Tagg om bombningen av Guernica

Bombningen av Guernica

M

Spanien hade länge varit ett land med stora motsättningar. Allt sedan industrialiseringen i slutet av 1800-talet hade två tydliga grupper stått mot varandra. Adeln, kyrkan, militären och affärsmännen höll på monarkin och den traditionella ordningen. Arbetarna och en del borgerliga grupper såg å andra sidan sociala orättvisor som krävde nyordning och monarkins avskaffande.

Under början av 1930-talet vann monarkimotståndarna stora segrar i kommunalvalen, framför allt i de stora städerna. Republik utropades och ett omfattande reformarbete påbörjades. Men motsättningarna och de regionala spänningarna i Spanien växte.

ANNONS

ANNONS

Det spanska parlamentsvalet i februari 1936 blev mycket jämnt och vanns till slut av den s.k. Folkfronten, som var en sammanslutning av demokratiska socialister, kommunister och anarkister. Efter Folkfrontens valseger ökade konflikten ytterligare mellan de rivaliserande sidorna. Politiska terrordåd blev nu en del av vardagen. I juli ledde den fascistiske generalen, Francisco Franco - tillsammans med några andra ledare för armén - ett försök till statskupp. Regeringen i Madrid svarade med att lösa upp armén och utlyste samtidigt allmän mobilisering. Vapen delades ut till en arbetarmilis och det dröjde därefter inte länge förrän ett inbördeskrig blossade upp.

General Franco uttalade för en amerikansk journalist att han skulle "rädda Spanien från marxism oavsett priset". Då journalisten frågade om detta innebar att halva Spanien måste skjutas log Franco och sa: "Jag upprepar - oavsett priset."

Guernica är en stad i norra Spanien och en symbol för den baskiska regionen. Baskien hade beviljats självstyre 1936, något som Franco motsatt sig. Franco hade militärt stöd från Nazityskland och det fascistiska Italien. Adolf Hitler såg Spanien som ett övningsfält för framtida militära aktiviteter, främst för Luftwaffe - det tyska flygvapnet.

Måndagen den 26 april 1937 var det marknad i Guernica och stadens gator och torg vimlade av människor. Vid femtiden bröts plötsligt lugnet av dånet från inkommande bombplan, störtbombare och jaktplan från den tyska Kondorlegionen. Bomberna föll och föll under nästan tre timmar samtidigt som den flyende civilbefolkningen besköts med kulsprutor från luften. Guernica var inget militärt mål, men det blev ändå en plats där civila män, kvinnor och barn slaktades besinningslöst. Den tyske befälhavaren Wolfram von Richthofen (som var kusin till den legendariske Röde baronen) rapporterade efteråt: "Guernica är bokstavligt talat jämnat med marken".

Hur många av stadens ca 5 000 invånare, tusentals flyktingar (människor som flytt från Francos rebellstyrkor) och tillfälliga marknadsbesökare som dödades blir aldrig klarlagt. Några menar hundratals och andra tusentals. Konstnären Pablo Picasso gav strax efteråt mänskligheten ett kollektivt minne av händelsen med sin svartvita jättemålning "Guernica" som visar ett kaos av förvridna människoansikten och plågade djur i ett rum upplyst av en naken glödlampa.

Först våren 1939 var det spanska inbördeskriget över. Spanien kom därefter att lyda under fascistregimen ända fram till diktator Francos död 1975.

LÄS MER: Spanska inbördeskriget

LÄS MER: Spaniens historia

Text: Göran Tivenius, författare och f.d. frilansmedarbetare i Sveriges Radio.

Här nedan hittar du material som kan relateras till bombningen av Guernica.

Uppdaterad:
Publicerad:
29 juli 2020

ANNONS

ANNONS

Länkar om Bombningen av Guernica

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

ANNONS