Drottning Kristina och den nya stormakten Sverige

klocka
Lästid 5 minuter
Triumfens år 1650, drottning Kristina 23 år, hade nyss krönts till Sveriges drottning att regera över Europas yngsta stormakt. Den ståtliga triumfbågen, visserligen i trä och målad väv, hade rests på dagens Gustav Adolf torg.
M
Artikel

René Descartes i samtal med drottning Kristina. Filosofen kallades till Sverige av drottningen. Han ansåg Sverige vara ett land där både människor och tankar frös till is. Han dog också här, möjligen för att han inte klarade klimatet.

Byggboom i svenska städer

Kristina var bildad och språkkunnig. Hon ville förvandla det svenska hovet (som hon tyckte var lantligt) och den svenska huvudstaden till någonting mer värdigt en stormakt.

Stockholm och flera andra medeltida städer med krokiga smala ränder byggdes om. Raka gator och kvarter ritades in. I Stockholm reglerades Norrmalm på ett sätt som skulle stå sig till 1960-talet med Regeringsgatan, uppkallad efter Kristinas förmyndarregering, och Drottninggatan efter henne själv, och i Gamla stan och på Riddarholmen byggdes palats som finns kvar än idag.

En stormaktsdrottning i barockens Europa måste naturligtvis krönas under de mest storstilade former. Alltså byggde man om hela Uppsala som upphöjdes till rangen av stormaktskröningsstad. Centrum revs. Spikraka gator drogs. Milslånga raka infarter konstruerades, samtliga slutar vid kyrkan och slottet. Problemet var bara, i alla fall för folket i Uppsala, att kröningen i sista minuten ändå förlades till Stockholm.

ANNONS

ANNONS

Pompa och ståt

Hela skeppslaster med nyförvärvad inredning i form av exklusiva möbler, tapeter, silverserviser från Europas främsta leverantörer tillsammans med krigsbyte från det 30-åriga kriget möblerade om drottningens slott. Hit kom bland annat kejsar Rudolfs konstkammare från Prag med målningar av Rubens och Tizian och med ovärderliga bokskatter, som till exempel goternas mer än 1400 år gamla bibel, Silverbibeln. Drottningens privata bibliotek blev ett av Europas största.

Skoklosters slott är det största privatpalats som någonsin har byggts i Sverige. Arkitekturen, de intakta interiörerna och de utsökta föremålen gör slottet till ett av Europas främsta barockslott.

Men också de högre officerarnas slott nyinreddes enligt det senaste modet och byggdes om i tidens klassicerande barockstil. Störst av byggherrarna var fältmarskalken Carl Gustaf Wrangel som lät uppföra Skokloster slott.

Aldrig, varken förr eller senare, har så ståtliga privatbostäder byggts i Sverige som till exempel Wrangels palats eller De la Gardies Läckö slott och Oxenstiernas Tidö slott. Det går att beundra allt detta i Erik Dahlberghs verk Suecia antiqua et hodierna, som var stormaktstidens praktverk, skapat i propagandasyfte för att visa omvärlden att Sverige minsann också hade märkvärdigheter att visa upp.

Nästan all denna nya pompa och ståt skapades av utländska konstnärer och arkitekter som sedan stannade här, som till exempel de la Vallé.

Kristina omgav sig med vetenskap och kultur

De första utländska ambassaderna öppnades vid Kristinas hov och hon kallade in ledande vetenskapsmän, konstnärer, författare och musiker från många länder. Den mest kände var den franske filosofen och matematikern René Descartes.

ANNONS

ANNONS

Kristina ville ha ett glansfullt hov, alltså adlade hon fler familjer än någon annan svensk regent. Riddarhuset (där hela adeln var representerad) fördubblades på kort tid. Denna adel blev mäktig eftersom kronan (staten) i sitt konstanta behov av kontanter tvingades förpanta allt mer av landets jord till adeln. Till slut ägde 600 familjer rätten att driva in skatt från över två tredjedelar av rikets hemman (de skattepliktiga hushållen).

Drottning Kristinas pampiga triumfbåge restes och kom till användning endast en gång, vid Kristinas kröning. Hur den såg ut har bevarats till eftervärlden genom Erik Dahlberghs Suecia antiqua et hodierna.
 

I hovet talades latin och franska. Adelns söner skickades utomlands för att studera och kom hem som nyutbildade européer. I de svenska provinserna talades många olika språk. Sverige var alltså en mångkulturell och flerspråkig nation.

Men det fanns också försök med att skapa en egen svensk litteratur. Det fanns de som i sina skrifter ville ersätta det utländska glittret med kärnsvenska och urnordiska ord. Det fanns till och med några som menade att den svenska staten skulle återuppliva runskriften och föra fram den som ett rent svenskt alfabet.

