Historiesyn

All historia är vinklad

Man brukar skilja mellan historia och det förflutna. Det förflutna innefattar allt som hänt tidigare innan nuet. Medan historia består av allt som finns återberättat skriftligt eller muntligt om det förflutna. Historia ska därför betraktas som en berättelse om det förflutna.

Historia bygger på individuella tolkningar av det förflutna. De som skapar historia måste alltid göra ett urval och själva bestämma vad som är viktigt att återberätta från de historiska källorna. Det är därför viktigt att vara källkritisk, både om man själv skriver historia eller tar del av någon annans historieforskning.

När man forskar inom historia (och humaniora) är det omöjligt att belysa alla aspekter kring ämnet som ska behandlas. All historia är därför vinklad efter författarens urval och sätt att se på historien. Urvalet och tolkningen av källmaterialet brukar ofta sammanfalla med författarens historiesyn.

Historiesyner - olika sätt att se på historien

Historiesyner kan liknas vid ”historiska glasögon” som fokuserar på vissa aspekter av historien och det förflutna. Genom att medvetandegöra och forma en egen historiesyn blir det enklare att se på historien och tolka viktiga drivkrafter bakom stora ekonomiska, politiska och sociala samhällsförändringar under olika tidsepoker.

Ingen enskild historia eller historiesyn är viktigare än någon annan. De är alla delar av en större mångsidig bild. Historiesyner bör därför ses som komplement till varandra.

Det är viktigt att känna till några av de historiesyner som finns eftersom historiker och författare alltid är påverkade av vissa sätt att se på historien. En enskild historiesyn är inte bättre än någon annan, men vissa historiesyner lämpar sig ibland bättre till att förklara vissa händelser, beroende på vad man vill belysa. Det är viktigt att du som läsare eller tittare är väl medveten om det.

Här nedan följer några motsatspar som åskådliggör olika sätt att se på historien. En författare behöver givetvis inte ha den ena historiesynen eller den andra, utan brukar för det mesta befinna sig mitt emellan i skalorna. Därtill är det som sagt vanligt att kombinera olika historiesyner med varandra.

Bild:
Det finns många sätt att betrakta historien på. Vilken eller vilka historiesyner är författarna bakom historieböckerna mest inspirerade av?

Inre orsaker (endogen förklaring) – Yttre orsaker (exogen förklaring)

En endogen förklaring är ett inifrånperspektiv. Med en endogen förklaringsmodell beskrivs en historisk händelse eller ett historiskt förlopp med hjälp av de inre drivkrafterna som kan sägas ligga bakom. En sådan författare skulle t.ex. förklara Sveriges industrialisering genom att rikta uppmärksamheten på landets egna förutsättningar och resurser.

En exogen förklaring är ett utifrånperspektiv. Med en exogen förklaringsmodell beskrivs en historisk händelse eller ett historiskt förlopp med hjälp av de yttre drivkrafterna som kan sägas ligga bakom. En sådan författare skulle t.ex. peka på influenser och påverkan från utlandet som de viktigaste drivkrafterna bakom Sveriges industrialisering.

Materialism - Idealism

En författare som har en materialistisk historiesyn anser att ekonomi och andra materiella aspekter är den främsta drivkraften bakom historiska förändringar. En sådan författare skulle t.ex. betona ekonomiska faktorer som de viktigaste orsakerna till Sveriges industrialisering. Författaren skulle sannolikt också betona ekonomiska faktorer som avgörande drivkrafter bakom sociala förändringarna i samhället.

Författare med en idealistisk historiesyn anser att idéer utgör den viktigaste bakomliggande drivkraften i historien. En sådan författare skulle t.ex. anse att det främst var nya uppfinningar och politiska förändringar, i form av liberala idéer, som låg bakom Sveriges industrialisering. Författaren skulle samtidigt påpeka att det var ideologiska impulser i form av nya idéer som ledde till sociala förändringar i samhället.

Kollektiv – Individ

Författare som har ett kollektivt perspektiv i sin historieskrivning fokuserar på den stora massan – folket. En sådan författare skulle antagligen skriva om arbetarna eller arbetarrörelsen i samband med Sveriges industrialisering.

