Gigekonomi - digitaliseringen av arbetsmarknaden

Du kanske någon gång har hört om musiker eller band som ”tar ett gig” på en fest eller tillställning? Ordet ”gig” kommer ursprungligen från musikbranschen. Det beskriver en arbetsform där den som arbetar tar ett jobb - ett gig - i taget, istället för att ha en fast anställning.

Vad är gigekonomi?

Under det senaste decenniet har det blivit allt vanligare att man pratar om just gig utan att det har med musik att göra. I takt med att en rad företag utvecklat affärsmodeller som går ut på att anlita folk på uppdragsbasis via digitala plattformar, har det blivit vanligare att prata om gigekonomi och en gigifiering av arbetsmarknaden.

Gigekonomi handlar om sättet arbete organiseras på. Du har säkert hört talas om Foodora och Uber. De är exempel på företag som via en digital plattform anlitar folk för att utföra arbetsuppgifter som att hämta och lämna mat och köra taxi.

ANNONS

ANNONS

Vad kännetecknar ett gigarbete?
  • Ditt arbete förmedlas via en digital plattform.
  • Data samlas in för att övervaka din arbetsprestation.
  • Ditt arbete består av korta uppdrag.
  • Du konkurrerar om jobb med dina kollegor.
  • Du behöver stå för dina egna redskap.
  • Du är inte anställd av företaget du jobbar för.

Gigföretagen marknadsför sig ofta som flexibla - som det perfekta deltidsjobbet eller extraknäcket för studenter eller andra personer som vill tjäna en extra slant. I verkligheten är det snarare så att de som jobbar för gigföretag ofta har det som sin huvudsakliga sysselsättning. Det innebär att ens position på arbetsmarknaden, och ens möjlighet till försörjning, är osäker och konstant skiftande. De digitala plattformarna är ofta uppbyggda så att den som snabbast tar uppdraget får det.

Eftersom du får betalt per uppdrag och vid behov, innebär det att du saknar både säker anställning och en säker inkomst. Det betyder att under de dagar och perioder då många åker taxi eller beställer hämtmat minskar konkurrensen och det är möjligt att tjäna mer pengar. Men under dagar då få personer åker taxi eller beställer hämtmat ökar konkurrensen om uppdragen samtidigt som möjligheten att tjäna pengar minskar. Tiden som går mellan uppdrag, det vill säga den tid som går medan du väntar på att nya uppdrag ska dyka upp, är dessutom obetald.

Genom de digitala plattformarna som företaget använder för att lägga ut uppdrag och arbetsuppgifter kan du som kund ofta betygsätta gigarbetarens individuella arbetsprestation. Förutom personliga recensioner, samlar många gigföretag in data som mäter hur arbetarna presterar: hur många uppdrag man tar, hur långa pauser, hur snabbt man kör eller cyklar mellan kunder. Syftet med datainsamlingen är att leda, fördela och intensifiera arbetet. Gigföretag skriver ofta korta kontrakt med fler personer än vad som behövs, vilket underlättar för dem att baserat på datainsamling bara förnya kontrakt för dem som arbetar tillräckligt snabbt och effektivt.

En gammal organisationsform i ny tappning

Ordet gigekonomi och det faktum att arbetet fördelas och organiseras via digitala plattformar får en att tänka att det rör sig om ett nytt och modernt sätt att organisera arbete på. Gigföretagen marknadsför som sagt sig själva som plattformar som med hjälp av ny teknologi ökar flexibiliteten och friheten för den som arbetar. Men är gigarbete och gigekonomi verkligen så modernt och bra som företagen vill få oss att tro? Vissa skulle nog snarare hävda att gigekonomi och gigifieringen av arbetsmarknaden påminner om de arbetsförhållanden som rådde under 1800-talet, då arbetsgivarna i stort sett bestämde allt på arbetsplatserna och arbetare jobbade lågavlönat, under dåliga villkor och utan säkerhet.

