M

Vår tids globala handelsmönster

Under tiden efter andra världskriget har världshandeln växt kraftigt och fortare än ekonomin i stort. Exporten av varor och tjänster har ökat dramatiskt under perioden. Världsekonomin är alltså mycket mer beroende av handel idag än för bara några årtionden sen. Men handeln är inte bara större utan ser också på många sätt helt annorlunda ut än förr.
Bild:

Idag transporterar containerfartyg majoriteten av världens samlade varuproduktion.

Ekonomins globalisering

Ordet globalisering används ofta för att beskriva en process där världens länder, företag och människor knyts ihop i ett komplext nät av kommersiella aktiviteter, handel och investeringar. I västvärlden har vi till stor del lämnat industrisamhället bakom oss och äntrat en ny tid som vi ofta kallar informationssamhället. I detta samhälle förstärks ytterligare de faktorer som redan innan drev på handeln. Internet möjliggör extremt snabba kommunikationer och transaktioner med möjligheter för såväl företag som enskilda konsumenter att skaffa information om marknaden. Även den mer traditionella varuhandeln är effektivare än förr, med hjälp av bland annat dagens stora containerfartyg.

Nya handelsmönster - ökad internationell arbetsfördelning

Tack vare de möjligheter informationstekniken skapar har helt nya handelsmönster uppstått. Produktionen fragmentiseras, det vill säga delas upp på olika platser, på ett sätt som inte gick innan. Outsourcing (eller offshoring) betyder att företag lägger ut delar av produktionen, oftast själva fabriksproduktionen, i lågkostnadsländer. Samtidigt koncentrerar sig de gamla industriländerna, som Sverige, på forskning och utveckling, design och marknadsföring.

En produkt har alltså ett ”idéinnehåll” och ett fysiskt innehåll, som kan tillverkas på olika ställen. Men även den rent fysiska produktionen delas upp på olika platser. Medan en produkt tidigare färdigställdes på ett ställe kan idag produkter bestå av komponenter som producerats på många olika platser. Dessutom hamnar varorna idag ofta inte i lager utan befinner sig i ett ständigt flöde från olika underleverantörer till fabriker där de sätts ihop och sen skickas direkt till butikerna, så kallad just-in-time produktion. Detta gör det svårt att avgöra var en produkt egentligen är producerad. Det är en ny internationell arbetsfördelning som uppstått. Syftet är att effektivisera produktionen och pressa priserna.

Internationell handel skapar välstånd

Internationell handel innebär att arbetsuppgifter delas upp mellan länder så att varje land specialiserar sig på det som man är bra på. Specialiseringen gör det möjligt att få samma produktion med en mindre insats av arbete och andra resurser. Handel leder alltså till ökat välstånd och gynnar både Sverige och andra länder.

Alla länder vinner på att handla. Både det exporterande landet och det importerande tjänar på det och därför växer den ekonomiska kakan för båda. Det kan jämföras med när två personer eller två företag ingår ett avtal som är gynnsamt för båda. Men det betyder inte att båda tjänar lika mycket. Det behöver inte heller betyda att alla människor, företag eller regioner i länderna tjänar på det. Men eftersom fler tjänar än förlorar på öppen handel är det bra för samhällsekonomin.

Internationell arbetsfördelning är bra för handeln

Handeln gör att de resurser som finns blir bättre utnyttjade. Länder slipper lägga resurser på sådant som de har dåliga förutsättningar för. De kan istället ägna sig åt att producera och utveckla det de har goda förutsättningar för. Internationell handel bygger alltså på specialisering och på att länder är olika. Även om ett land skulle vara bäst på att producera allt så är det inte effektivt. Det beror på att länder har olika resurser – bland annat arbetskraft, kapital och råvaror – och att alla resurser är begränsade.

Antag att Sverige skulle vara bäst i världen på att producera potatis. Samtidigt är vi kanske ännu bättre på att producera jordgubbar. Då är det bäst om vi specialiserar oss på jordgubbar, för de resurser vi lägger på potatis skulle vi lägga på jordgubbar, det vill säga vi skulle kunnat använda resurserna mer effektivt. Det är bättre att istället importera potatis. Det som vi är bäst på i förhållande till andra kallas våra komparativa fördelar. Fördelarna förändras med tiden och påverkas bland annat av den tekniska utvecklingen och av politiska beslut. Företagen i ett land specialiserar sig på de produkter de har komparativa fördelar inom.

Både export och import behövs

För företagen är meningen med export att öka försäljningen. En produkt blir billigare per enhet om företag har en stor marknad för sina produkter och kan producera stora mängder. Det kan företagen lättare få om de har kunder även utanför landets gränser. För samhället däremot är meningen med export att betala för importen. Exporten är nödvändig men inget mål i sig. Om vi exporterar utan att importera är det som att arbeta utan att använda sig av sin lön.

Sverige behöver importera för att kunna producera och exportera. En stor del av det som tillverkas i Sverige innehåller importerade insatsvaror (som komponenter, halvfabrikat) och tjänster (som IT-stöd och logistik). Bilindustrin, som köper in komponenter från många olika fabriker i olika länder, är ett tydligt exempel på en bransch som är beroende av import för att kunna exportera.

Effektivare produktion

Den internationella handeln leder till att ny teknik, kunskap och nya idéer sprids. När företagen lyckas använda sig av detta nya i verksamheten blir de mer effektiva. Det betyder att företagen förbrukar mindre resurser för en viss produktionsnivå. De insparade resurserna kan då användas i annan verksamhet och det bidrar till att ekonomin växer. Konkurrensen från utlandet leder till att ekonomin förändras. Förändringen pågår hela tiden. Lönsamma företag och branscher kan växa medan olönsamma företag läggs ner.