Historiker med ett individualistiskt perspektiv, ägnar sig åt individbaserad historieskrivning som fokuserar på starka, betydelsefulla individer som författaren anser viktiga för historien. I exemplet Sveriges industrialisering, skulle den enskilde politikern, uppfinnaren, fabrikören eller brukspatronen vara i centrum.

Underifrån – Ovanifrån

Historia underifrån fokuserar på den ”lilla” människans liv och vardag. Här hamnar både den enskilda människan och folket i fokus. Författare med ettunderifrånperspektiv skulle t.ex. fokusera på hur industrialiseringen påverkade folket i deras arbets- och vardagsliv.

Historia ovanifrån fokuserar på de övergripande politiska skeendena där stater och regenter innehar huvudrollerna. I exemplet med industrialiseringen, skulle författaren framhäva olika övergripande förändringar som blev viktiga för Sverige. En stor del av den historia som skrivs brukar skildras utifrån ett ovanifrånperspektiv. Men det är nuförtiden vanligt att kombinera med andra perspektiv.

Manligt perspektiv - Kvinnligt perspektiv

Med ett manligt perspektiv hamnar männen i fokus. En stor del av historien skrivs fortfarande av män om män för män.

Från och med senare delen av 1900-talet har historieämnet också berikats med en stor mängd historia skriven ur ett kvinnligt perspektiv, s.k.kvinnohistoria, där kvinnan ställs i centrum i historien. Kvinnohistoria tillhör generen genushistoria som numera utgör en egen stor genre inom historieämnet.

I textavsnittet om Historia kan du läsa mer om historieämnet ur ett teoretiskt perspektiv.


Litteratur:
Keith Jenkins, Re-thinking History, Routledge, 1999
Richard J. Evans, In Defense of History, Norton & Company, 199
9
Sven Lilja, Historia i tiden, Studentlitteratur, 1989

 

Text: Robert de Vries (red)

All historia är vinklad

Man brukar skilja mellan historia och det förflutna. Det förflutna innefattar allt som hänt tidigare innan nuet. Medan historia består av allt som finns återberättat skriftligt eller muntligt om det förflutna. Historia ska därför betraktas som en berättelse om det förflutna.

Historia bygger på individuella tolkningar av det förflutna. De som skapar historia måste alltid göra ett urval och själva bestämma vad som är viktigt att återberätta från de historiska källorna. Det är därför viktigt att vara källkritisk, både om man själv skriver historia eller tar del av någon annans historieforskning.

Uppdaterad: 23 september 2018
Publicerad: 22 september 2018

Annons

Lärarmaterial om Historiesyn

av:
Stockholmskällan
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Våren 1902 hölls flera demonstrationer för allmän rösträtt i Stockholm. Ibland blev det bråkigt och våldsamt, och polisen fick ingripa. Här har vi en händelse som beskrivs i flera olika källor. Källorna ger delvis olika bild av vad som hänt och varför. Vad stämmer egentligen - vilken källa ska vi tro på? Går det att säga att någon har rätt och någon har fel?

Artiklar om Historiesyn

S
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-09-14
Rudolf Kjellén (1864-1922), professor i statskunskap i Göteborg och senare Uppsala, var en av den svenska nationalismens förgrundsgestalter i början av 1900-talet. Den unge Kjellén hade länge...

Podcast om Historiesyn

SO-rummet podcast icon
M
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2016-11-30

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om aktör- kontra strukturperspektiv, om genusperspektiv och om postkoloniala perspektiv på historia.

Länkar om Historiesyn

Sortera efter:
          

Stockholmskällan innehåller mer än 30 000 bilder, kartor, dokument samt mängder med faktatexter som främst handlar om vanligt folks historia under 1800-talet och första hälften av 1900-talet. Här finns också massor med skolanpassade övningar i bl.a. källkritik. Syftet är att materialet på sajten ska kunna användas i historia- och svenskundervisning, men även i andra samhällsorienterande eller estetiska ämnen. Stockholmskällan drivs av Stockholms stad.

Spara som favorit
          

Genomgång (10:23 min) av gymnasieläraren Andreas Krenz som förklarar begreppet mentalitetshistoria som handlar om vad människor tänkt, tyckt och trott genom historien. Mentalitetshistoria är ytterligare ett sätt att se på historien. Ingår i en serie med introduktion till historiaämnet och dess begreppsvärld. Passar såväl Historia 1a1, Historia 1b som Historia 2a och historia 3.

