M
Tagg
Sherlock Holmes

Källvärdering och källkritik

Begreppet källvärdering har en mer positiv klang än begreppet källkritik och beskriver samtidigt vad källkritiken handlar om; att bedöma värdet av en eller flera källor och därefter göra ett urval.

Begreppet "källkritik" speglar dock bättre den analytiska processen som sker innan källvärderingen.

Vi har därför här på SO-rummet valt att använda "källvärdering" istället för "källkritik" som ett samlingsbegrepp för den källkritiska processen.

ANNONS

ANNONS

Källvärdering (eller källkritik som det ofta kallas) är en metod för att undersöka källors karaktär och innehåll i syfte att fastställa deras användbarhet som underlag för studier eller forskning.

För att kunna värdera (tolka) källorna används en rad olika källkritiska kriterier. Dessa används inte för att att avgöra om källan är bra eller dålig utan snarare för att veta hur källorna kan användas.

För att avgöra det behöver man först veta om källan är en kvarleva eller berättande källa.

  • En kvarleva (en rest, lämning) är en källa som genom att finnas till berättar något. Det kan till exempel vara en byggnad, ett protokoll eller ett fotografi. Ett slags direkt bevis på att något hänt.
     
  • En berättande källa är en källa som på något sätt berättar om en händelse, oavsett om det är ett brev, en tidningsartikel eller ett en muntlig källa. De berättande källorna kan i sin tur delas upp primära källor och sekundära källor (primär = ursprunglig/först. sekundär = underordnad/andra hands). De primära källorna är ursprungliga och kommer direkt från någon som upplevt det som skildras. Det kan t.ex. vara ett ögonvittne, en dagbok eller liknande. Sekundära källor är överförda, dvs andrahandskällor som någon annans sammanfattning av en primärkälla eller att man sammanfogat flera olika primärkällor till en text.

Källkritiska kriterier

För källvärderingen används ofta följande källkritiska kriterier:

  • Äkthetskriteriet. Är källan äkta?
     
  • Samtidskriteriet. Ju närmare en källa befunnit sig en händelse i tid, desto mer trovärdig är den. Avstånd i tid och rum gör källan mindre säker. Vi glömmer eller minns det som passar oss och minnet är en sämre källa ju mer tid som passerar.
     
  • Tendenskriteriet. Kan den som skapat källan ha något att vinna på dess innehåll? Skulle den som skapat källan ha någon anledning att stå för osanningar eller överdrifter?
     
  • Beroendekriteriet. Har källan tillkommit på egen hand eller är den beroende av andra källor? Kan upphovsmannen påverkats av tidigare källor?
     
  • Relevanskriteriet. Är källan relevant för den fråga som ställs? Källan blir relevant först när den kan besvara, eller avfärda, en fråga.

ANNONS

ANNONS

Ur ett källvärderingshänseende är det alltså viktigt med urvalet, dvs vad man väljer för källor om man t.ex. ska skriva en uppsats, utföra ett arbete, skapa sig en oberoende syn eller ta ett beslut och ge svar på en frågeställning. Detta gäller inte minst när man väljer källor på internet.

Varför behövs källkritik på internet?

  • Informationen på internet är ofta flyktig och temporär (den byts ofta ut och existerar ibland en kortare period).
     
  • Det är lätt att ändra information publicerad på internet.
     
  • Vem som helst kan i princip publicera vad som helst (detta gäller såklart inte strikt kontrollerade webbplatser).
     
  • Det existerar en begränsning i kontrollen av material publicerat på internet, vilket förstärker vikten av att finna författarens och redaktörens namn (som ansvarar för publiceringen).
     
  • Internet har gjort det enkelt för många grupper som tidigare bara nådde ut lokalt med sin information att sprida den ut i världen.
     
  • Det är relativt enkelt att utge sig för att vara seriös genom att t.ex. göra en snygg webbplats.
     
  • Internet är ett snabbt medium vilket sällan ger dig tid att reflektera.
     
  • Det är lätt att sprida desinformation.
     
  • I den enorma informationsmängden som du möter på internet är det svårt att plocka ut vad som är sant och relevant.