Drottning Kristina abdikerade 1654, övergick till katolicismen och slog sig ner i Rom där hon ligger begravd i Peterskyrkan. Hon efterträddes av sin kusin som blev kung Karl X Gustav.
 

Silverbibeln

Silverbibeln, Codex argenteus, är Sveriges alltjämt mest värdefulla handskrift. Den är skriven på västgotiska på 500-talet och togs som krigsbyte av svenskarna efter stormningen av borgen i Prag 1648.

Drottning Kristina gav efter sin abdikation Silverbibeln i gåva till sin lärare i grekiska, holländaren Isaac Vossius, som tog med sig den hem. Den återköptes dock av Magnus Gabriel De la Gardie som lät binda in den i silverband och sedan skänkte den till Uppsala universitet där han var kansler. Kristinas beteende har tagits som exempel på hennes vårdslösa och slösaktiga sinnelag.
 

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. På vilket sätt byggdes många svenska städer om under drottning Kristinas tid?
     
  2. Varför tror du det var viktigt för den svenska statsmakten att visa upp ett pampigt yttre i form av en påkostad kröning.
     
  3. Under Kristinas tid vid makten ökade den svenska adeln sina tillgångar och blev ännu mäktigare. Varför blev det så?
     

 

M  LÄS MER: Drottning Kristina

M  LÄS MER: Drottning Kristina abdikerade och flyttade till Rom

S  LÄS MER: Drottning Kristina som rebellisk katolik i Rom

M  LÄS MER: Stormaktstidens Sverige

M  LÄS MER: Drottning Kristina ökade adelns makt

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.

 

Litteratur:
Ragnar Sjöberg, Drottning Christina och hennes samtid, Lars Hökerbergs Förlag, 1925
Sven Stolpe, Drottning Kristina, Bonnier, 1974
Margaret Goldsmith, Drottning Kristina, Tiden, 1933
Ernst Cassirer, Drottning Christina och Descartes, Bonniers, 1940
E. Heckscher, Sveriges ekonomiska historia från Gustav Vasa. 1.2, Bonniers, 1936
Sten Carlsson och Jerker Rosén, Svensk historia I, Bonnier, 1964
Jerker Rosén, 1500- och 1600-talens historia, Läromedelsförlaget, 1972
Herman Lindqvist, Historien om Sverige: när Sverige blev stormakt, Norstedts, 1994
 

FÖRFATTARE

Text: Herman Lindqvist, journalist och författare

Webbsida: http://www.hermanlindqvist.se

Herman-Lindqvist

Senast uppdaterad: 14 augusti 2025
Publicerad: 1 maj 2018

ANNONS

ANNONS

Liknande artiklar

Drottning Kristina ökade adelns makt

M
Porträtt
av: Lars Hildingson
2025-03-01
klocka Lästid 7 minuter

Kristina var bara 18 år när hon klev upp på Sveriges tron. Året var 1644, och nere i Tyskland stred de svenska arméerna sedan lång tid tillbaka (1630) i det som senare blivit känt som det trettioåriga kriget (1618-1648). Kristina ärvde alltså ett rike med stora hål i statskassan. Och för att få in pengar till staten lät Kristina sälja en stor del av kronans mark till adeln. Men detta stärkte samtidigt adelns makt och gjorde dem ännu rikare. Tillsammans med marken hörde nämligen alla bönder som bodde där. Dessa hamnade nu under adelns kontroll och måste betala all sin skatt till dem istället för till kronan. Bonde- och borgarstånden protesterade i riksdagen mot adelns allt större makt i samhället. Men inget gjordes för att förändra läget. Drottning Kristina valde senare bort politiken helt och hållet. År 1654 klev hon ner från tronen och flyttade till Rom där hon kom att leva resten av sitt liv...

+ Läs mer

Svenska belägringen av Prag vid trettioåriga krigets slut 1648

S
Strid på Karlsbron
av: Torbjörn Nilsson
2025-01-12
klocka Lästid 15 minuter

Försöket att inta Prag i trettioåriga krigets slutskede 1648 illustrerar en viktig sidoeffekt av den svenska stormaktstiden. Vad som under belägringen här kallas svenska trupper bestod enbart till mindre del av svenskar och finländare. I stället dominerade tyska allierade eller legosoldater från olika delar av Europa som svenska soldater slogs tillsammans med, och tog intryck av. Konst- och bokskatter rövades från Prag eller andra kulturstäder. Valloner från nuvarande Belgien hade en nyckelroll för den svenska järnhanteringen. Allt kan med ett modernt begrepp kallas europeisering, om än mer våldspräglad än dagens Europasamverkan...

