Kortfattat om krigets historia

Lästid 3 minuter

Våld och krig har sedan tusentals år gått som en röd tråd genom historien. En del forskare förklarar väpnade konflikter med överbefolkning och ojämn fördelning av makt och pengar. Andra säger att krig är en naturlig del av människan.

Artikel

Bild: SO-rummet.se

Assyriska krigare på en hästdragen stridsvagn. Med soldaterna uppkom också krigskonsten. Stora strider krävde planering och ledning.

Krigets äldsta tid

De äldsta kända bevisen för attacker mot bosättningar är 13 000 år gamla, utgrävda skelett funna i Nordafrika har skador efter pilspetsar och yxor. Våld mellan grupper av människor ökade dramatiskt när vi övergav livet som jägare och samlare för att bli bofasta jordbrukare.

I takt med förbättringar inom jordbruket kunde fler ägna sig åt andra sysslor än att odla mat. De första städerna tog form, skriftspråket uppstod, hantverkare framställde nya verktyg och vapen, och hövdingar omgav sig med yrkessoldater. Snart drog arméer fram genom städer och byar, följda av ”krigets fyra ryttare” mord, våldtäkt, brand och plundring.

ANNONS

Krigets utveckling

På några årtusenden har vi gått från att strida med spjut och svärd till att fälla bomber och avfyra missiler. Samtidigt är människan utrustad med en unik förmåga till samarbete, som åtminstone ger oss möjlighet att förhindra krig mellan länder och folkgrupper.

Krigets lagar och länders gränser har förändrats genom århundradena. 1600-talets krigslagar gav segraren rätt att plundra städer och byar i fiendeland.

Under 1700- och 1800-talet infördes strängare krigslagar, som bland annat förbjöd plundring av privat egendom. Plundring är numera ett allvarligt krigsbrott och tas upp i Haagkonventionerna från 1907 och 1954.

Krig har i alla tider tvingat människor att fly, men det har blivit allt vanligare att bomber och missiler riktas direkt mot civilbefolkningen. Det har lett till en kraftig ökning av både civila dödsoffer och flyktingar under 1900-talet.

Genèvekonventionen är en internationell lag om skydd för krigets offer. Enligt avtalet är våldshandlingar mot civilbefolkningen förbjudet och civila ska få skydd, mat och sjukvård. Gång på gång har stridande parter brutit mot Genèvekonventionen med massmord och stora flyktingströmmar som följd. Vid krig är det oftast civilbefolkningen som drabbas hårdast.

Ny teknik

Krigsindustrin har på olika sätt drivit den tekniska utvecklingen framåt, på gott och ont. Huskvarna vapenfabrik, som grundades i slutet av 1600-talet, blev med tiden en ledande tillverkare av alltifrån symaskiner till motorcyklar.

Ingenjörer var från början tekniskt kunniga militärer. Den första utbildningen för civilingenjörer i Sverige ägde rum 1851 vid en militärhögskola.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

Väpnat våld har troligtvis förekommit under lika lång tid som människan har existerat. Hur gamla är de äldsta arkeologiska bevisen för en väpnad attack mot en bosättning, och vilka spår av våld har hittats på de mänskliga kvarlevorna?
Varför ökade de väpnade konflikterna i samband jordbruksrevolutionen då människan blev bofast?
Berätta kortfattat hur krigets lagar har utvecklats från 1600-talet och framåt.

S LÄS MER: Orsaker till krig

M LÄS MER: Vapen

M LÄS MER: Medeltida krig och försvar

M LÄS MER: Krig och försvar 1500-1776

M LÄS MER: Krig och försvar 1776-1914

S LÄS MER: Folkrätt och krigets lagar

S LÄS MER: Internationella brottmålsdomstolen (ICC)

S LÄS MER: Folkfördrivning, etnisk rensning och folkmord

S LÄS MER: Inbördeskrig

S LÄS MER: Nutida väpnade konflikter och krig

M LÄS MER: Eldvapnens historia

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.