Checklista för källvärdering på internet:

  • Vem står bakom webbplatsen? Finns det en ansvarig utgivare? Är det någon du litar på?
     
  • Vilket är syftet med webbplatsen?
     
  • Vilken är målgruppen?
     
  • Är informationen skriven av en sakkunnig (expert)? Är innehållet komplicerat eller lätt att förstå? Är texterna välskrivna?
     
  • Står det när webbsidorna på webbplatsen är publicerade och senast uppdaterade?
     
  • Kan du få informationen från andra ställen om webbplatsen? Finns det andra seriösa webbplatser som länkar till den sajt du undersöker?
     

LÄS MER: Media och påverkan

LÄS MER: Historiekultur och historiemedvetande

LÄS MER: Historia (huvudtexten i avsnittet Historia)

LÄS MER: Historieteori

LÄS MER: Historiebruk

LÄS MER: Historisk analys och begrepp

LÄS MER: Historiesyn

LÄS MER: Desinformation

PODCAST: Historiesyn - olika perspektiv på historia

PODCAST: Historiebruk

PODCAST: Historisk källkritik


Litteratur och referenser:
Louise Berglund & Agneta Ney, Historikerns hantverk: om historieskrivning, teori och metod, 1. uppl., Studentlitteratur, 2015
Torsten Thurén, Källkritik, Liber, 2005
Internetstiftelsen, Källkritik på internet: https://internetstiftelsen.se/guide/kallkritik-pa-internet/ [2020-09-10]

 

FÖRFATTARE

Text: Robert de Vries (red) och Mikael Bruér, SO-lärare, universitetsadjunkt, författare och föreläsare

Webbplats: gothiafortbildning.se

Boken SO-ämnena i blickfånget av Mikael Bruér innehåller konkreta tips på hur du kan utveckla din undervisning. Tillsammans med lektionsförslag och didaktiska reflektioner presenteras en tydlig och nytänkande modell för användningen av Lgr 11 i arbetet med de fyra SO-ämnena.. Med utgångspunkt i författarens eget förhållningssätt till SO-ämnet behandlas historik, styrdokument och bedömning.

SO-ämnena i blickfånget är i första hand inriktad mot lärare på högstadiet, men även lärare på mellanstadiet och gymnasiet kan ha nytta av boken. Den har en tydlig koppling till skolans styrdokument och är skriven för att passa alla som jobbar med SO.

 

Här nedan hittar du material som kan relateras till källvärdering och källkritik.

Uppdaterad: 15 mars 2024
Publicerad:
14 mars 2011

ANNONS

ANNONS

Lärarmaterial om Källvärdering och källkritik

Historiebruk på gator och torg

av: Stockholmskällan
Mellanstadiet, Högstadiet, Gymnasiet

Våra gator och torg är öppna för alla. De fungerar som stadens skyltfönster ungefär. Deras namn är valda med omsorg. Så varför heter de som de gör, tror du?

+ Läs mer

Möt källorna - historia i original

av: Riksarkivet
Högstadiet, Gymnasiet

"Möt källorna" är Riksarkivets digitala läromedel för skolan. Här finns unika källor till den svenska historien, anpassade för högstadiet och gymnasiet.

+ Läs mer

Varför rösträtt? - Olika faktorer till rösträttens införande

av: Stockholmskällan
Högstadiet, Gymnasiet

Vad var orsakerna till att Sverige införde allmän och lika rösträtt för kvinnor och män 1918-1919? Och vilka faktorer var viktigast?

+ Läs mer

Källkritik, reklam och media

av: Sveriges Annonsörer
Mellanstadiet, Högstadiet

Barn och unga möts av en ström av budskap i allt fler kanaler. Media Smart är läromedlet för källkritik, reklam och media.

+ Läs mer

M/S Estonia - en katastrof i närtid

av: Vrak - Museum of Wrecks
Högstadiet, Gymnasiet

Fartygskatastrofen den 28 september 1994, då 852 personer omkom, är fortfarande ett öppet sår för många. I det här materialet har vi undvikit att ta ställning till olika teorier. Utgångspunkterna har varit tre officiella rapporter.