För mer än 100 år sen, mot slutet av 1800-talet, insåg arbetare över hela världen att det enda sättet att förbättra villkoren på arbetsmarknaden och jämna ut maktobalansen mellan arbetsgivare och arbetstagare, var genom att hålla ihop. Därför började man att organisera sig för bättre villkor på arbetsmarknaden. Arbetarna bildade egna intresseorganisationer, som fackföreningar, för att med gemensamma krafter få det bättre på arbetsplatserna. Genom fackföreningsrörelserna har arbetare över hela landet kunnat gå samman för att förhindra att lönerna pressas ner och för att till exempel kunna kräva bättre villkor, en säker arbetsmiljö och rimliga arbetstider.

ANNONS

ANNONS

Den svenska modellen och gigarbete

Arbetsmarknaden har förändrats en hel del sedan arbetare började organisera sig. Ett dilemma som facken brottas med på dagens arbetsmarknad är olika former av korta och osäkra anställningar som inte regleras genom den svenska arbetsmarknadsmodellen - en modell som kom till genom Saltsjöbadsavtalet 1938 och som i mångt och mycket reglerar spelreglerna för arbetsmarknadens parter, det vill säga facken och arbetsgivarna.

En viktig del av fackförbundens kamp för arbetarnas rättigheter är kollektivavtalet. Det är ett avtal mellan arbetsgivarorganisationer eller enskilda arbetsgivare och arbetstagarorganisationer som facket. Idag omfattas cirka 90 % av alla anställda i Sverige av kollektivavtal.

Trots att Foodora i februari 2021 blev det första gigföretaget i Sverige att teckna kollektivavtal med fackförbundet Transport (som bland annat innebär rätt till avtalspension, semesterersättning och årliga löneökningar) så står majoriteten av gigföretag och gigarbetare utanför den svenska modellen. Detta beror framför allt på att gigföretag ser gigarbetarna som utför tjänster åt företaget som egenföretagare eller anställda via egenanställningsföretag. Gigföretagen menar att de agerar mellanhand åt till exempel pizzabudet och kunden. Genom sin digitala plattform förmedlar de kontakt mellan de två parterna och kan på så vis ta ut en förmedlingsavgift. Samtidigt slipper de förhålla sig till arbetslagstiftningen som gäller för vanliga arbetsgivare och kan kringgå ansvar för arbetsmiljöproblem och olyckor och för sjukdagar och semesterersättning.

Gigifiering av arbetsmarknaden

Organisationen Gigwatch har lanserat termen gigifiering för att beskriva det senaste decenniets utveckling där gigekonomin spridit och sprider sig till allt fler branscher och arbetsplatser. I den här artikeln har vi hittills framför allt pratat om gigarbete som ett fysiskt arbete via digitala plattformar, ofta med fokus på logistik och utförande av olika tjänster. Gigarbete kan dock också vara utformat som digitalt arbete som utförs direkt mot en plattform. Exempel på sådana arbetsuppgifter är att jobba med korta översättningar och strukturering av data.

Fysiskt och digitalt gigarbete följer samma mönster, där arbetet förmedlas via en digital plattform, företaget samlar in och övervakar din arbetsprestation, arbetet består av korta och avgränsade uppdrag, man behöver stå för sina egna arbetsredskap (cykel, dator. mobiltelefon), man konkurrerar om uppdrag med sina kollegor och man är inte anställd av företaget som man jobbar för.
Gigifieringen av arbetsmarknaden handlar både om att enskilda företag i allt högre utsträckning gigifierar sina verksamheter, och på en samhällsnivå om att arbetsmarknaden som helhet blir alltmer gigifierad. Gigifiering ökar inte bara osäkerheten för enskilda arbetstagare utan riskerar påverka hela arbetsmarknaden när allt fler pendlar mellan sysselsättning och arbetslöshet. Möjligheten för arbetare att ställa krav på arbetsgivaren minskar, samtidigt som arbetsförhållandena blir sämre.
 
