Vikingatidens kvinnor

Vikingatidens kvinnor betraktades i det närmaste som jämbördiga med männen. Kvinnor kunde vara allt från husmor och prästinna till gårdens överhuvud, köpman, hantverkare, piga och så vidare. Den nordiska kvinnans starka ställning väckte stor uppmärksamhet och förvåning hos utländska handelsmän som besökte Norden. I deras berättelser framgår att kvinnor kunde vara både hantverkare och landägare. När sedan kristendomen bredde ut sig i Norden minskade kvinnans status.
M

Liksom i andra äldre tider var vikingatidens kvinnor i första hand mammor, mostrar, systrar och mormödrar som ägnade sig åt att ta hand om barnen, ordna med mat, städa, tvätta, sköta djuren, mjölka, arbeta med jordbruk, väva kläder och så vidare.

Sporadiskt ur några samtida källor

En spansk diplomat som i mitten av 800-talet besökte Norden träffade en drottning som han fann mycket tilldragande. Kvinnan var inte sen att besvara hans uppvaktning, och de inledde ett intimt förhållande. Spanjoren oroade sig dock för skvallret kring kärleksförbindelsen och började ransonera besöken hos drottningen. När hon fick veta orsaken till hans alltmer sällsynta visiter, sa hon till sin nye älskare: "Vi kvinnor har fritt val och stannar bara hos våra män så länge vi vill och lämnar dem när vi inte tycker om dem." Hon tillade att en nordisk kvinna inte brukade tacka nej till en invit. Spanjorens oro skingrades, och han återupptog besöken.

Adam av Bremen, som levde på 1000-talet och författade Hamburg-Bremens biskopskrönika, skrev också om nordbornas oblyga sexualitet och antydde att de gärna sjöng osedliga visor. "...i fråga om samlag vet de inte av någon måtta", förklarade han.

ANNONS

Kärlekens gränser

Den fria kärleken hade dock vissa regler. En förnäm kvinna som hade ett förhållande med en man av låg börd drabbades av skammen. Var mannen rent av träl och det blev ett barn, klassades även barnet som träl. Men om en trälinna fick barn med en förnäm man, kom barnet att tillhöra det fria samhället.

Vikingakvinnan behövde inte dölja sin sexuella lust. Hon kunde vägra att ingå äktenskap med någon som hon inte tyckte om. Omvänt kunde hon kräva skilsmässa från sin man under förutsättning att det skedde inför vittnen. Hemgiften tog hon då tillbaka. Hon hade rätt att gifta om sig. En kvinna som blev änka upphöjdes till familjens överhuvud och förfogade över gård, mark och bohag. En änka med den ställningen hade inte svårt att få en ny man.

Ekonomi och politik

Ekonomiskt hade den gifta kvinnan ett begränsat inflytande - mannen hade sista ordet. Politiskt kunde markägande kvinnor vara med vid tinget, men de fick stå tillbaka för männens uppfattningar. Endast fria män fick diskutera och hade rösträtt. Det var (de fria) männens demokrati.

De fria bönderna utgjorde i allmänhet ryggraden i samhället, vilket också blev en tillgång för bondekvinnorna.

Lagarna, som beslutades på tinget, växte fram allteftersom nya problem uppstod. Länge fanns lagarna endast i folkets huvuden, men på 1000-talet började de nedtecknas. Innan bondehövdingarna avvecklades i Norden och kungarikena bildades på 900-talet varierade lagarna mellan de olika landskapen. Men kvinnans liv och rättigheter var ungefär desamma överallt.

Husfru, hantverkare, läkare...

Vikingakvinnan ägnade sig inte bara åt hemmets sysslor och barnuppfostran. Om hon var husfru på en gård markerades hennes rang med en nyckel i skärpet. De flesta yrken stod öppna för henne. Hon kunde arbeta som hantverkare, bagare, skräddare och köpman likaväl som värdshusvärd och läkare.

