Bakgrunden till holländarnas kolonisering av Sydafrika

Efter att holländarna år 1652 anlagt ett fort i närheten av Godahoppsudden vid Afrikas sydspets, gick den europeiska koloniseringen av Afrika in i en ny fas. I början, när det holländska ostindiska kompaniet kom till området, fanns inga planer på att kontrollera stora territorier. Tvärtom, den ursprungliga planen var enkel - man skulle anlägga en befäst bosättning som skulle fungera som provianteringsstation för kompaniets fartyg under deras seglatser mellan Europa och Asien. Men bosättningen växte snabbt, och snart togs allt mer mark i beslag. Ursprungsbefolkningen trängdes undan. Den europeiska kolonisationen av södra Afrika hade inletts.
M

Holländarna flyttar in

År 1652
Först skulle det inte bli en koloni, utan bara en enkel provianteringsstation på uppdrag av det mäktiga Holländska västindiska kompaniet. En grupp holländare skulle bygga hus längst ner på Afrikas sydspets, inte långt från den plats som knappt drygt ett århundrade tidigare döpts till Det Goda Hoppets udde. Där skulle man handla fredligt och respektfullt med ursprungsbefolkningen och med hjälp av överskottet ge fartygen som var på väg till Indien och Kina färskt vatten, frukt och grönsaker.

ANNONS

ANNONS

Det var därför som holländaren Jan van Riebeeck anlände den 5 april år 1652, i spetsen för tre fartyg, med 82 män och 8 kvinnor ombord (mer än 130 personer hade dött i olika sjukdomar under seglatsen från Europa). Efter ett par dagars försiktigt utforskande av stränderna i närheten av det mäktiga Taffelberget gick man iland och började genast snickra ihop några enkla trähus och plantera grödor inför den kommande vintern (se karta).

Visst fanns det redan människor där: afrikanerna, eller ”hottentotterna” som man kallade dem, eftersom man tyckte att deras smackande eller klickande tal fick det att låta som om de sa ”hott” eller ”tott” hela tiden.

En äldre hövding som kallades Herry dök upp, klädd i mantel av djurskinn, med ett spjut, enkla sandaler och ett litet skydd för könsdelarna - i övrigt var han helt naken. Herry hade en gång av nyfikenhet gått ombord på ett engelskt fartyg som kastat ankare i bukten. Medan han fortfarande var ombord seglade engelsmännen iväg. I nästan ett år var han borta från sitt folk, och under den tiden lärde han sig hygglig engelska.

Fortet
Bild: Siyavula Uploaders
Fortet byggdes av Holländska Ostindiska kompaniet på stranden av Table Bay 1652. Befästningen var byggd av jord och timmer och var fyrkantig med en spetsig bastion i varje hörn. Inom fortet fanns bostäder, kök, en rådkammare (som också användes för gudstjänster), en sjukstuga, verkstäder och förråd. Kanoner placerades på vallarna. En närliggande bäck avleddes och kanaliserades för att bilda en vallgrav runt fortet. Fortet var byggt av jord och behövde frekvent underhåll och reparationer, särskilt efter kraftiga regn. 1666 påbörjades arbetet med en stenfästning för att ersätta fortet. Den tog åtta år att bygga och stod färdig 1674.

Herry blev därför van Riebeecks första tolk. Det var Herry som berättade för honom om folken som sedan urminnes tider levde i området. Strandvandrarna, som han själv tillhörde, fiskfolket, som höll till en aning längre söderut, och så Saldanja som hade enorma boskapshjordar och kom till trakten ungefär gång per år för att låta sina djur beta. Alla dessa grupper var mer eller mindre ständigt i krig med varandra och starkast av dem var Saldanja.

Ingen av dem tycktes äga marken, resonerade holländarnas ledare. Visserligen hade ”hottentotterna” uppenbarligen levt där i många år och man skulle förstås kunna argumentera för att allt territorium lagligt sett var deras. Men där fanns inga dokument, inga lagfarter. Vildarna kunde inte berätta exakt vem som hade rätt till varje enskild bit mark, så det fanns ingen att förhandla med.

ANNONS

ANNONS

Den enda rimliga slutsatsen av detta var att marken ännu var tillgänglig. Öppen för vem som helst att köpa som betalade ett rimligt pris för den och sedan började bruka den på det sätt som Gud vill att människan ska bruka jorden. Som det nu var stod den bara oanvänd, bortslösad.

Men detta första år försökte holländarna framförallt inleda handelsförbindelser med stammarna. Van Riebeeck och hans män hade knappt mat för sig själva och än mindre för att kunna försörja passerande handelsflottor. Efter bara några veckor visade sig att de inte hade mycket att erbjuda som de lokala folken - de som idag kallas khoikhoi respektive bushmen eller san - var intresserade av. Visst tyckte khoi och san om holländarnas kopparföremål och pärlor av glas, för att inte tala om deras tobak och konjak. Men de sålde inte gärna sina djur, varken får eller kor. För dessa märkliga folk var djuren ett värde i sig, insåg van Riebeeck; boskapen utgjorde den absoluta valutan.

Kolonin expanderar

Den första vintern i bosättningen blev svår. Ett envist regn föll, vilket gjorde att odlingarna gav en usel skörd. När våren kom hade ytterligare 19 personer dött.

Under de kommande åren fortsatte problemen med att få till en fungerande handel. Khoi- och sanfolken höll sig på sin kant, och till sist bytte holländarna strategi. Ett antal av de män och kvinnor som följt med på färden fick lämna fortet och kompaniets tjänst, och istället börja odla mark längre inåt land.

