Kina under 1800-talet - Taipingupproret och naturkatastrofer

Lästid 4 minuter

Under 1800-talet skakades Kina av det våldsamma Taipingupproret, en blodig konflikt med visioner om social förändring. Samtidigt orsakade befolkningsökning och dålig skötsel av landet stora miljöproblem, som översvämningar och hungersnöd, vilket ledde till miljontals dödsfall. Kinas resa mot modernisering blev en lång kamp, som så småningom påskyndades av kunskap inhämtad från Japan.

Artikel

Bild: Wu Youru

Taipingupproret är en av de blodigaste konflikterna som inträffat i historien. Det totala antalet döda ska ha varit så stort som över 20 miljoner människor.

Taipingupproret 1851-1864

Hong Xiuquam hette en ung man som bodde i närheten av Kanton. Efter att ha misslyckats med sina studier genomgick han en kristen omvändelse. Han startade en religiös väckelse. Själv kallade sig Hong för Jesu yngre broder.

Ganska snart bestämde sig myndigheterna för att stoppa denna rörelse. Hong organiserade då sina anhängare till en armé och startade ett uppror som gått till historien som Taipingupproret. Till en början var det mycket framgångsrikt. År 1853 hade hela södra Kina erövrats.

ANNONS

Taipinganhängarna var förvånansvärt radikala. De ville genomföra ett slags socialism med jämlikhet för alla. Även kvinnornas situation försökte de förbättra. Bland annat förbjöds den gamla traditionen att snöra ihop småflickornas fötter, så att de blev förkrympta. Månggifte avskaffades och skolor öppnades även för flickor. Opiumrökning och fylleri betraktades som synd.

Konstigt nog fick inte denna moderna kristna rörelse något stöd av västerlänningarna. Ett skäl var de inte såg Taiping som riktigt kristna. Kejsaren kunde därför till sist slå ner upproret. Taipingledaren Hong begick självmord före det slutgiltiga nederlaget. Regeringstrupperna nöjde sig inte med detta utan grävde upp hans lik och hackade det i småbitar. Hela hans familj och två hundra av hans kvinnliga uppvaktning tvingades hänga sig i palatsets trädgård.

Därmed var det slut på ”Stora himmelska fridens rike”, som Taiping kallades. Manchukejsarna kunde rädda sig kvar i ännu ett halvsekel, men mer och mer blev det västerlänningarna som bestämde i Kina. Att landet ändå inte blev en koloni berodde mest på att de europeiska stormakterna avundsjukt bevakade varandra.

Befolkningskris och naturkatastrofer

Mellan 1750 och 1850 ökade Kinas befolkning kraftigt. För att kunna försörja den snabbt växande befolkningen måste all tillgänglig mark odlas upp. Skogarna höggs ner, även på bergssluttningar. Sedan fanns det inget som kunde hålla jorden kvar där. Den sköljdes bort av kraftiga regn.

I norra Kina flyter den mäktiga Gula floden (Huanghe) fram. År 1855 bröt den igenom de skyddsvallar man hade byggt upp och ändrade sitt lopp. Väldiga områden med bördig åkermark lades under vatten.

Ovanpå dessa naturkatastrofer drabbades Kina av flera år med missväxt i mitten av 1800-talet. Man räknar med att mer än 10 miljoner människor dog av hungersnöd under dessa år.

Troligen är det därför som miljoner kineser utvandrade söderut under 1800-talet. De slog sig ner i växande storstäder som Singapore, Manila (Filippinerna), Bangkok (då Siam, nu Thailand) och flera städer på Java. Ofta ägnade de sig åt handel, och än i dag dominerar de denna näring i flera länder.

Moderniseringen av samhället, som i Japan skedde på 20-30 år, tog i Kina 100-150 år – en tid av förödmjukelse och svåra villkor. Det som så småningom fick igång utvecklingen i Kina var bland annat att tusentals kineser kunde resa till Japan och där få utbildning. När de återvände hem blev många av dem ledare för revolutioner i Kina.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

Ge några fakta kring Taipingupproret. Vad ville upprorets deltagare uppnå?
Nämn några problem med natur och miljö i 1800-talets Kina.
Vilka följder kunde problemen leda till?

M LÄS MER: Taipingupproret - när Jesus lillebror ödelade Kina

S LÄS MER: Kinas historia

M LÄS MER: Opiumkrigen

M LÄS MER: Boxarupproret

S LÄS MER: Qingdynastin (1644-1912)

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.