Kvinnan menade sig veta vilka örter som fungerade som preventivmedel. Att brygga öl och smaksätta med de rätta örterna var henne inte främmande. Hon hade möjlighet att verka som guden Frejs prästinna, ja, till och med som präst. Frej var fruktbarhetens gud, som bland annat bestämde över vädret och därmed över skörden.

Långa tider var männen borta på handelsfärder eller plundringståg eller var på jakt och fiske, och då fick kvinnan rycka in och ta ansvaret för både gård och djur. Hon såg till att visthusbod (byggnad för förvaring av matvaror) och linneförråd var välfyllda. Hon svarade för att sländor och vävstol var i gott skick.

ANNONS

Vikingakvinnan var ofta idrottsintresserad och liksom männen prövade hon på ridning, löpning, simning och skidåkning.

Många kvinnor, åtminstone de som hade det gott ställt, ristade runor. En del gjorde utlandsresor till länder som Grönland och Skottland. Andra planerade att resa mycket längre bort. En runsten i Uppland berättar: "Ingrid Hårds dotter lät rista runorna efter sig själv. Hon ville fara österut och till Jerusalem." Andra runstenar rapporterar om kvinnor som arbetat med att bygga vägar och broar.

I familjen var det ofta kvinnan som förde traditionerna vidare. Medan elden brann på kvällen berättade hon vad tidigare generationer hade upplevt.

Klädedräkten

Nordborna brändes efter döden, och därför finns det inga bevarade kläder. Vi vet dock att kvinnorna i regel tillverkade sina kläder själva, av lin, ull eller hampa.

Många arkeologiska utgrävningar av kvinnogravar har lett till fynd av spännen, nålar och broscher som skulle hålla samman dräkterna. Beslag eller amuletter i silver eller brons i form av kvinnofigurer visar hur de var klädda. Kjolen var oftast fotsid, och broderier och bårder var vanliga. Ibland bar hon en sjal mot kyliga vindar. När vintern kom satte hon på sig pälsmantlar.

Arkeologiska fynd i form av små kvinnofigurerna visar också hur frisyren såg ut. Det långa håret var ofta bundet i hästsvans, och knuten kunde vara smyckad med ett band i färg.

När Norden blev kristnat

År 830 (eller möjligen 829) kom Ansgar, kallad "Nordens apostel", till Sverige för att missionera. I Birka på Björkö i Mälaren grundades en liten kristen församling, och en kyrka byggdes. Men först på 1000-talet slog kristendomen igenom - några hundra år efter övriga Europa. Nu ersattes nordbornas kultur av kristna värderingar och kvinnornas liv förändrades på många punkter.

Kyrkan skulle styra och vaka över människorna "från vaggan till graven". Bikt och bot blev nyckelord i jordbrukets byar.

Religiöst skulle kvinnan betraktas som jämlik med mannen och inför Gud ha samma värde, men hon förblev i huvudsak en mannens tjänarinna. Att kvinnan kom på andra plats efter mannen visar skapelseberättelsen i Bibeln - Eva skapades av Adams revben. Den italienske teologen och filosofen Thomas av Aquino som levde på 1200-talet, betonade i likhet med Bibeln, att kvinnan i frälsningen är likvärdig men på jorden underordnad.

Kärlekslivet kom i mångt och mycket att regleras efter männens tycke och smak. Kvinnans lust doldes och ersattes av hyckleri. Sexualiteten som en naturlig del av mänskligt samliv och en stor glädjekälla maskerades. Skammen, som tidigare varit nästan okänd, inpräntades hos kvinnan.

ANNONS

ANNONS

Ekonomiskt och politiskt hade inte vikingakvinnan haft något större inflytande, men detta krympte nu mot nollstrecket.

Yrken som kunde förknippas med mannens revir stängdes för kvinnan. Att arbeta som läkare och präst blev otänkbart. I Sverige, liksom i alla andra länder, skulle frågan om kvinnliga präster vila till in på 1900-talet. Enligt Bibeln måste kvinnan tiga i församlingen, och traditionen rubbades inte. Sannolikt betydde det en hel del att Jesus samtliga tolv apostlar var män.

