+ Visa hela artikelserien

Förenta nationerna: FN:s grunder och organisation

Att skapa fred. Det är och har varit Förenta nationernas inte så obetydliga huvuduppgift sedan organisationen bildades efter andra världskrigets slut 1945. Till grund för världsorganisationen ligger FN-stadgan (antogs den 24 oktober 1945) som har status som folkrätt och är förpliktigande för alla stater som är medlemmar. Enligt stadgan ska staterna ”lösa sina internationella tvister med fredliga medel” och ”avhålla sig från hot om eller bruk av våld, vare sig riktat mot någon annan stats territoriella integritet eller politiska oberoende”.
S

FN-stadgan innehåller alltså förbud mot militär maktanvändning mellan medlemsstaterna, bortsett från självförsvar. Den slår dessutom fast att alla stater har rätt till självbestämmande och oberoende.

Världsorganisationen är även verksam på andra områden än de rent säkerhetspolitiska, till exempel inom ekonomiska och sociala frågor, mänskliga rättigheter, hållbar utveckling och humanitärt arbete. Sedan dess tillkomst har det rests stora, och ibland orealistiska, förhoppningar på FN. Organisationen har bland annat kritiserats för att den, trots enorma ansträngningar, inte kunnat förhindra krig, svält, fattigdom eller tyranni. Samtidigt är FN inte starkare än viljan hos dess medlemsstater.

ANNONS

ANNONS

Förbud mot vissa vapen

För svensk del har medlemskap i FN varit en central del av utrikespolitiken. Sverige har i FN till exempel arbetat för åtgärder mot massförstörelsevapen, nedrustning, provstopp och icke-spridning av kärnvapen samt förbud mot kemiska stridsmedel.

Sverige har också inriktat sina krafter på att stärka krigets lagar, bland annat genom förbud mot särskilt inhumana vapen, och ser organisationen som ett avgörande forum för dialog mellan stater och ett viktigt säkerhetspolitiskt instrument. FN försöker ofta medla i konflikter mellan olika parter. Om det bedöms som nödvändigt kan organisationen även sätta in militära medel.

Världsorganisationen genomför idag många fredsfrämjande insatser. Den traditionella uppgiften att övervaka fredsavtal har till stor del ersatts av mera aktiva insatser där våld ibland används för att till exempel skydda civilbefolkningen. Utvecklingen har också gått mot så kallade multifunktionella insatser, där fredsskapandet är det första steget som sedan ska följas av långsiktig återuppbyggnad och utveckling, samt reformering av säkerhetsstrukturer såsom militär och polis.

De styrkor som deltar ställs till FN:s förfogande av medlemsstaterna för ett visst uppdrag och under en viss tid. FN har inga egna militära styrkor som kan sättas in i en konfliktsituation. För att FN ska kunna besluta om att sätta in fredsbevarande trupper måste nio av säkerhetsrådets 15 medlemsstater rösta ja. Var och en av de fem permanenta medlemmarna - USA, Storbritannien, Frankrike, Ryssland och Kina - har vetorätt (se nedan).

Så här fungerar FN

FN är organiserad i sex grundläggande organ vilka alla blev instiftade i samband med skapandet utav hela organisationen. Makten inom organisationen har skiftat mellan grundorganen. Medan organet för förvaltningen av kolonier i världen, förvaltarskapsrådet, har tappat egentlig mening så har framförallt Säkerhetsrådet ökat sitt inflytande inom FN.

Generalförsamlingen sammanträder en gång varje höst i FN:s huvudkontor i New York. I församlingen beslutas om FN:s årliga arbete och där finns alla 193 medlemsländer representerade. Det är ett unikt forum för multilaterala diskussioner och beslut som fattas kan med fog sägas vara ett uttryck för världssamfundets vilja. Varje land har en röst. Beslut fattas i regel med enkel majoritet och är inte juridiskt men däremot moraliskt bindande. Generalförsamlingen fungerar främst som ett debattforum. Generalförsamlingen utser FN:s generalsekreterare.

Säkerhetsrådet ansvarar för att upprätthålla internationell fred och säkerhet. Det består av 15 medlemmar. Fem är permanenta: Frankrike, Kina, Ryssland, Storbritannien och USA. Resterande tio väljs för två år av generalförsamlingen. Beslut är bindande och kräver nio ja-röster. De permanenta medlemmarna har vetorätt vilket innebär att beslut inte kan fattas om någon av dem röstar emot.

Säkerhetsrådet har på senare tid blivit kritiserat för att utöka sitt mandat till allt fler områden inom FN. Säkerhetsrådet anses inte sällan vara det viktigaste organet inom organisationen, men anklagas också för en reformationsbrist. Strukturen är baserad på den världsordning som var gällande vid andra världskrigets slut - endast krigets vinnare är representerade. Snabbt växande stater som får allt mer politisk och ekonomisk makt idag - Indien, Brasilien m. fl. - har redan börjat tala om att representationen i det mäktiga säkerhetsrådet inte återspeglar verkligheten, en antydan som bara kommer att bli mer högljudd i framtiden.

ANNONS

ANNONS

Sekretariatet leds av FN:s generalsekreterare och sköter det löpande arbetet och ser till att de beslut som FN fattar genomförs. Omkring 44 000 tjänstemän arbetar inom sekretariatet som, förutom huvudkontoret i New York, utgörs av ett stort antal kontor och avdelningar spridda över världen.