+ Läs mer

Sverige och det trettioåriga kriget

M
Strid under trettioåriga kriget
av: Lars Hildingson
2024-11-19
klocka Lästid 7 minuter

År 1618 började ett långt och blodigt krig i Tyskland, känt som det trettioåriga kriget. Det var främst ett religionskrig mellan katoliker och protestanter, där den svenske kungen Gustav II Adolf spelade en viktig roll. Han ledde den moderna svenska armén till några stora segrar, som slaget vid Breitenfeld, men stupade själv vid Lützen 1632. Sverige fortsatte därefter kriget, och blev efter freden i Westfalen 1648 en stormakt i Europa. Kriget orsakade dock enormt lidande för civilbefolkningen och lämnade stora delar av Tyskland i ruiner...

+ Läs mer

Svensk upprustning i början av stormaktstiden

M
Svenskt infanteri
av: Lars Hildingson
2024-11-19
klocka Lästid 11 minuter

När Gustav II Adolf blev kung 1611 var han bara 17 år gammal, och Sverige befann sig i krig med Danmark, Polen och Ryssland. Redan från början tvingades han stärka Sveriges krigsmakt och skapa en mer effektiv armé. Genom att införa en ny militär organisation lades grunden för en starkare krigsmakt. Samtidigt utvecklades landets järnbruk, där vapen som kanoner och musköter började tillverkas i stor skala. Dessa satsningar gjorde Sverige till en av 1600-talets mest effektiva krigsmaskiner...

+ Läs mer

Kvinnans roll i 1500-talets och 1600-talets Sverige

M
1600-tals-familj
av: Jan-Olof Fallström
2023-11-15
klocka Lästid 11 minuter

Under 1500- och 1600-talen var kvinnans roll djupt rotad i samhällets sociala och kulturella normer. Äktenskapet betraktades ofta som en affärsuppgörelse snarare än en union byggd på romantisk kärlek. Gifta kvinnor ansvarade främst för hushåll och barnuppfostran. Äktenskapets huvudsakliga syfte var att skapa social och ekonomisk stabilitet genom att ha många barn. Ogifta kvinnors yrkesmöjligheter var begränsade till arbete som piga - ofta på en bondgård - eller vissa kvinnorelaterade yrken i städerna. Samtidigt var kvinnan underordnad mannen inom både familj och samhälle. Allt detta speglades i tidens vardagsliv och lagar...

+ Läs mer

Karolinska fångar efter katastrofen vid Poltava

S
Svenska armén på reträtt efter Poltava.
av: Torbjörn Nilsson
2023-10-03
klocka Lästid 15 minuter

Uppemot 200 mil öster om Moskva, på andra sidan de mäktiga Uralbergen levde för över 300 år sedan ett tusental svenskar. De hade inte flyttat till den västsibiriska staden frivilligt utan förts dit som krigsfångar under Karl XII:s ryska krig. Efter nederlaget vid Poltava 1709 och fram till freden 1721 levde en procent av alla svenskar (30 000 personer) som ryska fångar. Fångenskapen bekräftade den svenska stormaktens fall, men bidrog också till kartläggningen av Sibirien och genombrottet för en from religiositet, pietismen, när de överlevande karolinerna återvände...

+ Läs mer

Liknande filmer och poddradio

ANNONS

ANNONS

Ämneskategorier

Hi
Karl V Gustav sitter på sin häst och blicjar ut över striderna på lilla bälts isar.

Stormaktstidens Sverige

Den svenska stormaktstiden var en turbulent period i Sveriges historia då Sverige agerade som stormakt i norra Europa (...

Hi
Porträtt av drottning Kristina.

Kända personer 1500-1776

Historia om några av den nya tidens mest kända personer och deras levnadsöden.

Relaterade taggar

Hi
Kristina

Drottning Kristina

Kristina (1626-1689) var dotter till kung Gustav II Adolf och Maria Eleonora av Brandenburg....

Hi
Drottning

Drottningar

Det har funnits många berömda drottningar genom historien, antingen som ensamma regenter eller som...

Hi
Jeanne d'Arc

Berömda kvinnor

Vår historia är full av kvinnors och mäns levnadsöden. Men männen har i alla tider givits förtur...

Hi
stad

Städernas historia

2024 hade Saudiarabien börjat bygga en ny stad. Den skulle bli 17 mil lång och tvåhundra meter bred...

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
L

Introduktion till stormaktstiden

av: Mattias Axelsson
2021-10-04

I veckans avsnitt sammanfattar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) den svenska stormaktstiden.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
L

Vasatiden

av: Juia, Mattias och Kristoffer
2017-04-25

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om Vasatiden - alltså när Gustav Vasa och hans söner regerade Sverige.

+ Lyssna