricker kan göra dig sjuk eller ta ditt liv. När mörkret lägger sig över staden blir det riktigt mörkt, för det finns inga gatlyktor. Då är det nästan bara stadsvakterna kvar på gatorna. Deras viktigaste uppgift är att förhindra och upptäcka bränder, för om det börjar brinna sprids elden snabbt bland den täta bebyggelsen. Vill du följa med in i den medeltida staden? Häng med!

+ Läs mer

Städerna i medeltidens Sverige

SO-rummet bok
L
Marknad i medeltida stad.
av: Robert de Vries
2025-09-21
klocka Lästid 8 minuter

Medeltidens svenska städer var små men viktiga centrum för hantverk och handel. Där möttes människor från Sverige och andra länder - handeln förde därför med sig både rikedomar och nya idéer. Alla varor som kom in till städerna beskattades med tull som gav inkomster till kungen, men också till städerna. Med pengarna kunde kungen stärka sin makt, medan städerna använde dem till viktiga byggnadsarbeten och löner...

+ Läs mer

Liknande filmer och poddradio

ANNONS

ANNONS

Ämneskategorier

Hi
Motiv med människor på bildsten från Gotland.

Vikingatiden

Vikingatiden (800-1050) var en period i Nordens historia då nordbor, ofta kallade vikingar, begav sig ut på långa...

Hi
Jägare med jakthundar som kommer hem till byn. Medeltida vinterlandskap.

Livet på landet och i staden på medeltiden

Vardagsliv och andra företeelser i det medeltida samhället (500-1500).

Hi
Porträtt på Fredrika Bremer.

Kvinnohistoria och genushistoria

Kvinnohistoria handlar främst om kvinnors villkor och betydelse i historiska skeenden, med syfte att sätta in kvinnor i...

Relaterade taggar

Hi
Neutral genussymbol

Genus och genusperspektiv

Ordet genus är hämtat från latinet och betyder "sort" eller "släkte". Begreppet genus används för...

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
L

Vad var vikingatiden?

av: Mattias Axelsson
2022-09-27

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) om vikingatiden.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Sveriges kristnande

av: Mattias, Julia och Kristoffer
2017-05-23

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om hur det gick till när Sverige blev kristet.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Att vara kvinna under 1800-talet

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2017-02-08

Mattias, Julia och Kristoffer pratar om hur det var att vara kvinna under 1800-talet i Sverige.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Historiesyn - olika perspektiv på historia

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-11-30

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om aktör- kontra strukturperspektiv, om genusperspektiv och om postkoloniala perspektiv på historia.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
L

Kvinnor på medeltiden i Sverige

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-11-23

Mattias, Julia och Kristoffer pratar om hur det var att vara kvinna i medeltidens Sverige.

+ Lyssna