Nederländernas nationella frihetskamp

Nederländerna tillhörde under 1500-talet det spanska världsväldet. Förutom Spanien omfattade det spanska imperiet Portugal, delar av Italien och hela dagens Latinamerika samt alltså även Nederländerna. 1500-talets Nederländerna utgjordes av nuvarande Holland och Belgien. Det spanska väldet var så stort att "där gick solen aldrig ner".
S

Filip II av Spanien (1527-1598). Hans religiösa intolerans ledde till det nederländska frihetskriget. Målning gjord av Sofonisba Anguissola (1530–1625).

Filip II av Spanien

Filip II var enväldig kung i det världsomfattande spanska riket.

Under 1500-talet delade den kristna världen upp sig i protestanter och katoliker. Protestanterna fick fotfäste och växte sig allt starkare i Nederländerna. Filip II var brinnande katolik. En av Filips samtida beundrare skriver om honom: "hans blick var så vördnadsbjudande, att bönderna, som mötte honom ensam i skogen utan att känna honom, föll på knä av instinktmässig vördnad". Som den katolska kyrkans sanna son bekämpade Filip med fanatisk glöd den framväxande protestantismen. Katolska kyrkan var också den starkast sammanhållande kraften i det spanska imperiet. Så samarbetet med kyrkan blev en hörnsten i Filips politik.

ANNONS

ANNONS

Katolikerna kallade protestanterna för kättare och förföljde dem med stor grymhet. Men i länder där protestanterna fick övertaget, förföljde de på samma sätt katolikerna. Ett sådant exempel är 1600-talets Irland. Fientligheterna mellan protestanter och katoliker är ett mörkt kapitel i Europas historia.

Man kan säga att katoliker och protestanter kom att representera olika kulturmönster. Dessa kulturella skillnader kom också delvis att utmärka olika nationaliteter. Sociologen Max Weber intresserade sig vid 1800-talets slut för de här frågorna. Han såg kulturella likheter mellan protestantiska länder som Nederländerna, de nordiska länderna, Storbritannien och norra Tyskland. På samma sätt fann han kulturella drag som förenade exempelvis Frankrike, Spanien och Italien. Weber framförde sina idéer i boken Den protestantiska etiken och kapitalismens anda. Protestanterna såg mer till ekonomisk effektivitet än till humaniora och de sköna konsterna. Ett industriellt och kapitalistiskt samhälle frodades bättre i protestantisk miljö, enligt Weber. I dagens Sverige talar vi om att våra förfäder präglades av en dyster pliktmoral - en del av det protestantiska arvet.

Från protestantiskt håll har Filip II framställts som en grym despot, vilken fanatiskt och med alla medel försvarat den katolska läran. Samtidigt måste man komma ihåg att Filip var omtyckt i Spanien. Han värnade i första hand de spanska nationella idealen. Spansk kultur och spanjorernas nationella stolthet var förknippad med den katolska kyrkan. Den spanske 1500-talsförfattaren Miguel de Cervantes skriver i sin roman Don Quijote av la Mancha: Vi spanjorer är Guds ställföreträdare på jorden". Inom målarkonsten har El Greco också fångat den spanska kulturen från denna tid med spansknationell religiös glöd.

Nederländerna gör motstånd

Nederländerna (inklusive nuvarande Belgien) var vid 1500-talets början centrum för vetenskap, konst och litteratur och hade en väl utvecklad handel och industri. Protestanterna utgjorde folkmajoriteten i de norra provinserna, det vill alltså säga det som idag kallas Nederländerna. Landet hade tidigare åtnjutit ett stort mått av självständighet. Men för att undertrycka protestantismen ämnade Filip II nu göra inskränkningar i Nederländernas politiska frihet.

Vilhelm I av Oranien (1533-1584) var furste av Oranien och ståthållare i Nederländerna från 1572. Vilhelm tjänade först vid den spanske regentens hov, men vände sig efter hand mot sina tidigare herrar då han tyckte att den lokala adeln hade för litet inflytande och att Spanien förföljde nederländska protestanter. Han anslöt sig därför till det nederländska upproret där han blev en av rebellernas mest framgångsrika fältherrar. Målning gjord av Adriaen Kay ca 1579.