FÖRFATTARE

Text: Texten är ett sammandrag från Armémuseums utställning "Krig och fred 1500–1800-talet".
En mer utförlig historisk beskrivning finns vid utställningen.
Webbplats: Armémuseums utställningar

Senast uppdaterad: 13 augusti 2025

Publicerad: 4 juni 2022

Spara som favorit

ANNONS

Liknande artiklar

USA bildas, del 2: Amerikanska inbördeskriget - slaveriet förbjuds

Frihetsgudinna som åker i ett tvåspann hållandes den amerikanska flaggan. I bakgrunden syns kongressen, Lincoln ridder på en häst intill.

av: Göran Wadner

2026-02-25

Lästid 8 minuter

Slaveriet blev den konflikt som till slut splittrade USA i två delar. Sydstaterna ville behålla slavarbete som grund för sin ekonomi, medan nordstaterna ville stoppa slaveriets spridning och hålla ihop landet. När Abraham Lincoln blev president bröt inbördeskriget ut. Nordstaterna vann till slut, unionen räddades och slaveri förbjöds i grundlagen. Men frihet på papperet betydde inte automatiskt jämlikhet i verkligheten. Under lång tid efter kriget fortsatte diskriminering och segregation att prägla samhället. Först senare växte medborgarrättsrörelsen fram och pressade fram lagar som skulle stoppa rasdiskriminering och ge svarta samma rättigheter som andra...

+ Läs mer

USA bildas, del 1: Självständighetsförklaringen, författningen och valsystemet

George Washington atår i en sal omgiven av ett sällskap herrar.

av: Göran Wadner

2026-02-24

Lästid 21 minuter

I början av 1770-talet växte missnöjet i de brittiska kolonierna i Nordamerika. Många kände sig styrda från London utan att få vara med och bestämma. Konflikten handlade om skatter, handel och politisk makt. När protesterna skärptes tvingades de 13 kolonierna samarbeta, trots stora skillnader mellan dem. Kampen utvecklades till ett frihetskrig mot Storbritannien som byggde på upplysningens idéer om rättigheter och folkstyre. Frihetskriget vanns till slut av de 13 kolonierna varefter USA bildades. Nu återstod frågan hur det nya landet skulle styras. Svaret blev en gemensam grundlag som fortfarande gäller och som brukar beskrivas som världens äldsta skrivna nationella författning. Den delade upp makten mellan olika delar av staten och slog fast hur valen skulle gå till. Författningen blev grunden för USA:s statsskick.

+ Läs mer

Världens sju underverk

av: Kaj Hildingson

2026-02-18

Lästid 9 minuter

Omkring 140 f.Kr skrev den grekiske diktaren Antipatros från Sidon en lista om imponerande byggnadsverk. Listan som skrevs blev – med en senare ändring – grunden för begreppet ”världens sju underverk”. Det finns flera listor, både äldre och yngre, men denna är den mest klassiska...

+ Läs mer

Ballonger och luftskepp i krig

av: Lars Hildingson

2026-02-12

Lästid 5 minuter

Varmluftsballonger började användas i krig redan i slutet av 1700-talet som ett sätt att skapa bättre överblick och därmed öka kontrollen över slagfältet. De blev ett hjälpmedel för spaning och kommunikation, men deras begränsade styrbarhet gjorde dem osäkra och svåra att använda på ett planerat sätt. När tekniken senare utvecklades mot styrbara luftfarkoster förändrades möjligheterna. Luftskeppen kunde användas mer aktivt och i större skala, både för spaning och anfall, men de visade också tydligt hur nya militära innovationer snabbt kan få svagheter som fienden lär sig att utnyttja...

+ Läs mer

Valdemar Atterdags erövring av Gotland - sommaren 1361

Danska riddare på stridshästar spanar ut över striden på slagfältet nedanför Visbys stadsmur.

av: Robert de Vries

2026-01-07

Lästid 10 minuter

En varm sommardag 1361 anlände den danske kungen Valdemar Atterdag till Gotland med en stor och välutrustad armé. På Gotland fanns inga soldater, så bönderna fick själva försöka försvara ön med de vapen och skydd som de hade. Utanför Visbys stadsmur ägde sedan ett hemskt slag rum, där omkring 1 800 gotländska bönder dog. Flera hundra år senare, i början av 1900-talet, hittades massgravar vid ringmuren. Och efter att platsen blivit undersökt av arkeologer vet vi idag mer om vad som hände den ödesdigra sommardagen 1361...

+ Läs mer

Viborg - svenskt gränsfäste mot öster

Målning som föreställer Viborgs slott på medeltiden. Några riddare syns i förgrunden.

av: Torbjörn Nilsson

2025-10-31

Lästid 14 minuter

Trots alla politiska omvälvningar och militära konfrontationer reser sig fortfarande Viborgs slott på en holme i stadens utkant. Slottet uppfördes på 1290-talet när finska områden successivt inlemmades i det svenska riket. Syftet var dock mer omfattande än så: att överta kontrollen över den ryska handeln i området, ledd från Novgorod. Den idag ryska staden Viborg har iklätts många skepnader under de 700 åren. Bestående över tid är att slottet med det karakteristiska S:t Olofstornet och den omkringliggande staden utgjort en brännpunkt i de svenska och finska relationerna med den ryske grannen i öster...

+ Läs mer