Det spanska parlamentsvalet i februari 1936 blev mycket jämnt och vanns till slut av den s.k. Folkfronten, som var en sammanslutning av demokratiska socialister, kommunister och anarkister. Efter Folkfrontens valseger ökade konflikten ytterligare mellan de rivaliserande sidorna. Politiska terrordåd blev nu en del av vardagen. I juli ledde den fascistiske generalen, Francisco Franco – tillsammans med några andra ledare för armén – ett försök till statskupp. Regeringen i Madrid svarade med att försöka ta kontroll över de delar av armén som förblev lojala och samtidigt mobilisera sina anhängare. Vapen delades ut till en arbetarmilis, och det dröjde därefter inte länge förrän ett inbördeskrig blossade upp.
General Franco uttalade för en amerikansk journalist att han skulle "rädda Spanien från marxism oavsett priset". Då journalisten frågade om detta innebar att halva Spanien måste skjutas log Franco och sa: "Jag upprepar – oavsett priset."
Guernica är en stad i norra Spanien och en symbol för den baskiska regionen. Baskien hade beviljats självstyre 1936, något som Franco motsatt sig. Franco hade militärt stöd från Nazityskland och det fascistiska Italien, som skickade flyg, soldater och utrustning till den nationalistiska sidan. För Nazityskland blev det spanska inbördeskriget också ett sätt att pröva flygplan, vapen och taktik inför framtida krig, särskilt för Luftwaffe – det tyska flygvapnet.
Måndagen den 26 april 1937 var det marknad i Guernica och stadens gator och torg vimlade av människor. Vid femtiden bröts plötsligt lugnet av dånet från inkommande bombplan, störtbombare och jaktplan från den tyska Kondorlegionen och italienska flygstyrkor. Bomberna föll under nästan tre timmar, och enligt flera vittnesmål besköts även människor som försökte fly från staden. Guernica var framförallt en civil stad, även om vägarnas, broarnas militära betydelse i området har diskuterats av historiker. Attacken drabbade ändå civilbefolkningen mycket hårt och blev en symbol för krigets brutalitet mot civila. Den tyske befälhavaren Wolfram von Richthofen (som var kusin till den legendariske Röde baronen) rapporterade efteråt: "Guernica är bokstavligt talat jämnat med marken".
Hur många av stadens cirka 5 000 invånare samt flyktingar från Francos rebellstyrkor och tillfälliga marknadsbesökare som dödades är fortfarande omdiskuterat. Tidiga uppgifter talade om mycket höga dödstal, men senare forskning har ofta landat på lägre siffror, vanligen några hundra döda. Konstnären Pablo Picasso gav strax efteråt händelsen ett starkt konstnärligt minne genom sin stora svartvita målning "Guernica", som visar ett kaos av förvridna människokroppar, skrikande ansikten och plågade djur.
Picassos målning visar inte bombningen som en vanlig krigsbild med flygplan och soldater. Istället visar den skräck, smärta och kaos genom människor och djur som verkar sönderslitna av våldet. Därför kan målningen användas för att diskutera hur konst kan påverka hur vi minns historiska händelser.
Man kan se Guernica som en mörk förvarning om andra världskriget. Några år senare skulle bombningar av städer och civila bli mycket vanligare, till exempel i Warszawa, Rotterdam, London, Dresden, Hiroshima och Nagasaki. Guernica blev därför en tidig symbol för hur modern krigföring kunde drabba människor långt från frontlinjen.
Först våren 1939 var det spanska inbördeskriget över. Spanien kom därefter att styras av Francos auktoritära diktatur ända fram till hans död 1975.
M LÄS MER: Spanska inbördeskriget
S LÄS MER: Spaniens historia
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material om ämnet.
Litteratur:
Antony Beevor, The battle for Spain – The Spanish Civil War 1936-1939, Orion Publishing Co, 2007
FÖRFATTARE
Text: Göran Tivenius, författare och f.d. frilansmedarbetare i Sveriges Radio.
