S

Historiesyn

All historia är vinklad

Man brukar skilja mellan historia och det förflutna. Det förflutna innefattar allt som hänt tidigare innan nuet. Medan historia består av allt som finns återberättat skriftligt eller muntligt om det förflutna. Historia ska därför betraktas som en berättelse om det förflutna.

Historia bygger på individuella tolkningar av det förflutna. De som skapar historia måste alltid göra ett urval och själva bestämma vad som är viktigt att återberätta från de historiska källorna. Det är därför viktigt att vara källkritisk, både om man själv skriver historia eller tar del av någon annans historieforskning.

All historia är vinklad

Man brukar skilja mellan historia och det förflutna. Det förflutna innefattar allt som hänt tidigare innan nuet. Medan historia består av allt som finns återberättat skriftligt eller muntligt om det förflutna. Historia ska därför betraktas som en berättelse om det förflutna.

Historia bygger på individuella tolkningar av det förflutna. De som skapar historia måste alltid göra ett urval och själva bestämma vad som är viktigt att återberätta från de historiska källorna. Det är därför viktigt att vara källkritisk, både om man själv skriver historia eller tar del av någon annans historieforskning.

När man forskar inom historia (och humaniora) är det omöjligt att belysa alla aspekter kring ämnet som ska behandlas. All historia är därför vinklad efter författarens urval och sätt att se på historien. Urvalet och tolkningen av källmaterialet brukar ofta sammanfalla med författarens historiesyn.

ANNONS

ANNONS

Historiesyner - olika sätt att se på historien

Historiesyner kan liknas vid ”historiska glasögon” som fokuserar på vissa aspekter av historien och det förflutna. Genom att medvetandegöra och forma en egen historiesyn blir det enklare att se på historien och tolka viktiga drivkrafter bakom stora ekonomiska, politiska och sociala samhällsförändringar under olika tidsepoker.

Ingen enskild historia eller historiesyn är viktigare än någon annan. De är alla delar av en större mångsidig bild. Historiesyner bör därför ses som komplement till varandra.

Det finns många sätt att betrakta historien på. Vilken eller vilka historiesyner är författarna bakom historieböckerna mest inspirerade av?

Det är viktigt att känna till några av de historiesyner som finns eftersom historiker och författare alltid är påverkade av vissa sätt att se på historien. En enskild historiesyn är inte bättre än någon annan, men vissa historiesyner lämpar sig ibland bättre till att förklara vissa händelser, beroende på vad man vill belysa. Det är viktigt att du som läsare eller tittare är väl medveten om det.

Här nedan följer några motsatspar som åskådliggör olika sätt att se på historien. En författare behöver givetvis inte ha den ena historiesynen eller den andra, utan brukar för det mesta befinna sig mitt emellan i skalorna. Därtill är det som sagt vanligt att kombinera olika historiesyner med varandra.

Inre orsaker (endogen förklaring) – Yttre orsaker (exogen förklaring)

En endogen förklaring är ett inifrånperspektiv. Med en endogen förklaringsmodell beskrivs en historisk händelse eller ett historiskt förlopp med hjälp av de inre drivkrafterna som kan sägas ligga bakom. En sådan författare skulle t.ex. förklara Sveriges industrialisering genom att rikta uppmärksamheten på landets egna förutsättningar och resurser.

En exogen förklaring är ett utifrånperspektiv. Med en exogen förklaringsmodell beskrivs en historisk händelse eller ett historiskt förlopp med hjälp av de yttre drivkrafterna som kan sägas ligga bakom. En sådan författare skulle t.ex. peka på influenser och påverkan från utlandet som de viktigaste drivkrafterna bakom Sveriges industrialisering.

Materialism - Idealism

En författare som har en materialistisk historiesyn anser att ekonomi och andra materiella aspekter är den främsta drivkraften bakom historiska förändringar. En sådan författare skulle t.ex. betona ekonomiska faktorer som de viktigaste orsakerna till Sveriges industrialisering. Författaren skulle sannolikt också betona ekonomiska faktorer som avgörande drivkrafter bakom sociala förändringarna i samhället.

Författare med en idealistisk historiesyn anser att idéer utgör den viktigaste bakomliggande drivkraften i historien. En sådan författare skulle t.ex. anse att det främst var nya uppfinningar och politiska förändringar, i form av liberala idéer, som låg bakom Sveriges industrialisering. Författaren skulle samtidigt påpeka att det var ideologiska impulser i form av nya idéer som ledde till sociala förändringar i samhället.

ANNONS

Kollektiv – Individ

Författare som har ett kollektivt perspektiv i sin historieskrivning fokuserar på den stora massan – folket. En sådan författare skulle antagligen skriva om arbetarna eller arbetarrörelsen i samband med Sveriges industrialisering.

Historiker med ett individualistiskt perspektiv, ägnar sig åt individbaserad historieskrivning som fokuserar på starka, betydelsefulla individer som författaren anser viktiga för historien. I exemplet Sveriges industrialisering, skulle den enskilde politikern, uppfinnaren, fabrikören eller brukspatronen vara i centrum.