FÖRFATTARE

Text: Bengt Almgren och Hans Thorbjörnsson, medförfattare till Prio Historia, Sanoma Utbildning
Texten ingår som fördjupningstext i det digitala lärarstödet till Prio Historia.
Webbplats: PRIO - Sanoma Utbildnings nya läromedelserie i SO åk 7-9

Senast uppdaterad: 1 oktober 2025

Publicerad: 17 mars 2014

Spara som favorit

ANNONS

Liknande artiklar

USA bildas, del 2: Amerikanska inbördeskriget - slaveriet förbjuds

Frihetsgudinna som åker i ett tvåspann hållandes den amerikanska flaggan. I bakgrunden syns kongressen, Lincoln ridder på en häst intill.

av: Göran Wadner

2026-02-25

Lästid 8 minuter

Slaveriet blev den konflikt som till slut splittrade USA i två delar. Sydstaterna ville behålla slavarbete som grund för sin ekonomi, medan nordstaterna ville stoppa slaveriets spridning och hålla ihop landet. När Abraham Lincoln blev president bröt inbördeskriget ut. Nordstaterna vann till slut, unionen räddades och slaveri förbjöds i grundlagen. Men frihet på papperet betydde inte automatiskt jämlikhet i verkligheten. Under lång tid efter kriget fortsatte diskriminering och segregation att prägla samhället. Först senare växte medborgarrättsrörelsen fram och pressade fram lagar som skulle stoppa rasdiskriminering och ge svarta samma rättigheter som andra...

+ Läs mer

USA bildas, del 1: Självständighetsförklaringen, författningen och valsystemet

George Washington atår i en sal omgiven av ett sällskap herrar.

av: Göran Wadner

2026-02-24

Lästid 21 minuter

I början av 1770-talet växte missnöjet i de brittiska kolonierna i Nordamerika. Många kände sig styrda från London utan att få vara med och bestämma. Konflikten handlade om skatter, handel och politisk makt. När protesterna skärptes tvingades de 13 kolonierna samarbeta, trots stora skillnader mellan dem. Kampen utvecklades till ett frihetskrig mot Storbritannien som byggde på upplysningens idéer om rättigheter och folkstyre. Frihetskriget vanns till slut av de 13 kolonierna varefter USA bildades. Nu återstod frågan hur det nya landet skulle styras. Svaret blev en gemensam grundlag som fortfarande gäller och som brukar beskrivas som världens äldsta skrivna nationella författning. Den delade upp makten mellan olika delar av staten och slog fast hur valen skulle gå till. Författningen blev grunden för USA:s statsskick.

+ Läs mer

Ballonger och luftskepp i krig

av: Lars Hildingson

2026-02-12

Lästid 5 minuter

Varmluftsballonger började användas i krig redan i slutet av 1700-talet som ett sätt att skapa bättre överblick och därmed öka kontrollen över slagfältet. De blev ett hjälpmedel för spaning och kommunikation, men deras begränsade styrbarhet gjorde dem osäkra och svåra att använda på ett planerat sätt. När tekniken senare utvecklades mot styrbara luftfarkoster förändrades möjligheterna. Luftskeppen kunde användas mer aktivt och i större skala, både för spaning och anfall, men de visade också tydligt hur nya militära innovationer snabbt kan få svagheter som fienden lär sig att utnyttja...

+ Läs mer

Massaker i Peking

Foto på turister och invånare vid Himmelska fridens torg.

av: Kaj Hildingson

2025-04-25

Lästid 12 minuter

När den populäre och reformvänlige ledaren Hu Yaobang dog i april 1989 tändes gnistan till en av de mest dramatiska protesterna i Kinas moderna historia. Tusentals studenter fyllde Himmelska fridens torg med krav på demokrati, frihet och ett slut på korruptionen. Bakom kulisserna rasade en maktkamp inom den kinesiska ledningen - och medan hela världen såg på, svarade regimen med brutal kraft. Vad som började med högljudda protester från sörjande ungdomar, slutade i blodbad och tystnad...

+ Läs mer

När Sverige förlorade Finland

av: Herman Lindqvist

2025-01-15

Lästid 5 minuter

Gustav III efterträddes av sin son Gustav Adolf, och med honom slutar den glansfulla gustavianska tiden i en av de största katastrofer som svenska folket upplevt under hela sin historia. Sverige förlorade Finland och därmed en tredjedel av sin landyta och en fjärdedel av sin befolkning. Finland hade i över 700 år varit en lika naturlig del av Sverige som Skåne är idag, fast under dubbelt så lång tid...

+ Läs mer

Fotbindning - en smärtsam tusenårig kinesisk tradition

av: Magnus Västerbro

2024-10-26

Lästid 8 minuter

Fotbindning blev en kinesisk tradition från och med slutet av 900-talet. Seden sägs härstamma från Södra Tangdynastins sista härskare Li Yuns favoritdansös, Yao Niang, vars små bundna fötter gjorde hennes dans mjuk och graciös. Snart spreds modet från hovet till kvinnor i samhällets övre skikt, där små ”lotusfötter” blev ett tecken på elegans och rikedom. Detta blev början på en tradition som i tusen år kom att förtrycka miljontals kvinnor. Processen att binda fötter började när flickorna var små och innebar stor smärta och risk för skador, samt ett livslångt handikapp. Trots att traditionen mötte kritik redan tidigt, levde den vidare i nästan tusen år och upphörde först en bit in på 1900-talet...

+ Läs mer