LÄS MER: Vikingatiden

LÄS MER: Kvinnliga krigare under vikingatiden

LÄS MER: Gudrid och Frejdis - vikingakvinnorna som seglade till Amerika

LÄS MER: Fornnordisk religion och asatro

LÄS MER: Kvinnan som huvudperson

ANNONS

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Nämn några skillnader och likheter gällande kvinnors förhållande till sex och samlevnad under vikingatiden jämfört med senare när Norden blev kristet.
     
  2. Ge exempel på yrken och sysslor som vikingatidens kvinnor kunde ägna sig åt.
     
  3. Ge exempel på några sammanhang då vikingatidens kvinnor räknades som jämställda med männen.
     
  4. Nämn några sammanhang då vikingatidens kvinnor inte var jämställda med männen.
     
  5. Hur förändrades kvinnors levnadsvillkor i samband med att kristendomen infördes i Norden?
     

 

Text: Jan-Olof Fallström, bokrecensent och läromedelsförfattare

 

Senast uppdaterad: 26 augusti 2023
Publicerad: 30 juni 2023

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

Liknande artiklar

M
Sleipner, Odens häst

Hästen i den fornnordiska tron

I den fornnordiska kulten var hästen central, den dyrkades med en egen särpräglad kult. Hästen...

L
1500-talets Stockholm

Kalabalik vid Gråmunkebron - ett case om ett våldsbrott i 1500-talets Stockholm

En mörk septemberkväll år 1511 i Stockholm blev bonden Erik Eriksson indragen i en våldsam konflikt...

M
massaker

Jacquerie - medeltidens största bondeuppror i Frankrike

La Jacquerie var ett stort bondeuppror som ägde rum i norra Frankrike 1358 under hundraårskriget....

M
Föräldralöst barn

Medeltidens hittebarn

Det har alltid funnits barn som föräldrarna inte velat veta av. Under långa tider satte man på...

SO-rummet bok
S
Handelsgille

Innan folkrörelserna

Idag är det svårt att föreställa sig Sverige utan de föreningar och folkrörelser som starkt bidrog...

M
Porträtt

Margherita och Francesco Datinis kärleksbrev : Kärlek och sorg i 1300-talets Italien

Francesco Datini och hans hustru Margherita levde ett rikt liv under senmedeltiden. Parets...

ANNONS

Ämneskategorier

Hi

Vikingatiden

Vikingatiden (800-1050) var en period i Nordens historia då nordbor, ofta kallade vikingar, begav sig ut på långa...

Hi

Livet på landet och i staden på medeltiden

Vardagsliv och andra företeelser i det medeltida samhället (500-1500).

Hi

Kvinnohistoria och genushistoria

Kvinnohistoria handlar främst om kvinnors villkor och betydelse i historiska skeenden, med syfte att sätta in kvinnor i...

Relaterade taggar

Hi
Neutral genussymbol

Genus och genusperspektiv

Ordet genus är hämtat från latinet och betyder "sort" eller "släkte". Begreppet genus används för...

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
L

Vad var vikingatiden?

av: Mattias Axelsson
2022-09-27

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) om vikingatiden.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Sveriges kristnande

av: Mattias, Julia och Kristoffer
2017-05-23

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om hur det gick till när Sverige blev kristet.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Att vara kvinna under 1800-talet

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2017-02-08

Mattias, Julia och Kristoffer pratar om hur det var att vara kvinna under 1800-talet i Sverige.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Historiesyn - olika perspektiv på historia

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-11-30

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om aktör- kontra strukturperspektiv, om genusperspektiv och om postkoloniala perspektiv på historia.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
L

Kvinnor på medeltiden i Sverige

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-11-23

Mattias, Julia och Kristoffer pratar om hur det var att vara kvinna i medeltidens Sverige.

+ Lyssna