Landet skulle göras fullständigt beroende av den junta som residerade i Madrid. En härskare, som stod främmande för kulturen och det sociala livet i Nederländerna och vistades i motsatt hörn av Europa, skulle med tillhjälp av några få spanska grander utöva despotisk makt över en modern framåtväxande nation. Protestanterna skulle bli rättslösa och när som helst kunna dömas till döden och bli brända på bål. På Irland var det som vi nämnt tidigare katolikerna som senare kom att bli utsatta för en omänsklig förföljelse. I 1500-talets Nederländerna var det protestanterna. Eftersom religionen i stor utsträckning formade den nationella kulturen kan man säga att det även var fråga om förföljelse av olika nationaliteter.

I Nederländerna växte det fram en adelsopposition mot Filip II. Dess ledare blev ståthållaren i provinserna Holland och Zeeland Vilhelm av Oranien. Han var ursprungligen katolik men religiöst tolerant.

1500-talets nederländska frihetskamp hade till en del sina rötter hos adeln. Men handelns och industrins personer betydde i längden mer för utvecklingen av den nationella frihetskampen och den nationella kulturen.

ANNONS

ANNONS

Oroligheter utbröt 1566 mot det spanska styret. De började i de belgiska provinserna men utbredde sig snart till delar av egentliga Nederländerna. Filip II svarade med att sända hertigen av Alba till Nederländerna för att slå ned alla självständighetsrörelser.

Hertigen av Alba

Filip beslutade att kätteriet i Nederländerna skulle undertryckas med vapenmakt. Han hoppades också på att samtidigt kunna plundra de rika Nederländerna. "Korsbaneret (den katolska fanan) skulle komma att fladdra från tinnarna av de underkuvade kätterska städerna" (de nederländska städer som dominerades av protestanter). En ström av konfiskerade rikedomar skulle gå till Filips skattkammare i Madrid.

Som ledare för expeditionen till Nederländerna utsåg Filip hertigen av Alba. Denne ansågs vara en av Europas skickligaste militärer. Från sin tidigaste barndom hade han blivit uppfostrad till ett brinnande hat mot kättarna. I såväl politiskt som religiöst hänseende var han fanatiker. Alba var känd som en järnhård viljemänniska, som aldrig kompromissade. Han beskrivs som lång och mager med bleka, insjunkna kinder. Men i sitt uppträdande var han barsk och befallande. Till sin hjälp hade Alba "den heliga inkvisitionen" - en fruktansvärd inrättning, som användes i kampen mot protestanterna.

Hertigen av Alba (1507-1582) skickades till Nederländerna 1567 för att kuva oroligheterna. Han gick hänsynslöst till väga och utfärdade närmare 2 000 dödsdomar på fyra år.

Albas ankomst till Nederländerna

Blotta ryktet om Albas annalkande var nog för att tusentals protestanter skulle lämna Nederländerna. Andra avföll från sin protestantiska lära, biktade sig som goda katoliker och besökte den katolska mässan. Men många stannade kvar, beredda att möta det hemskaste öde.

Ett ögonvittne berättar att när Alba nådde Bryssel och red in i den gamla staden, rådde gravens stillhet. Hertigens panna var kal och hög, kinderna bleka och blicken mörk och vass. Bakom honom marscherade de spanska soldaterna ordnade i stora fyrkanter, väpnade med långa spjut och bössor Vid sidan gick bödlarna i dubbla led. De kvinnor som enligt tidens sed följde med trossen till soldaternas förlustelse, hade utvalts med stor omsorg. "De var sköna och förnäma som prinsessor", berättas det.

Till en början uppträdde Alba lugnt och behärskat och förrådde ingenting om sina planer mot den protestantiska oppositionen. Med största omsorg hemlighöll han att han förde med sig dödsdomar över ledande personer i Nederländerna. Vilhelm av Oranien var en av dem som stod på Albas dödslista.