Spara som favorit
          

Genomgång (4:40 min) av gymnasieläraren Andreas Krenz som förklarar vad ett idealistiskt perspektiv respektive materialistiskt perspektiv (materialism) är med utgångspunkt i exemplet amerikanska inbördeskriget. Vad är skillnaden mellan dessa olika sätt att se på historien? Ingår i en serie med introduktion till historiaämnet och dess begreppsvärld. Passar såväl Historia 1a1, Historia 1b som Historia 2a och historia 3.

Spara som favorit
          

Genomgång (9:49 min) av gymnasieläraren Andreas Krenz som förklarar vad ett idealistiskt perspektiv respektive materialistiskt perspektiv (materialism) är. Vad är skillnaden mellan dessa olika sätt att se på historien? Går det att förena dessa synsätt? Ingår i en serie med introduktion till historiaämnet och dess begreppsvärld. Passar såväl Historia 1a1, Historia 1b som Historia 2a och historia 3.

Spara som favorit
          

Genomgång (6:04 min) av gymnasieläraren Andreas Krenz som förklarar vad ett aktörsperspektiv respektive strukturperspektiv är. Vad är skillnaden mellan dessa olika sätt att se på historien? Går det att förena dessa synsätt? Ingår i en serie med introduktion till historiaämnet och dess begreppsvärld. Passar såväl Historia 1a1, Historia 1b som Historia 2a och historia 3.

Spara som favorit
          

Akademisk artikel (PDF-format) i Historisk tidskrift av Arne Jarrick och Janken Myrdal. Att söka historiens drivkrafter är detsamma som att försöka förklara historien, det som tillkommer likaväl som det som återkommer, såväl det kortvariga som det långvariga. För den som vill förklara historien framstår det som självklart att tidsperspektivet måste utsträckas långt bakåt i tiden. Men givet den här ambitionen är det lika självklart att perspektivet måste uträckas över rummet, ja att hela världens historia måste tas i beaktande. Det är det vi kallar globalhistoria...

Spara som favorit
          

Pedagogisk genomgång (5:24 min) där gymnasieläraren Mattias Axelsson berättar kortfattat om vad som är grejen med nazismens historiesyn, historiebruk och lite annat.

Spara som favorit
          

Genomgång (23:13 min) av läraren Cecilia Düringer och en kollega som förklarar och ger exempel på vad historiesyner är - alltså olika sätt att se på historien, olika perspektiv. Vilka är historiens drivkrafter? 

Spara som favorit
          

Kort artikel i tidningen Forskning och Framsteg som handlar om vårt sätt att tolka historien.

Spara som favorit
          

Artikel i Wikipedia där du kan läsa i korta ordalag om vad som menas med begreppet ”historiesyn”. Här presenteras också några historiesyner.

Kategorier:
Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia som diskuterar historiesynen i skolböckerna. Medierna, populärkulturen och inte minst skolböckerna har en avgörande betydelse för hur vi uppfattar historien. Det menar historikern Samuel Edquist som välkomnar dagens livliga forskning om den inte sällan förlegade syn på historien som spridits – och sprids – i skolan…

Kategorier:
Spara som favorit

Relaterade ämneskategorier

Historia om allt för alla. Innehållet är indelat i olika historiska perioder från stenåldern till nutid. Här finns också historia indelad i olika...

Om historieämnets vetenskapliga och källkritiska bakgrund och de metoder som används för att framställa och betrakta historia. Det finns bl.a....

Kvinnohistoria handlar bl.a. om kvinnors villkor och betydelse i historiska skeenden. Genushistoria fokuserar på könsroller och betraktar dem som...

Marxismen är en samhällsideologi och politisk filosofi som baseras på filosofen Karl Marx idéer. Den marxistiska filosofin förespråkar ett...

Socialdarwinismen är en elitistisk ideologi som använder Charles Darwins utvecklingslära som en förklaringsmodell över sociala förhållanden i...

En politisk ideologi är ett sammanhängande system av politiska idéer om hur samhället ska vara. Här presenteras några av de mest kända politiska...

Under uppbyggnad...

Under uppbyggnad...

Under uppbyggnad...