Ekonomiska och sociala rådet (Ecosoc) samordnar det ekonomiska och sociala arbete som utförs av FN:s under- och fackorgan. Det ansvarar också för FN:s kontakter med ickestatliga organisationer.

Internationella domstolen (International Court of Justice, ICJ) har säte i Haag. Den avgör tvister mellan stater och är rådgivande instans för andra FN-organ. Internationella domstolen kan endast ta upp fall där de inblandade parterna accepterat att tvisten ska avgöras av domstolen. Beslut är bindande.

Förvaltarskapsrådet inrättades för att hjälpa ett antal kolonier och förvaltningsområden inför och under deras omvandling till självständiga stater. Sedan 1994, då Palau (USA) som sista område blev självständigt, har rådet ingen uppgift längre.

Övriga FN-organ

En stor del av FN:s verksamhet bedrivs genom FN:s olika underorgan. Bland de viktigaste organen för utvecklingen av världen är UNICEF (barnfonden), UNHCR (flyktingkommissariatet), UNDP (utvecklingsprogrammet), WHO (Världshälsoorganisationen) och UNESCO (kultur och utbildning).

LÄS MER: Förenta nationerna (FN)

LÄS MER: Förenta nationerna: Internationella domstolen

LÄS MER: Förenta nationerna: Internationella brottmålsdomstolen (ICC)

LÄS MER: Förenta nationerna: UNHCR

LÄS MER: Förenta nationerna: WHO

LÄS MER: Folkrätt och krigets lagar

LÄS MER: Internationell rätt

LÄS MER: Internationella brottmålsdomstolen (ICC)

LÄS MER: FN och internationell säkerhetspolitik (artikelserie)

LÄS MER: Mänskliga rättigheter

LÄS MER: FN

LÄS MER: FN:s historia - vägen till bildandet av FN

PODCAST: Hur fungerar FN:s säkerhetsråd?


Text: Redaktionen, Säkerhetspolitik.se
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått på webbplatsen Säkerhetspolitik.se. Webbplatsen drevs av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och lades ned i december 2021. Redaktionen för Säkerhetspolitik.se bestod av en informationssamordnare från MSB som tog hjälp av expertkompetens både inom MSB men även från andra myndigheter och organisationer. Texten som publicerats på SO-rummet är redigerad och uppdaterad av Robert de Vries, webbredaktör på SO-rummet.

Läs mer om samhällets beredskap för olyckor, kriser och civilt försvar på MSB:s webbplats.
Webbplats:
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

 

Senast uppdaterad: 25 juni 2022
Publicerad: 24 juni 2022

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

Liknande artiklar

S

Humanitär intervention

En humanitär intervention är när omvärlden griper in i ett land som inte kan eller inte vill skydda...

S

Vad är folkrätt?

Folkrätten har växt fram under århundraden och rör allt från internationellt samarbete kring...

S

Natos historia och organisation

Nato är en försvarsallians mellan 30 länder i Nordamerika och Europa. Nato bildades 1948 efter...

SO-rummet bok
S

Förenta nationerna: WHO

Världshälsoorganisationen WHO är verksam över hela världen och arbetar med allt från att vaccinera...

SO-rummet bok
S

Förenta nationerna: UNHCR

FN:s flyktingorgan UNHCR har uppdraget att leda och samordna de internationella insatserna till...

SO-rummet bok
S

Förenta nationerna: Internationella brottmålsdomstolen (ICC)

Efter två världskrig, ett antal folkmord och åtskilliga andra brott mot mänskligheten fanns ett...

ANNONS

ANNONS

Ämneskategorier

Fattigdom och ohälsa i världen

Om BNP, skillnaden mellan utvecklingsländer och industriländer, orsaker till och konsekvenser av fattigdom samt...

Globalisering

Med globalisering menas att moderna kommunikationer har gjort att världens länder och folk bundits samman och fått en...

Mänskliga rättigheter

De mänskliga rättigheterna (MR) grundar sig i folkrätten och har en lång historia. De mänskliga rättigheterna...

Folkrätt och krigets lagar

Folkrätt är en del av internationell rätt. Internationell rätt kan beskrivas som regler som styr hur stater ska agera...

Internationella relationer

Ämnet internationella relationer (IR) handlar om internationell säkerhetspolitik och om förhållandet mellan olika...

Relaterade taggar

FN

Den internationella freds- och säkerhetsorganisationen Förenta nationerna (FN) tillkom formellt den...

Internationella organisationer

Allteftersom utvecklingen har gått mot en globaliserad värld har även behovet av internationella...

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
M

Vad är NATO?

av: Mattias Axelsson
2022-02-16

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap och historia) om NATO och dess historia. Vad är NATO?

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Bakgrunden till konflikten om Krimhalvön

av: Mattias Axelsson
2022-01-25

I veckans avsnitt (inspelat i slutet av januari 2022) pratar Mattias Axelsson, gymnasielärare i historia och samhällskunskap, om Krimhalvöns historia och bakgrunden till konflikten mellan Ryssland och Ukraina.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
S

Parisavtalet

av: Mattias Axelsson
2021-04-05

I veckans avsnitt, som görs i samarbete med Naturskyddsföreningen, pratar Mattias Axelsson om Parisavtalet.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Demonstrationsfrihet

av: Mattias Axelsson
2021-03-08

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap) om demonstrationsfrihet.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Riksrätt i USA

av: Mattias Axelsson
2021-01-11

I veckans avsnitt går Mattias Axelsson (gymnasielärare) igenom vad riksrätt i USA handlar om.

+ Lyssna