Slaget vid Poitiers 732 - vad hände egentligen?

"Karl Martell stod emellertid redo att med sina franker ta emot den fruktade stöten av Österns skaror... Vid Poitiers år 732 kastade Karl sig i vägen för den frambrusande stormfloden... Västerlandet var räddat, och en slutlig gräns satt för den muhammedanska expansionen." Mer eller mindre varierat stod det ofta förr så här i historieböckerna om slaget vid Poitiers 732. Ibland tog man i och skrev att "Europas öde" avgjordes där. För att det påståendet skulle stämma borde alltså muslimerna planerat ett stort erövringståg i västra Europa. Hur var det egentligen med den saken?
M

Nationalromantisk målning av Charles Auguste Steuben (1837) som föreställer slaget vid Poitiers. I bildens mitt syns Karl Martell på en vit stridshäst. Frankerna stred till fots, medan araberna kretsade runt till häst i hopp om att finna luckor i frankernas stridslinjer. Det mesta var närstrider man mot man. Ett spjut kunde sällan kastas längre än 30 meter och användes mest för stötattacker. Araberna var mycket skickliga ryttare och bågskyttar.

Spanien faller samman

Det var länge en vanlig missuppfattning att ett enat frankiskt rike stod mot muslimerna. Så var det inte alls.

Mellan 711 och 718 föll det västgotiska Spanien samman som ett korthus när de muslimska erövrarna trängde in. Inte bara Spanien utan också delar av nuvarande södra Frankrike kom att lyda under muslimerna. Den sydfranska delen blev snart en bas för plundringståg mot de kristna grannarna.

Öster och nordväst om det muslimska Languedoc låg två ganska självständiga områden - Provence och Akvitanien. Det senare styrdes vid den här tiden av kung Eudo. Övriga Frankrike var splittrat i Bretagne, Neustrien och Austrien. I de två sistnämnda fanns kungar, men de var svaga, och den verkliga makten låg hos palatschefer, i Austriens fall Karl Martell. Vid den här tiden hade han anfallit Neustrien för att kunna lägga detta rike under sig.

ANNONS

ANNONS

Muslimska plundringar

I kampen mot de muslimska plundrarna brukade Eudo få hjälp av baskiska ryttare som förstärkning till sin vanliga här. 721 hade de tillsammans gett muslimerna ett förkrossande nederlag vid Toulouse, och det dröjde fyra år innan dessa vågade härja på nytt. 731 var det dock dags igen, men nu hade emiren Abd ar-Rahman lärt sig läxan och lät baskerna förstå att de skulle få vara ifred om han fick passera genom deras områden. Bordeaux intogs, kyrkor brändes och befolkningen slaktades under framfarten. Eudos styrkor, som nu inte fick hjälp av sina baskiska ryttare, blev grundligt slagna vid Dordogne.

Abd ar-Rahman fortsatte längs den gamla romerska vägen mot Galliens rikaste kloster, Saint Martin de Tours. Han tog god tid på sig för sin framryckning, som kantades av den vanliga mängden bränder och massakrer på otrogna kristna. Med en direkt marsch hade han kanske nått målet i tid. Nu hann emellertid Eudo be Karl Martell om hjälp, trots att de konkurrerade om makten i Gallien.

Arméerna drabbar samman

Bägge arméerna stötte samman vid Poitiers i slutet av oktober 732. Det var två stridssätt som möttes här - snabba rörliga ryttare mot massiva fyrkanter av närstridsövade fotsoldater. I sju dagar kretsade man runt varandra och sökte komma fram till en plats i terrängen som skulle ge ett avgörande övertag. I en av småstriderna blev Abd ar-Rahman dödad på "martyrernas väg", som det står i muslimska krönikor.

När frankerna vaknade nästa morgon, fann de till sin häpnad att motståndarlägret var helt övergivet. Under natten hade muslimerna i all tysthet lämnat hela lägret och börjat en återmarsch. De var ju mer än 600 kilometer från sina hemmabaser och valde alltså att retirera när de märkte att det skulle ta tid att besegra frankerna. Frankerna saknade kavalleri och kunde inte förfölja. Däremot tog baskerna för sig när de märkte vad som hänt.

En strid bland många andra

Slaget vid Poitiers 732 var en strid bland många andra mellan muslimerna och de kristna i norr. Varken i frankiska eller andra krönikor från den tiden tycks man ha lagt speciell vikt vid just den bataljen. För övrigt återupptogs snart plundringarna och småstriderna. Och inte förrän 801, efter det att Barcelona hade fallit, kan man säga att den muslimska expansionen mot västra Europa hade stoppats.

Den verkligt besegrade vid Poitiers, eller ska vi kanske säga Dordogne, det var kung Eudo. I mer än 30 år hade han tålmodigt byggt upp ett självständigt kungadöme. Det var en gallisk-romersk civilisation som förenade romerskt och kristet. Folket talade ett lätt förändrat latin, idag kallat occitan. Litet dramatiskt kan man säga att det riket var den verkliga försvararen av den gamla kulturen mot barbarerna i norr och hedningarna i söder.

Striden 732 hejdade otvivelaktigt muslimerna för en tid, men den var framförallt en seger för den frankiske palatschefen i kampen om makten inom Gallien. Efter detta var det bara under kortare perioder som det fanns ett självständigt kungadöme i söder. Eudo hade hamnat mellan den frankiska hammaren och det muslimska städet. Frankrikes centrum kom att ligga i norr, och 751 kröntes Karl Martells son Pippin till kung.

