Polisens studiematerial om hatbrott
På Polismuseets webbplats hittar du ett skolanpassat stuidiematerial om hatbrott. Här finns både ett häfte med fakta för elever samt en lärarhandledning för lärare.
Här hittar du material med anknytning till nationella och etniska minoriteter förr och idag.
Låt dig inspireras till att använda Mångkulturella almanackans pedagogiska pärlor i din undervisning.
Polismuseets digitala utbildningsmaterial handlar om hatbrott, vilka konsekvenser de får för individer och för samhället i stort.
Ett flerspråkigt digitalt utbildningsmaterial om Förintelsen. Framtaget för högstadiet och gymnasiet men kan med fördel även användas för vuxenutbildning.
Den 22 juni 1774 anlände Aaron Isaac till Stockholm. Till yrket var han sigillgravör och köpman från Mecklenburg. Genom handelsförbindelser hade han fått höra att det inte fanns några gravörer i Sverige. Det skulle med andra ord finnas gott om arbeten för en skicklig gravör som Aaron Isaac, och var inte svenskarna i grunden ett vänligt folk som visste att uppskatta ett gott hantverk? Det fanns bara ett aber, Aaron Isaac var jude. Spelade det någon roll? Ja, dessvärre...
Som svenska medborgare fick samer allmän rösträtt 1918/21. Men precis som för andra nationella minoritetsgrupper är frågan komplicerad. Historien om samernas rösträtt har dessutom anor från 1600-talet...
I takt med att vi intresserar oss för historiens skuggsidor så blir intresset för utsatta grupper större. Romer har varit en mycket utsatt grupp. Historien om deras rösträtt är komplicerad. Det beror på begreppet ”romer”...
Under första världskriget utförde osmanska regeringen ett folkmord på sin kristna befolkning. Massakrer, deportationer, svält och sjukdomar dödade uppemot två miljoner människor. Armenierna utgjorde majoriteten av offren (mellan 1 och 1,5 miljoner offer) medan cirka 350 000 assyrier/syrianer/kaldéer/araméer och lika många greker dog av övergreppen. Turkiet har sedan dess ihärdigt förnekat att något brott har begåtts och fortsätter än idag att motarbeta alla försök till ett bredare erkännande av folkmordet 1915...
Armeniska folkmordet eller folkmordet 1915 betecknar de systematiska massakrer och övergrepp som drabbade armenier och andra kristna minoritetsgrupper i osmanska imperiet i skuggan av första världskriget. Inom forskningen anger man att mellan 1 och 1,5 miljoner armenier, cirka 350 000 assyrier/syrianer/kaldéer/araméer och lika många greker dog i övergreppen. Folkmordet betecknas numera som en del av framkomsten av dagens Turkiet, en nationalstat som föddes ur resterna från ett högst heterogent imperium, det Osmanska riket...
I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap) om sverigefinnar. Avsnittet (del 1 av 5) ingår i en poddserie om Sveriges fem nationella minoriteter.
Julia, Mattias och Kristoffer försöker reda ut vad “segregation” är för något, varför det finns och vad man kan göra åt det. Vi pratar om relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap.
På Polismuseets webbplats hittar du ett skolanpassat stuidiematerial om hatbrott. Här finns både ett häfte med fakta för elever samt en lärarhandledning för lärare.
Låt dig inspireras till att använda Mångkulturella almanackans pedagogiska pärlor i din undervisning. Materialet kan användas från förskolan till vuxenverksamheter – välj ut, anpassa och utveckla efter vad som passar dig och din grupp.
Program (28 min) på UR:s webbplats om sverigefinnarna, en av Sveriges fem nationella minoriteter. Deras finsktalande förfäder har kommit till Sverige från Finland vid olika tidpunkter. Lova-Li och Wilma är två unga sverigefinnar vars släktingar kom hit som arbetskraftsinvandrare. Båda vill ta reda på mer om sitt sverigefinska arv. Hur har det varit att vara sverigefinsk genom åren? Och hur har just deras släktingar haft det? De träffar Hilkka, som kom till Sverige som krigsbarn. Lova-Lis farmor berättar varför hon valde att inte lära sina barn finska och Lova-Lis pappa berättar om sin uppväxt i Stockholmsförorten Fisksätra och om alla fördomar som fanns mot finnar...