Det visade sig vara rätt väg att gå, för skördarna blev jättelika. Klimatet var perfekt, och även om stora delar av jorden runt Kap var bergig och karg, fanns det tillräckligt med bördig jord vid floder och andra vattendrag. Många fler gårdar byggdes och familjer kom seglande från Europa och slog sig ner. Snart försörjdes befästningen utan problem. Det fanns gott om kött och frukt, och även vin; det fanns mer än väl över till alla fartyg som passerade.

Konflikter med ursprungsbefolkningen

Men två nya bekymmer uppstod, som en följd av detta. För det första saknades arbetskraft till de snabbt växande farmerna. Och eftersom khoi- och sanfolken inte var ”samarbetsvilliga”, började holländarna istället importera slavar i stor skala, från Java och Madagaskar.

För det andra började striderna på allvar. Till att börja hade khoi- och sanfolken tagit emot holländarna med vad som närmast kan beskrivas som ointresse. En begränsad handel ägde rum, vissa kontakter knöts, ett och annat äktenskap ingicks. Men när odlingarna bredde ut sig uppstod problemen. För khoifolken använde visserligen inga dokument - de hade inget skriftspråk - men det betydde inte att man inte visste vem som hade rätt att använda jorden. I själva verket var uppdelningen av betesmarkerna och användningen av vattenkällorna noga fastställd, som ett resultat av många år av konflikter och noggranna förhandlingar. Mitt i det dök holländarna upp och sa: Nu är det här vårt, bara vårt.

Räder mot gårdarna började sakta, i liten skala. Men redan år 1659 övergick förfäktningarna till det första regelrätta kriget mellan holländarna och den afrikanska befolkningen. ”Hottentotterna” anföll gärna när det regnade, så att de vitas krutvapen skulle vara svåra att använda. Men det hjälpte inte.

Musköter, kanoner och ett aldrig sinande förråd av förstärkningar gjorde kampen omöjlig. Det holländska ostindiska kompaniet segrade.

ANNONS

ANNONS

Under de närmaste 150 åren kom liknande strider att blossa upp gång på gång. Allt längre inåt land, allt längre norrut, spred sig de vitas gårdar, och inför denna långsamma invasion tvingades alla andra att ge vika. Khoi- och sanfolken utplånades eller tvingades in i slaveri eller arbete som tjänare. Den djupt rasistiska staten Sydafrika var på väg att uppstå, och koloniseringen av Afrika hade inletts på allvar.

LÄS MER: Sydafrikas historia

LÄS MER: Boerna och Sydafrikas historia (artikelserie)

LÄS MER: Svält och kannibalism drabbade Englands första koloni i Nordamerika

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Vad var det ursprungliga skälet till att holländarna ville skapa en koloni i Sydafrika?
     
  2. Redogör kortfattat för förhållandet mellan ursprungsbefolkningen och de holländska kolonisatörerna under kolonins första tid.
     
  3. Varför uppstod det med tiden en djup konflikt mellan ursprungsbefolkningen och de holländska kolonisatörerna?
     

 

VILL DU VETA MER? Läs A Concise History of South Africa av Robert Ross (2008).

 

Text: Magnus Västerbro, författare och journalist med inriktning på historia
Webbsida: https://www.facebook.com/vasterbro

Är du intresserad av att läsa fler spännande berättelser av författaren så rekommenderas 101 historiska händelser - en annorlunda världshistoria.
Bokens webbplats

 

Senast uppdaterad: 16 augusti 2022
Publicerad: 16 juli 2022

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

Liknande artiklar

S

1600-talet, renlärighetens epok: Katolsk motreformation och evangelisk konfessionalism

I det kristna Europa var 1600-talet renlärighetens epok. Det gäller både för den katolska och den...

M

Sökandet efter Nordvästpassagen ledde till kolonisation av Nordamerika

Nordvästpassagen kallades den sjöväg till Asiens rikedomar som många européer hoppades finna norr...

M

Katarina II - härskare över Ryssland

Katarina II styrde Ryssland under senare delen av 1700-talet. I 34 år var hon kejsarinna över det...

S

Amsterdam - en viktig handelspartner för Sverige under 1600-talet

Fartygen hade namn som Venus, Kärleken, Blå Liljan, Gotländske Gumsen, David och Goliat, Brune...

M

Bakgrunden till de europeiska upptäcktsresorna på 1400-talet

I början av 1400-talet fanns det åtminstone åtta civilisationer som hade utforskat och kartlagt...

M

Holland får tulpanfeber - världens första finansbubbla

Hur många gånger har inte historien och börstabellerna lärt oss att en uppgång inte varar i evighet...

ANNONS

ANNONS

Ämneskategorier

Nya tidens huvudlinjer

Den nya tidens huvudlinjer och viktiga händelser (1500-1776). Läs om den nya tiden ur ett helhetsperspektiv eller om...

Nederländernas historia

Här hittar du material som behandlar Nederländernas historia i små och stora perspektiv. Få en helhetsbild eller...

Sydafrikas historia

Fördjupa dig i Sydafrikas historia. Här finns material som behandlar landets historia i små och stora drag.

Relaterade taggar

Kolonisation och kolonialism

Kolonisation är när en stat tar ett område utanför sitt eget land i besittning. Kolonialism är...

Apartheid

Apartheid var ett system för rasåtskillnadspolitik som gällde i Sydafrika efter andra världskriget...