ANNONS

ANNONS

Massutvandringen

Albas så kallade blodsdomstolar gick hårt fram mot "kättarna". Med tanke på att dessa "kättare" utgjorde en folkmajoritet i landets norra provinser fick förföljelserna också allvarliga ekonomiska och sociala konsekvenser. Nederländerna befann sig under 1500-talet i ett stort ekonomiskt uppsving. Även konsten och de humanistiska vetenskaperna var på frammarsch. Som representant för humanismen kan nämnas Erasmus av Rotterdam.

Men förföljelserna ledde nu till ett avbräck i den ekonomiska utvecklingen. Landet började tömmas på sin yrkesverksamma befolkning. I vissa städer lämnade ända till en tredjedel av befolkningen sina hem och drog till främmande land. De flesta begav sig till andra protestantiska länder som England och Tyskland. Gatorna och kanalerna i de nederländska byarna och städerna översvämmades av flyktingar. Vägarna över gränserna var fyllda av folk på flykt.

Katoliker mot protestanter

Motståndet koncentrerades nu till norra Nederländerna med provinsen Holland som medelpunkt. 1572 bröt upproret ut på allvar med Vilhelm av Oranien som ledare. 1579 slöts unionen i Utrecht, mellan de norra provinserna, kärnan i det som senare skulle bli våra dagars Nederländerna.

För Oranien var det uppenbart att det inte bara handlade om Nederländernas befrielse från Spanien. Befrielsekampen måste också ses som ett led i en europeisk kraftmätning mellan katoliker och protestanter. För att få stöd hos de protestantiska furstarna gick Oranien själv över till protestantismen. Han var angelägen om att samarbeta med övriga protestanter i Europa, framför allt med de protestantiska furstarna i Tyskland, den protestantiska drottning Elisabet i England samt de franska protestanterna, hugenotterna. Men samarbetet med de franska hugenotterna kom att få ett abrupt slut. Under den så kallade Bartolomeinatten mördades många av de ledande hugenotterna.

Vi kan här se hur protestantiska och katolska nationella kulturer ställdes mot varandra.

Befrielsekriget

Vilhelm av Oranien hade byggt ut ett avancerat spionsystem. Det ledde sina tentakler ända in i Filips arbetsrum. Kungen låste på kvällen omsorgsfullt in sina handlingar i sitt skrivbord. Men innan morgonen grydde hade osynliga händer för Oraniens räkning skrivit av dem. Ibland lämnade kungen promemorior i fickorna, när han gick till sängs. Innan han var steg upp följande morgon var avskrifterna på väg till Oranien. Alltså kände Vilhelm av Oranien ofta i förväg till motståndarens nästa drag.

ANNONS

ANNONS

"Sjögueser" kallades de nederländska flyktingar som dragit till sjöss. Genom djärva kupper utmed kusten stödde de Oraniens sak. En sådan kupp var intagandet av staden Briel. Följden blev att en hel rad städer längs kusten reste sig och öppet förklarade sig vara för Vilhelm av Oranien. En våg av nationell hänförelse svepte fram över landet.

Albas motstöt var att inta och plundra de protestantiska städerna Naarden och Haarlem. Men när han kom till Alkmar hejdades hans frammarsch. Även spanjorernas belägring av Leiden upphävdes genom att dammarna öppnades och landet lades under vatten.

De holländska rebellerna vädjade också till Elisabet I av England om hjälp, vilket 1588 ledde till en kraftmätning till sjöss mellan England och Spanien där den spanska armadan besegrades.

Nederländernas gyllene tid

När Nederländerna befriats från spanjorerna utvecklades landet snabbt till en välmående och ekonomiskt stark stat. Den Nederländska republiken dominerades av en mäktig och rik borgarklass. Under 1600-talet växte en högtstående borgarkultur fram i de stora handelsstäderna. Målarkonsten stod högt med namn som Rembrandt.

Den holländska sjömakten tillhörde Europas främsta. Holländarna grundade kolonier runt om i världen. I Nordamerika grundades Nya Amsterdam, som senare skulle bli New York. Kolonier grundades i Ostasien och i Kaplandet i Sydafrika. De holländare som slog sig ner i Kaplandet var förfäder till boerna, vilka senare skulle få en så ödesdiger roll i Sydafrikas historia.