Program (28 min) på UR:s webbplats om tornedalingarna, en av Sveriges fem nationella minoriteter. När Sverige förlorade Finland till ryssarna 1809 drogs gränsen mitt i Tornedalen. Tornedalingarna på den svenska sidan blev en finsktalande minoritet. Johannes är 14 år och bor i Stockholm. Han har precis fått veta att han har rötter i Tornedalen och vill ta reda på mer om sin släkts liv i Sverige. Varför lämnade hans förfäder Tornedalen? Varför kan inte han och hans föräldrar meänkieli, som tornedalsfinskan kallas idag? Och varför bytte de efternamnet till ett mer svenskklingande namn?
Faktatext på Sveriges länsstyrelsers webbplats med information om Sverige där du bl.a. ges en kortfattad och lättförståelig överblick över Sveriges befolkning, nationella minoriteter och minoritetsspråk.
Pedagogisk genomgång (2:12 min) där gymnasieläraren Mattias Axelsson reder ut begreppen finländare, finnar och finlandssvenskar.
På den här webbsidan kan du fördjupa dig i antisemitism förr och idag. Du hittar också frågor och svar om antisemitism. Bakom webbsidan står Svenska kommittén mot antisemitism som är en religiöst och politiskt obunden organisation med syfte att motverka och sprida kunskap om antisemitism.
Digitalt material från Forum för levande historia och SKMA där du får du lära dig om antisemitism i historien och idag, och vad du kan göra för att bemöta antijudiska uppfattningar. De flesta känner till nazisternas folkmord på Europas judar under andra världskriget. Även idag är fördomar och hat mot judar ett allvarligt problem. Myter om judiska sammansvärjningar cirkulerar på internet, extrema politiska grupper sprider hat och i flera länder har angreppen på judar ökat. Fördomar och hat mot judar kallas för antisemitism.
Faktasida på Stockholmskällans webbplats där du kan läsa om diskriminering i det svenska folkhemmet. Alla samhällen, i alla tider, har haft sin organisation och sina tankar om hur man vill komma till rätta med sjukdom, fattigdom och andra sociala problem. På vilket sätt och för vilka medel man har tagit hand om de som behöver hjälp skiljer sig också från plats till plats och från tid till tid...
Genomgång (4:31 min) där SO-läraren Anders Lundström berättar kortfattat om Sveriges fem nationella minoriteter.
Sápmi är en webbplats där du kan läsa om samerna ur olika perspektiv. Här berättas om samernas kultur, traditioner, historia, religion m.m. Samerna har sedan urminnes tider levt i ett område som i dag sträcker sig över fyra länder. Det består av Kolahalvön i Ryssland, nordligaste Finland, norra Norges kust- och inland och delar av Sverige från Idre i söder och norrut...
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om samernas historia och kampen om Lappmarken. Under medeltiden var samerna så viktiga för svenska staten att de fick jakträtt på samma nivå som adeln. Dessutom betalade de lägre skatt än allmogen, hade egna riksdagsmän, var befriade från krigstjänst och fick tidigt egna skolor. Hur kunde allt detta brytas ned till dagens situation, där samerna har sämre rättigheter än andra urbefolkningar? Det frågar sig författaren Lilian Ryd...
Här hittar du UR:s alla program om Sveriges fem nationella minoriteter: samer, romer, tornedalingar, sverigefinnar och judar.
Landsbygdsdepartementet har i samarbete med Sametinget sammanställt en omfångsrik folder som du kan ladda ned i pdf-format (68 sid). I foldern kan du läsa om det samiska folket, kulturen, historien, religionen och livet i dagens svenska samhälle.
Omfattande faktasida på sajten Swedes In Australia där du kan fördjupa dig i Australiens historia. I tusentals år befolkades landet av urinvånarna, kända som aboriginer. Ankomsten av den första engelska flottan med kolonister (First Fleet) 1788 kom att fullständigt förändra dessas liv, inte alltid till det bättre...