När de lönsamma delarna av ekonomin växer och de olönsamma krymper blir produktionen mer effektiv. Det bidrar till ökat välstånd och till nya, ofta mer välbetalda, jobb. En av fördelarna med att vara öppen för import är därför just att det bidrar till mer effektiv produktion.

Billigare och bättre produkter

Import är ett sätt att få tag på varor och tjänster. Utbudet av varor och tjänster växer. Då konkurrensen ökar så ökar också kvalitén medan priserna sjunker. På så sätt bidrar import till lägre inflation. Därmed kan vi, med samma resurser, konsumera mer, bättre och billigare än vad som hade varit fallet utan internationell handel. Handelns bidrag till välståndet är därför tydligt. Handel är inte tillräckligt men det är nödvändigt för välstånd och välfärd, i Sverige såväl som i andra länder.
 

Relevanta begrepp

Globalisering: Moderna kommunikationer har gjort att världens länder och folk bundits samman och fått en mer gemensam ekonomi, kultur, politik och miljö.

Råvaror: Varor som utvunnits ur naturen men inte behandlats/förädlats. Exempel på råvaror är skog, malm, ull och olja.

Förädla: Att bearbeta en råvara så att det blir något finare, mer avancerat och användbart av den.

Industri: Framställning av produkter genom att råvaror förädlas.

Produktion: Tillverkning (producera = tillverka)

Industriell tillverkning: Mekaniserad tillverkning med långt gående arbetsfördelning där arbetsprocessen grundar sig på andra energikällor än enbart muskelkraft.

Fabrik: En industriell anläggning där det i mängd och av ett flertal arbetare produceras likartade varor (fabrikat), halvfabrikat och/eller sker en förädling av råvaror.

Urbanisering: När folk flyttar från landet till städer och ökar deras befolkningsmängd.

Kapital: Tillgångar i form av t.ex. pengar, fastigheter och maskiner.

Kommunikationer: Olika sätt att transportera varor och människor alternativt information från punkt A till punkt B. Tåg och bussar är exempel på transportkommunikationer, medan post, telegraf och tidningar utgör exempel på kommunikationer som sprider information.

Valuta: Den sorts betalningsmedel (pengar) som används i ett eller flera länder.

Konsumtionsvanor: Var man handlar och vilka varor man köper.

Inrikeshandel: Handel som äger rum inom ett lands gränser.

Utrikeshandel: Handel med länder utanför det egna landets gränser.

Tull är en avgift som måste betalas för vissa varor som införs i ett land, stad eller annat område.

Marknad: En plats där köpare och säljare möts. En marknad kan därför vara summan av många aktörers agerande, t.ex. inom en viss bransch eller inom internationell handel.

Konkurrens: När flera företag eller enskilda aktörer tävlar på en gemensam marknad.

Monopol: En marknad där det bara finns ett företag (ingen konkurrens).

Internationell: Ett adjektiv som ofta beskriver samspel och förbindelser mellan länder i olika sammanhang.

Näringsliv: Samlingsnamn för de olika näringar (företag och andra vinstdrivande verksamheter) som finns inom ett geografiskt område.

Import: Köp och införsel av varor över en tullgräns, exempelvis från ett annat land.

Export: Utförsel och försäljning av varor utanför ett lands gränser.

Kommersiell verksamhet är en sysselsättning som omsätter pengar och vars avsikt är att ge intäkter (vinst).

Union: En slags sammanslutning, t.ex. av länder.

Europeiska unionen (EU): 28 länder i Europa som samarbetar i olika frågor som berör handel, ekonomi, fri rörlighet samt säkerhet. Läs mer om EU >

Euro: Den gemensamma valutan i 19 av EU:s länder.

De fyra friheterna inom EU: Ett ständigt pågående arbete för att det ska råda fri rörlighet mellan länderna inom unionen gällande: människor, varor, tjänster och pengar.
1. Människor kan fritt resa, flytta, bo och arbeta inom EU.
2. Varor - fri handel, inga tullar inom EU.
3. Tjänster - fri konkurrens inom EU, alla får sälja tjänster var som helst.
4. Pengar ska kunna överföras mellan och sparas i vilka länder man vill inom EU.

Några snabba fakta om internationell ekonomi och handel

  1. Världsekonomin har nästan tredubblats sedan 1990. Världshandeln har emellertid vuxit snabbare än världsekonomin; den globala exporten har femdubblats.
     
  2. EU:s inre marknad består av cirka 500 miljoner konsumenter, och omkring 20 miljoner företag.
     
  3. EU är den största aktören i världshandeln med varor och tjänster.
     
  4. Världens tre största varuexportländer är Kina, Tyskland och USA. De tre största varuimportländerna är USA, Kina och Tyskland.
     
  5. Utvecklingsländernas andel av världs-handeln med varor är drygt 30%. (Med utvecklingsländer avses ”icke höginkomstländer” enligt Världsbankens definition, för närvarande 144 av 213 länder på Världsbankens lista. Observera att bl.a. Kina ingår i denna grupp.)
     
  6. Handelsavtalet GATT trädde i kraft 1948. WTO grundades 1995 och övertog GATT:s roll. Tjänsteavtalet GATS slöts 1995.
     
  7. Sedan GATT började gälla har genomsnittstullen för industrivaror i industriländer sjunkit från 40 % till några få procent.
     
  8. Totalt har WTO i dagsläget (2018) 164 medlemmar som tillsammans täcker omkring 95% av världshandeln. Alla stora länder är medlemmar i WTO.

 

Text: Kommerskollegium - Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik
Hemsida: Kommerskollegium - National Board of Trade 
Textmaterialet är sammandrag från publikationerna: Internationell handel och Nyckeltal för utrikeshandel

Uppdaterad: 04 oktober 2018
Publicerad: 02 oktober 2018