LÄS MER: Nederländernas historia

LÄS MER: Den spanska armadan besegras

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Vilka länder och områden ingick i det spanska imperiet under 1500-talet, och varför sades det "att solen aldrig gick ner där"?
     
  2. Vem var Filip II av Spanien och hur påverkade hans religiösa övertygelser Nederländernas frihetskamp?
     
  3. Hur beskrivs relationen mellan katoliker och protestanter i Europa under 1500-talet och vad var deras kulturella skillnader enligt sociologen Max Weber?
     
  4. Hur skildras Filip II:s rykte och ledarskap i Spanien i jämförelse med i Nederländerna?
     
  5. Vad var Vilhelm I av Oraniens roll i Nederländernas motstånd mot det spanska styret?
     
  6. Hur gick hertigen av Alba tillväga för att slå ned oroligheterna i Nederländerna och vad var hans syn på protestanterna?

Fundera på:

  1. Hur tror du att Nederländernas historia hade sett ut om Filip II hade varit mer tolerant mot protestanterna?
     


Litteratur:
Jonathan Israel, The Dutch republic, Clarendon Press, 1995
John Lothrop Mothley, Nederländernas frihetsstrid, Band 1-4, Bille, 1884-1887
J. E. Neale, Drottning Elisabet, Skoglund, 1947
P.J.A.N. Rietbergen och G.H.J.Seegers, A short history of the Netherlands, Bekking, 1992
 

Text: Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm, författare
 

Läs mer om

 

Senast uppdaterad: 11 mars 2024
Publicerad: 10 februari 2014

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

Liknande artiklar

S
Svenska armén på reträtt efter Poltava.

Karolinska fångar efter katastrofen vid Poltava

Uppemot 200 mil öster om Moskva, på andra sidan de mäktiga Uralbergen levde för över 300 år sedan...

M

Gavrilo Princip ångrar ingenting

Den österrikiske tronföljaren Franz Ferdinand och hans fru Sophie besökte Sarajevo den 28 juni 1914...

M

Osmanska rikets uppgång och fall

I slutet av augusti 1526 marscherade en armé av osmanska turkar i regn och dimma genom de öde...

L

Lätta fakta om samurajernas historia

Under många hundra år var det samurajerna, den japanska krigarklassen, som härskade i Japan. Deras...

M

Bakgrunden till holländarnas kolonisering av Sydafrika

Efter att holländarna år 1652 anlagt ett fort i närheten av Godahoppsudden vid Afrikas sydspets,...

L

Eldvapnens historia

Krutet uppfanns i Kina och användes först till fyrverkeripjäser och smällare. Under sina angrepp...

ANNONS

ANNONS

Ämneskategorier

Hi

Nya tidens huvudlinjer

Den nya tidens huvudlinjer och viktiga händelser (1500-1776). Läs om den nya tiden ur ett helhetsperspektiv eller om...

Hi

Krig och försvar 1500-1776

Vapen, strider, fältslag, krigföring och krig under den nya tiden.

Hi

Nationalismens historia

Nationalism är ett tankesystem som bygger på idén om en särskild gemenskap inom nationens gränser. Från och med 1800-...

Hi
Karta

Belgiens historia

Här finns material som behandlar Belgiens historia i små och stora drag. Du kan få en helhetsbild eller fördjupa dig i...

Hi
Karta

Nederländernas historia

Här hittar du material som behandlar Nederländernas historia i små och stora perspektiv. Få en helhetsbild eller...

Hi
Karta

Spaniens historia

Här hittar du material som behandlar Spaniens historia i små och stora perspektiv. Få en helhetsbild eller fördjupa dig...

Relaterade taggar

Hi
Inkvisitionen

Inkvisitionen

Inkvisitionen var en katolsk organisation och domstol som hade till uppgift att spåra upp och döma...

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
M

Stater och nationer

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2017-10-11

Mattias, Julia och Kristoffer pratar om vad en stat och vad en nation är - och hur det går till när nya stater bildas.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Sveriges nationaldag

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-06-01

Julia, Mattias och Kristoffer ger sig på att förklara varför och hur vi firar Sveriges nationaldag?

+ Lyssna