LÄS MER: Arbetsmarknad, arbetsrätt och arbetsmiljö

LÄS MER: Fackföreningarna och arbetsmarknaden förr och idag

LÄS MER: Den svenska modellen

LÄS MER: Skolmaterial om gigekonomi (inkl. film + lärarhandledning)  [Arena skolinformation]

LÄS MER: Gigekonomi  [Gigwatch.se]

LÄS MER: Vanliga myter om gigekonomi  [Gigwatch.se]

LÄS MER: Foodoras kollektivavtal [Fackförbund.com]

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Vad menas med gigjobb?
     
  2. När infördes det första kollektivavtalet hos ett gigföretag?
     
  3. Vad kännetecknar ett gigarbete?
     
  4. Vad betyder gigifiering?
     

 

Amanda Sonesson, Projektledare Arenagruppen
Webbplats: www.arbetslivskoll.se 

Senast uppdaterad: 17 augusti 2022
Publicerad: 16 augusti 2022

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

Liknande artiklar

M

Fackföreningarna och arbetsmarknaden förr och idag

För ungefär 150 år sedan bestämde arbetsgivarna i stort sett allting på arbetsplatserna i...

S

Svensk ekonomi och handel från 1800-talet fram till idag

Låt oss för en kort stund resa bakåt i tiden till det sena 1860-talets Sverige. Ungefär tre av fyra...

SO-rummet bok
M

Det svenska näringslivet och jobben, del 3: Globaliseringen och tjänstesamhället

Från ca 1980 har industrin blivit högteknologisk och mer IT-styrd. En stor del av personalen sitter...

SO-rummet bok
M

Det svenska näringslivet och jobben, del 2: Industrin omvandlas

Under 1900-talets första hälft effektiviserades den svenska industrin genom ökad arbetsfördelning...

SO-rummet bok
M

Det svenska näringslivet och jobben, del 1: Jordbruket rationaliseras

Vid sekelskiftet 1900 arbetade runt 50 procent av förvärvsarbetande svenskar med jordbruk. År 2010...

M

Kvinnor och män i arbetslivet

För oss idag är det självklart att kvinnor och män ska ha samma förutsättningar att utbilda sig och...

ANNONS

ANNONS

Ämneskategorier

Arbete och boende

Avsnittet handlar om olika boendeformer och vad de innebär för individen samt sambanden mellan socioekonomisk bakgrund...

Privatekonomi

Om hushåll, inkomst, utgifter, skatt samt relationen mellan arbete, inkomst och konsumtion.

Arbetsmarknad, arbetsrätt och arbetsmiljö

Här kan du läsa om hur den svenska arbetsmarknaden har vuxit fram, hur den är utformad samt hur den svenska...

Relaterade taggar

Arbetsliv

Arbetet har alltid varit centralt för många människor, både som vardagsverksamhet och som livsstil...

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
M

Vad är inflation?

av: Mattias Axelsson
2021-02-28

I veckans avsnitt förklarar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap) vad inflation är och varför det blir inflation.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
S

Aktier och aktiehandel

av: Mattias Axelsson
2021-01-31

I veckans avsnitt pratar gymnasieläraren Mattias Axelsson om aktier, aktiehandel och blankning.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Avtalsrörelse, kollektivavtal, strejk och lock-out

av: Mattias Axelsson
2020-11-17

Gymnasieläraren Mattias Axelsson pratar om hur avtalsrörelser fungerar i Sverige och om stridsåtgärder som strejk och lock-out.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Semester och ledighet förr och idag

av: Julia, Mattias och Kristoffer
2018-06-06

Som en avslutning på terminen pratar Julia, Mattias och Kristoffer om semester i Sverige. Hur länge har vi haft det och hur funkar det idag?

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Att bo i bostadsrätt

av: Mattias och Daniel
2018-03-31

Mattias har besök av en gäst - Daniel Carlenfors från Pennypodden. Tillsammans pratar de om att bo i bostadsrätt. Vad innebär det att bo i bostadsrätt? Vad är det du betalar för? Vad är fördelarna och vad är nackdelarna?

+ Lyssna