Klimatet förändras ständigt. Vissa perioder är kallare, såsom istider, medan andra är varmare. Så har det alltid varit under jordens existens. I delar av Norden var klimatet under vissa perioder av bronsåldern varmare än under delar av den efterföljande järnåldern. Och perioden omkring 1430-1850, särskilt 1600-talet som var det kallaste seklet, kallas ibland för "lilla istiden" eftersom klimatet var betydligt kallare än idag. Globalt sett var det i medelvärde omkring 1 °C kallare under 1600-talet än under 1900-talet. Men i Norden var det 2 °C kallare än idag.
Spåren som avslöjar äldre klimat
Termometermätningar sträcker sig bara några hundra år tillbaka i tiden. För att undersöka äldre klimat använder forskarna därför olika klimatarkiv, exempelvis årsringar i träd, iskärnor från inlandsisar, pollen och sediment från sjöbottnar. De studerar också gamla brev, dagböcker och andra skriftliga berättelser om väder och skördar. En kall vinter berättar bara om vädret vid just den tiden. Det krävs uppgifter från många år för att forskarna ska kunna dra slutsatser om klimatet.
Spåren som avslöjar äldre klimat
Under den lilla istiden förekom många stränga vintrar på olika håll i världen. Den ovanligt kalla vintern 1657-1658 gjorde det möjligt för Karl X Gustav att med sina trupper genomföra tåget över Bält år 1658. Det kallare klimatet kan också ha bidragit till att de nordiska bosättningarna på Grönland övergavs under 1400-talet. Forskare lyfter dock även fram andra möjliga orsaker, såsom minskad handel, ekonomiska problem och isolering.
Från naturliga variationer till global uppvärmning
Klimatet har tidigare förändrats av naturliga orsaker. Det kan handla om förändringar i jordens bana runt solen, stora vulkanutbrott, variationer i solens strålning och förändrade havsströmmar. Dagens snabba global uppvärmning skiljer sig från dessa långsamma förändringar. Forskningen visar att utsläpp från människans verksamhet är den främsta orsaken till uppvärmningen sedan mitten av 1800-talet.
Klimatförändringar kopplas idag ofta samman med begreppet global uppvärmning, som innebär att jordens genomsnittliga temperatur stiger. Den pågående uppvärmningen beror framförallt på den ökade mängden växthusgaser i jordens atmosfär.
En naturlig växthuseffekt håller jordens temperatur på en lagom nivå som gör det möjligt för liv att existera på jorden. Men sedan 1800-talet har förbränningen av kol, olja och naturgas samt skogsskövling lett till en ökad mängd växthusgaser i atmosfären. Detta driver den globala uppvärmningen, som är ett av vår tids allvarligaste miljöhot.
Isen som minns klimatetDjupt nere i Grönlands och Antarktis inlandsisar finns spår av mycket gamla klimat. För att nå dem borrar forskarna upp långa cylindrar av is som kallas iskärnor. Isen har skapats av snö som fallit och pressats samman under tusentals år. I isen finns bland annat damm, havssalt, vulkanisk aska och små luftbubblor. Luftbubblorna innehåller luft från den tid då snön föll. Genom att undersöka dem kan forskarna ta reda på hur mycket koldioxid och metan som fanns i atmosfären vid olika tidpunkter. Isens kemiska sammansättning kan också ge ledtrådar om hur temperaturen har förändrats. En iskärna kan jämföras med ett fruset bibliotek där lagren fungerar som sidor i en mycket lång berättelse. De äldsta iskärnorna ger forskarna kunskap om klimatet hundratusentals år tillbaka i tiden. För att få en säkrare bild jämförs resultaten med andra klimatarkiv, exempelvis sediment och trädens årsringar.
|
S LÄS MER: Klimatförändringar och global uppvärmning
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material som handlar om ämnet.
Litteratur:
Fredrik Charpentier Ljungqvist, Global nedkylning – klimatet och människan under 10 000 år, Norstedts, 2009
Göteborgs universitet – Under luppen: Iskärnor, en tidskapsel från jordens klimat
SMHI – Istidernas klimat
FÖRFATTARE
Text: Robert de Vries (red.)