Underifrån – Ovanifrån

Historia underifrån fokuserar på den ”lilla” människans liv och vardag. Här hamnar både den enskilda människan och folket i fokus. Författare med ettunderifrånperspektiv skulle t.ex. fokusera på hur industrialiseringen påverkade folket i deras arbets- och vardagsliv.

Historia ovanifrån fokuserar på de övergripande politiska skeendena där stater och regenter innehar huvudrollerna. I exemplet med industrialiseringen, skulle författaren framhäva olika övergripande förändringar som blev viktiga för Sverige. En stor del av den historia som skrivs brukar skildras utifrån ett ovanifrånperspektiv. Men det är nuförtiden vanligt att kombinera med andra perspektiv.

Manligt perspektiv - Kvinnligt perspektiv

Med ett manligt perspektiv hamnar männen i fokus. En stor del av historien skrivs fortfarande av män om män för män.

Från och med senare delen av 1900-talet har historieämnet också berikats med en stor mängd historia skriven ur ett kvinnligt perspektiv, s.k.kvinnohistoria, där kvinnan ställs i centrum i historien. Kvinnohistoria tillhör generen genushistoria som numera utgör en egen stor genre inom historieämnet.

I textavsnittet om Historia kan du läsa mer om historieämnet ur ett teoretiskt perspektiv.


Litteratur:
Keith Jenkins, Re-thinking History, Routledge, 1999
Richard J. Evans, In Defense of History, Norton & Company, 199
9
Sven Lilja, Historia i tiden, Studentlitteratur, 1989

 

Text: Robert de Vries (red)

Uppdaterad: 15 januari 2019
Publicerad: 22 september 2018

ANNONS

ANNONS

Lärarmaterial om Historiesyn

Olika röster - Demonstration för rösträtt 1902

Stockholmskällan
Högstadiet, Gymnasiet

Våren 1902 hölls flera demonstrationer för allmän rösträtt i Stockholm. Ibland blev det bråkigt och våldsamt, och polisen fick ingripa. Här har vi en händelse som beskrivs i flera olika källor. Källorna ger delvis olika bild av vad som hänt och varför. Vad stämmer egentligen - vilken källa ska vi tro på? Går det att säga att någon har rätt och någon har fel?

+ Läs mer

Artiklar om Historiesyn

S

Sydafrika, boerna och urbefolkningen betraktat ur ett socialdarwinistiskt perspektiv

Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-09-14

Rudolf Kjellén (1864-1922), professor i statskunskap i Göteborg och senare Uppsala, var en av den svenska nationalismens förgrundsgestalter i början av 1900-talet. Den unge Kjellén hade länge fascinerats av Afrikas vita infödingar, som han kallade boerna. Vad gäller det svarta Sydafrika däremot var Kjellén mindre imponerad...

+ Läs mer

Podcast om Historiesyn

SO-rummet podcast icon
M

Historiesyn - olika perspektiv på historia

Julia, Kristoffer och Mattias
2016-11-30

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om aktör- kontra strukturperspektiv, om genusperspektiv och om postkoloniala perspektiv på historia.

+ Läs mer

Länkar om Historiesyn

Sortera efter:
Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

Relaterade ämneskategorier

Historia

Historia om allt för alla. Innehållet är indelat i olika historiska perioder från stenåldern till nutid. Här finns...

Historieteori

Om historieämnets vetenskapliga och källkritiska bakgrund och de metoder som används för att framställa och betrakta...

Kvinnohistoria och genushistoria

Kvinnohistoria handlar bl.a. om kvinnors villkor och betydelse i historiska skeenden. Genushistoria fokuserar på...

Marxism

Marxismen är en samhällsideologi och politisk filosofi som baseras på filosofen Karl Marx idéer. Den marxistiska...

Socialdarwinism

Socialdarwinismen är en elitistisk ideologi som använder Charles Darwins utvecklingslära som en förklaringsmodell över...

Politiska ideologier

En politisk ideologi är ett sammanhängande system av politiska idéer om hur samhället ska vara. Här presenteras några...

Historiebruk

Under uppbyggnad...

Källkritisk metod

Under uppbyggnad...

Historisk analys och begrepp

Under uppbyggnad...

Relaterade taggar

Berömda kvinnor

Vår historia är full av kvinnors och mäns levnadsöden. Men männen har i alla tider givits förtur...

Drottningar

Det har funnits många berömda drottningar genom historien, antingen som ensamma regenter eller som...

Kungar och kejsare

Här hittar du material som kan relateras till olika kungar och kejsare och deras livsöden genom...

Fältherrar

Här hittar du material som handlar om krig och fältherrar (härförare) genom historien.

Källkritik

Källkritik är en metod för att undersöka källors karaktär och innehåll i syfte att fastställa deras...

Vetenskapspersoner och snillen

Här hittar du material som kan relateras till kända vetenskapspersoner och andra snillen genom...

Ideologier

En ideologi är ett sammanhängande system av idéer och värderingar som berättar varför samhället ser...

Historiskt källmaterial

I de historiska arkiven finns spåren kvar efter människorna som fanns här före oss. Genom att ta...

Genus och genusperspektiv

Ordet genus är hämtat från latinet och betyder "sort" eller "släkte". Begreppet genus används för...