M

Drottning Kristina och den nya stormakten Sverige

Triumfens år 1650, drottning Kristina 23 år, hade nyss krönts till Sveriges drottning att regera över Europas yngsta stormakt. Den ståtliga triumfbågen, visserligen i trä och målad väv, hade rests på dagens Gustav Adolf torg.
Bild:

René Descartes i samtal med drottning Kristina. Filosofen kallades till Sverige av drottningen. Han ansåg Sverige vara ett land där både människor och tankar frös till is. Han dog också här, möjligen för att han inte klarade klimatet.

Byggboom i svenska städer

Kristina var bildad och språkkunnig. Hon ville förvandla det svenska hovet (som hon tyckte var lantligt) och den svenska huvudstaden till någonting mer värdigt en stormakt.

Stockholm och flera andra medeltida städer med krokiga smala ränder byggdes om. Raka gator och kvarter ritades in. I Stockholm reglerades Norrmalm på ett sätt som skulle stå sig till 1960-talet med Regeringsgatan, uppkallad efter Kristinas förmyndarregering, och Drottninggatan efter henne själv, och i Gamla stan och på Riddarholmen byggdes palats som finns kvar än idag.

En stormaktsdrottning i barockens Europa måste naturligtvis krönas under de mest storstilade former. Alltså byggde man om hela Uppsala som upphöjdes till rangen av stormaktskröningsstad. Centrum revs. Spikraka gator drogs. Milslånga raka infarter konstruerades, samtliga slutar vid kyrkan och slottet. Problemet var bara, i alla fall för folket i Uppsala, att kröningen i sista minuten ändå förlades till Stockholm.

Pompa och ståt

Hela skeppslaster med nyförvärvad inredning i form av exklusiva möbler, tapeter, silverserviser från Europas främsta leverantörer tillsammans med krigsbyte från det 30-åriga kriget möblerade om drottningens slott. Hit kom bland annat kejsar Rudolfs konstkammare från Prag med målningar av Rubens och Tizian och med ovärderliga bokskatter, som till exempel goternas mer än 1400 år gamla bibel, Silverbibeln. Drottningens privata bibliotek blev ett av Europas största.

Men också de högre officerarnas slott nyinreddes enligt det senaste modet och byggdes om i tidens klassicerande barockstil. Störst av byggherrarna var fältmarskalken Carl Gustaf Wrangel som lät uppföra Skokloster slott.

Bild:

Skoklosters slott är det största privatpalats som någonsin har byggts i Sverige. Arkitekturen, de intakta interiörerna och de utsökta föremålen gör slottet till ett av Europas främsta barockslott.

Aldrig, varken förr eller senare, har så ståtliga privatbostäder byggts i Sverige som till exempel Wrangels palats eller De la Gardies Läckö slott och Oxenstiernas Tidö slott. Det går att beundra allt detta i Erik Dahlberghs verk Suecia antiqua et hodierna, som var stormaktstidens praktverk, skapat i propagandasyfte för att visa omvärlden att Sverige minsann också hade märkvärdigheter att visa upp.

Nästan all denna nya pompa och ståt skapades av utländska konstnärer och arkitekter som sedan stannade här, som till exempel de la Vallé.

Kristina omgav sig med vetenskap och kultur

De första utländska ambassaderna öppnades vid Kristinas hov och hon kallade in ledande vetenskapsmän, konstnärer, författare och musiker från många länder. Den mest kände var den franske filosofen och matematikern René Descartes.

Kristina ville ha ett glansfullt hov, alltså adlade hon fler familjer än någon annan svensk regent. Riddarhuset (där hela adeln var representerad) fördubblades på kort tid. Denna adel blev mäktig eftersom kronan (staten) i sitt konstanta behov av kontanter tvingades förpanta allt mer av landets jord till adeln. Till slut ägde 600 familjer rätten att driva in skatt från över två tredjedelar av rikets hemman (de skattepliktiga hushållen).

Bild:

Drottning Kristinas pampiga triumfbåge restes och kom till användning endast en gång, vid Kristinas kröning. Hur den såg ut har bevarats till eftervärlden genom Erik Dahlberghs Suecia antiqua et hodierna.
 

I hovet talades latin och franska. Adelns söner skickades utomlands för att studera och kom hem som nyutbildade européer. I de svenska provinserna talades många olika språk. Sverige var alltså en mångkulturell och flerspråkig nation.

Men det fanns också försök med att skapa en egen svensk litteratur. Det fanns de som i sina skrifter ville ersätta det utländska glittret med kärnsvenska och urnordiska ord. Det fanns till och med några som menade att den svenska staten skulle återuppliva runskriften och föra fram den som ett rent svenskt alfabet.

Drottning Kristina abdikerade 1654, övergick till katolicismen och slog sig ner i Rom där hon ligger begravd i Peterskyrkan. Hon efterträddes av sin kusin som blev kung Karl X Gustav.

Uppgifter och frågor

  1. På vilket sätt byggdes många svenska städer om under drottning Kristinas tid?
     
  2. Varför tror du det var viktigt för den svenska statsmakten att visa upp ett pampigt yttre i form av en påkostad kröning.
     
  3. Under Kristinas tid vid makten ökade den svenska adeln sina tillgångar och blev ännu mäktigare. Varför blev det så?

 

Text: Herman Lindqvist, journalist och författare

Webbsida: http://www.hermanlindqvist.se


Publicerad: 01 maj 2018