Språkhistoria

Det äldsta kända skriftspråket, kilskriften, utvecklades i Mesopotamien för omkring 5 000 år sedan. Till en början användes skriftspråket för bokföring inom handel och jordbruk. Det bestod ursprungligen av teckningar och var en slags bildskrift. När alfabetet uppfanns blev skriftspråket enklare. Det var ett stort genombrott i skriftens historia eftersom tecknen nu istället motsvarades av olika ljud. Med ett alfabet kunde man använda en bokstav för ett ljud och slapp på så vis ha ett tecken för varje ord...

+ Läs mer

På Hansans många kontor runtom i hela det stora handelsområdet var språket tyska (i form av lågtyska). För svenskar som lärde sig något annat språk än modersmålet var tyska det dominerande språket, möjligen med undantag för eliten bland kyrkans folk. För biskopar och lärda munkar var latin det naturliga andraspråket, gångbart i hela den kristna världen. Det har sagts att Sverige under medeltiden var på väg att bli en tysk koloni. Men det var i så fall en kolonisation kulturellt och ekonomiskt. Hansan var ju ingen statsbildning...

+ Läs mer

Människans närmaste levande släktingar är de människoapor som lever i Afrika: gorillan, schimpansen och dvärgschimpansen. Forskarna tror att människoapor och människor har en gemensam förfader. Men någon gång för mellan åtta och fem miljoner år sedan delades utvecklingen upp i två grenar. Den ena grenen utvecklades till människoapor och den andra utvecklades till människor. Exakt hur denna utveckling gick till, när människor och apor skilde sig från varandra, vet vi ännu inte. Just från denna tid saknas det bra fynd av skelettdelar. Historien om människans utveckling är ett pussel som inte är färdiglagt. Men en del bitar i pusslet har arkeologer och forskare hittat...

+ Läs mer

För att kunna styra ett så väldigt rike som faraonernas Egypten behövdes ett skriftspråk. Men det behövdes också människor som kunde skriva. I det gamla Egypten utbildades skrivarna oftast i templen där det fanns speciella skrivarskolor. Det var hårt arbete att utbilda sig till skrivare och utbildningen tog många år. Den egyptiska staten behövde skrivare som var kunniga i många ämnen. Att bli skrivare var en chans att ta sig uppåt i samhället och sådana chanser var sällsynta...

+ Läs mer

Skriften är en av människans viktigaste uppfinningar. Stora delar av all kunskap som når oss varje dag kommer från skrift. Och hur mycket av allt vi lär oss skulle vi ens komma ihåg om vi inte kunde läsa och skriva? Med skriftens hjälp kan man så att säga fotografera det talade språket. Vad folk tänkt och lärt sig kan tack vare skriften nå oss genom tid och rum och binda samman generationers kunskap.

+ Läs mer

Fransmannen Jean-François (1790-1832) var otroligt språkbegåvad. Som barn behärskade han flera forntida språk och redan som elvaåring var han fast besluten att så småningom kunna dechiffrera det gamla Egyptens mystiska hieroglyfer. Han visste att det var möjligt om man bara lyckades tyda alla inskriptioner på den s.k. Rosettastenen - en stor, svart granodioritplatta som hittats 1799 av Napoleons trupper i Egypten. På Rosettastenen fanns tre liknande texter på tre olika forntida språk inristade, varav det ena var hieroglyfer. Rosettastenen var språknyckeln till hieroglyfernas gåta! År 1822 lyckades till sist Jean-François tyda samtliga inskriptioner på Rosettastenen. Därmed var hieroglyferna dechiffrerade och kunde nu tydas. En port till en svunnen tid öppnades och det antika Egypten väcktes till liv...

+ Läs mer