+ Läs mer

Resande Man

av: Vrak - Museum of Wrecks
Mellanstadiet, Högstadiet, Gymnasiet

1660 hade diplomaten greve Christoph Carl von Schlippenbach bråttom till Polen för att förhandla om en allians mellan Sverige och Polen mot den gemensamma fienden Ryssland. Skeppet förliste i en snöstorm bland skären vid Landsort. 38 personer omkom. Anders Bjugg, grevens sekreterare, överlevde och skrev ner en berättelse av den dramatiska förlisningen.

+ Läs mer

Artiklar om Källvärdering och källkritik

M
Fake news

Desinformation

av: Kaj Hildingson
2023-11-08

Vi översköljs varje dag av floder av information. Mobilen, datorn, surfplattan, radio, TV, tidningar är fulla av den. En del information är sann, en del är falsk, så kallad desinformation. Desinformation kan vara farlig både för dig och Sverige. Därför gäller det att lära sig känna igen den...

+ Läs mer

M

Gudrid och Frejdis - vikingakvinnorna som seglade till Amerika

av: Stefan Högberg
2023-05-09

Källorna till vikingarnas färder från Grönland till Vinland, det vill säga Amerika, namnger två kvinnor som deltog i expeditionerna - och inte bara deltog, utan hade centrala och drivande roller. Vad kan vi säga om dem idag, drygt tusen år senare? Går det att lita på dessa källor? Hur mycket verklig kunskap om Gudrid Torbjörnsdotter och Frejdis Eriksdotter har överlevt?

+ Läs mer

M

Trojanska kriget - en saga?

av: Jan-Olof Fallström
2023-04-25

Berättelserna om trojanska kriget har påverkat oss i flera tusen år. Trojanska hästen, akilleshäl, odyssé och det vackra namnet Helena - det finns mycket i vårt kulturarv som kommer från Homeros diktverk. Än idag kan man i somliga historieböcker läsa om kriget som om det verkligen ägt rum. Frågan är om det har det...

+ Läs mer

SO-rummet bok
L

Hemberedskap

av: MSB och Statens Försvarshistoriska museer
2023-04-11

Om det skulle hända något allvarligt likt en kris eller ett krig behöver du ha hemberedskap. Det innebär att du kan klara dig i en vecka utan samhällets hjälp. Även vid kortare kriser som till exempel strömavbrott är det bra att ha det viktigaste hemma. Vatten, mat, värme och kommunikation är fyra ledord för att ha en bra hemberedskap...

+ Läs mer

Samarbete

Den transatlantiska slavhandeln är en del av vår svenska historia

av: Forum för levande historia
2023-03-08

Det handlar om makt, våld och rasism. Det nya undervisningsmaterialet Sverige, slavhandeln och slaveriet dyker ner i en för många okänd historia om Sverige som kolonialmakt i Karibien...

+ Läs mer

Samarbete

Ge alla unga digital trygghet

av: Myndigheten för tillgängliga medier
2023-01-02

Hur hittar jag rätt information på internet, och vem kan jag lita på? Det kan vara livsavgörande att kunna svara på de frågorna. Skolan behöver ge alla unga, oavsett förutsättningar, verktyg för ett digitalt liv...

+ Läs mer

Podcast om Källvärdering och källkritik

SO-rummet podcast icon
M

Historiesyn - olika perspektiv på historia

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-11-30

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om aktör- kontra strukturperspektiv, om genusperspektiv och om postkoloniala perspektiv på historia.

+ Läs mer

SO-rummet podcast icon
M

Historiebruk

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-09-07

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om vad historiebruk är och ger en rad exempel på historiebruk (både i nutid och dåtid).

+ Läs mer

SO-rummet podcast icon
M

Historiska epoker och den europeiska epokindelningen

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-02-10

Julia, Kristoffer och Mattias pratar om den europeiska epokindelningen utifrån ett kronologiskt perspektiv. Epoker som nämns är flodkulturerna, antiken, medeltiden, tidigmodern tid och modern tid. De förklarar varför tidsbegreppet vikingatid infördes i Sverige under 1800-talets slut och jämför med tidsindelningar i Kina.

+ Läs mer

Länkar om Källvärdering och källkritik

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

ANNONS