Slaget vid Poitiers var inte en lysande seger över en arabisk invasionsarmé. Det var den tragiska utgången av en inbördeskonflikt. Visst kom slaget att påverka Europas framtid, men på ett helt annat sätt än de flesta nog tänker sig. Ett sydligt centrum för Frankrike hade antagligen resulterat i en helt annan utveckling av Västeuropas historia.

ANNONS

ANNONS

När blev slaget viktigt i historieskrivningen?

Det är först under slutet av 1800-talet som slaget vid Poitiers fått sin betydelse. I medeltida framställningar förekommer ingenting om ett gemensamt galliskt-romerskt förflutet värt att bevara och försvara mot de hedniska muslimerna. Till Poitiers hänvisas praktiskt taget aldrig. Långt fram i tiden var det de vanliga inbördes maktstriderna som krönikor och andra historiska verk tog upp.

Först med järnvägar och allmän folkundervisning blev Frankrike en språklig enhet. Under samma tid började Frankrike erövra kolonier. Då var det lämpligt att finna historiska anknytningar till kampen för Västerlandets kristendom och kultur mot hedniska barbarer från södra sidan av Medelhavet. Då skapas myten om det avgörande slaget 732 av nationalistiska historiker. Andra har sedan okritiskt fortsatt i deras spår.

LÄS MER: Araberna, del 3: Ett världsvälde skapas

LÄS MER: Medeltidens muslimska värld

LÄS MER: Karl den store och frankerrikets storhetstid

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Hur framställdes slaget vid Poitiers 732 i den nationalromantiska historieskrivningen under 1800-talet och början av 1900-talet?
     
  2. Varför vinklades händelsen som den gjorde i fransk nationalromantisk historieskrivning?
     
  3. Vad anser senare tiders forskning om slaget vid Poitiers 732?
     

 

Text: Jan-Olof Fallström, bokrecensent och läromedelsförfattare

 

Senast uppdaterad: 3 augusti 2023
Publicerad: 27 oktober 2021

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

Liknande artiklar

M
Dreyfusaffären

Dreyfusaffären - ett av historiens mest kända justitiemord

År 1894 blev den franska officeren Alfred Dreyfus oskyldigt dömd för högförräderi. Dreyfus, som var...

SO-rummet bok
S

Araberna, del 9: Varför föll arabernas imperium samman?

Nionde och sista delen i en artikelserie om arabernas historia under islam. Det arabiska imperium...

SO-rummet bok
S

Araberna, del 8: Abbasidiska kalifatets upplösning

Åttonde delen i en artikelserie om arabernas historia under islam. Här kan du läsa om det...

SO-rummet bok
S

Araberna, del 7: Kvinnans roll

Sjunde delen i en artikelserie om arabernas historia under islam. Här kan du läsa om kvinnornas...

SO-rummet bok
S

Araberna, del 6: Det muslimska slaveriet

Sjätte delen i en artikelserie om arabernas historia under islam. Här kan du läsa om slaveriet i...

SO-rummet bok
S

Araberna, del 5: Abbasidiska kalifatets storhetstid

Femte delen i en artikelserie om arabernas historia under islam. Artikelserien behandlar historien...

ANNONS

ANNONS

Ämneskategorier

Hi

Medeltidens muslimska värld

I samband med islams uppkomst på 600-talet växte en ny kultur fram i Mellanöstern under medeltiden.

Hi

Medeltida krig och försvar

Vapen, krigföring, uppror och krig under medeltiden (500-1500).

Hi
Karta

Frankrikes historia

Fördjupa dig i Frankrikes historia. Här finns material som behandlar landets historia i små och stora drag.

Hi

Historiebruk

Historiebruk som begrepp syftar till att tydliggöra hur historia används och varför. I det här avsnittet kan du läsa om...

Relaterade taggar

Hi
Sherlock Holmes

Källvärdering och källkritik

Begreppet källvärdering har en mer positiv klang än begreppet källkritik och beskriver samtidigt...

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
M

Historiebruk

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-09-07

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om vad historiebruk är och ger en rad exempel på historiebruk (både i nutid och dåtid).

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Muhammed och Jesus - likheter och skillnader

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-03-30

Mattias, Julia och Mattias pratar om centralgestalterna i de två största världsreligionerna - Muhammed och Jesus. Vilka likheter och skillnader finns?

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
L

Historisk källkritik

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-02-03

En av de viktigaste sakerna en historiker måste kunna är källkritik. Julia, Kristoffer och Julia reder ut de källkritiska kriterierna - äkthet, obereoende, samtidighet och tendens.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Franska revolutionens orsaker

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2015-11-04

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om franska revolutionens orsaker. Vad är en revolution? Vilka orsaker låg bakom franska revolutionen? Här berättas bland annat om upplysningens idéer, franska krig och höjda skatter, om ståndssamhället och hur tredje ståndet krävde rättigheter.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Skillnaden mellan sunniislam och shiaislam

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2015-10-28

Mattias, Kristoffer och Julia försöker reda ut skillnaden mellan sunnimuslimer och shiamuslimer. Vi går tillbaka till splittringen efter profeten Muhammeds död. Vi pratar också om de båda riktningarnas betydelse för världspolitiken idag (t.ex. i Syrienkonflikten).

+ Lyssna