Sverige under forntiden, del 2: Bronsåldern och järnåldern

Lästid 5 minuter

Forntiden brukar vi kalla den långa period som omfattar stenåldern, bronsåldern och järnåldern. Det är tiden från de första människornas ankomst till Sverige ca 10 000 f.Kr. fram till slutet av järnåldern ca år 1000 e.Kr. De tre åldrarna har fått sina namn efter de material som människornas verktyg mestadels tillverkades av.

Artikel

Ett långhus - järnåldsersgård - med kuperad vild natur i bakgrunden.

Bild: Mercy

Under järnåldern blev klimatet kallare än under bronsåldern. Med de nya redskapen av järn blev det lättare att bruka jorden, arbeta i skogen, jaga och bygga hus.

Under bronsåldern använde vi metaller

Bronsåldern mellan år 1700 och 500 f.Kr. var en rik tid i vår historia. Redan tidigare hade den första bronsen kommit till Sverige från länderna vid Donau – kanske med det invandrande båtyxfolket.

Brons framställdes genom att man blandade koppar med tio procent tenn. Bronsen är hård och kan därför inte smidas under en hammare, bara gjutas i en form.

Bronsen köptes från avlägsna länder, från Sydeuropa och senare från de Brittiska öarna.

Som alltid var Danmark vår bro till kontinenten. Över den bron kom kunskaper om odling, om sätt att begrava de döda – och nu konsten att gjuta brons.

ANNONS

Hällristningar

Under bronsåldern började hjulet användas i Sverige. Tunga varor kunde dras i kärror. Båtar byggdes, som bar tyngre last än förut.

Klimatet var fortfarande milt med goda skördar som mättade en växande befolkning. De många hällristningarna från denna tid gör oss en smula bekanta med människorna. De är spridda över en stor del av Sverige och nya upptäcks varje år. De största samlingarna finns vid Tanum i Bohuslän med 1100 ristningar och vid Nämforsen i Ångermanälven med 1400.

Varför ristades alla dessa figurer på berghällarna? Det har forskarna haft olika åsikter om. Numera tror man att bilderna har haft en magisk innebörd. De uttryckte önskningar till gudarna.

Hällristningar på en bergshäll. — Bild: Palickap
Att resa var lättast till sjöss vilket ledde till att sjöfarten utvecklades. Under bronsåldern började man bygga större båtar som kunde transportera tyngre laster än tidigare. Hällristning från Vitlycke, Tanumshede i Västergötland.

Under järnåldern liknade klimatet vårt nutida

Från 500-talet f.Kr. – då järnåldern började – försämrades klimatet. Det blev kyligt och regnigt. Det var vår tids klimat som började råda. Men förändringen gick långsamt, kanske omärkligt under några hundra år. Vindruvorna mognade inte längre. Till slut var vintern så kall, att djuren måste få fähus som skydd. Löv och hö lades upp i förråd. Boningshusen gjordes varmare och med eldstad. Det blev nödvändigt att ha får, för av ullen gjordes de varma kläderna. Havre och råg gick bättre att odla än vete.

Det blev viktigt att sköta jorden väl. En del odlades, på en annan skördades hö, en tredje del blev betesmark. Troligen började man nu ta vara på gödsel från djuren. Så sköttes jordbruket ända till slutet av 1800-talet – för hundratjugo år sedan.

ANNONS

Handel och härjningar

Fynden i gravarna från början av järnåldern är enkla och få till antalet. Men från senare järnålderstid har vi flera fynd. Handeln med kejsartidens Rom förde in vackra föremål av guld och brons till Sverige. Glas kom från Köln – romarnas Colonia (koloni). Vinskopor och vinsilar tyder på att romerska vanor inte var främmande för våra förfäder.

Vy över ett guldgult vetefält med borgen i bakgrunden. — Bild: Kevin Cho
Eketorps borg på Öland är en helt utgrävd fornborg från järnåldern där muren och husen idag har återskapats direkt på fornlämningen.

I mellersta och södra Europa pågick folkvandringarna. Även hos oss rådde oro, därom vittnar de många fornborgarna, till exempel Eketorp på Öland, nu åter uppbyggd. Av andra fornborgar återstår bara väldiga vallar av sten. En gång stod höga palissader på murarna. Flera portar ledde in i borgen för att djuren snabbt skulle hinna undan angriparna. Det var livsviktigt att rädda dem.

Många svenskar flyttade

Från gårdarna bröt ungt folk upp och skapade nya bosättningar. Dessa fick ofta namn på –by och -sta(d). De tillhör våra äldsta ortnamn och är från folkvandringstiden (år 300 – 400 e. Kr.) : Dalby, Forsby, Märsta(d), Årsta.

Många upplänningar sökte ny mark. De vandrade norrut och koloniserade Norrlands kustland och älvdalarna i Hälsingland och Medelpad. De mötte de gamla jägarna och fiskarna men också norrmän på väg österut.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

Vilken tidsperiod omfattar stenåldern, bronsåldern och järnåldern i Sverige?
Vad kan hällristningar lära oss om våra förfäder?
När vädret blev kallare, måste järnålderns svenskar ändra sitt sätt att leva. Ge några exempel.
Vad tycker du är värt att minnas om det jordbruk som bedrevs i Sverige under forntiden?

S LÄS MER: Sveriges historia

M LÄS MER: Bronsåldern i Norden

M LÄS MER: Järnåldern i Norden

S LÄS MER: Vendeltiden

M LÄS MER: Sveriges stenålder, bronsålder och järnålder

M LÄS MER: Fornborgar

M LÄS MER: Hällristningar

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.

FÖRFATTARE

Text: Hans Thorbjörnsson, läromedelsförfattare
Texten har ingått i läroboken Direkt Historia tidigare utgiven av Bonnier Utbildning.

Senast uppdaterad: 22 augusti 2025

Publicerad: 19 februari 2016

Spara som favorit

ANNONS

Liknande artiklar

Runorna - nordbornas skriftspråk

En hantverkare som ristar in runor på en runsten.

av: Robert de Vries

2025-07-10

Lästid 4 minuter

Runorna ristades med kraft i sten, ben och trä – ibland för att hedra en älskad släkting, eller berätta om egna stordåd. Ibland för att skydda med hjälp av runornas magi. Med sexton kantiga tecken berättade nordborna om äventyr, mod, liv och död. Runstenarna står kvar, men människorna och deras röster har tystnat. Bara berättelserna lever vidare, i slingrande mönster och gåtfulla ord...

+ Läs mer

Hästen i den fornnordiska tron

av: Lotte Mjöberg

2024-08-23

Lästid 8 minuter

I den fornnordiska kulten var hästen central, den dyrkades med en egen särpräglad kult. Hästen ansågs stå i förbund med gudarna och på Island kallades den just för ”gudarnas häst”. Offer, blotsmåltider med hästkött och hingsthetsningar var ritualiserade handlingar...

+ Läs mer

Skriftens historia - från bildskrift till alfabet

av: Lars Hildingson

2023-07-04

Lästid 18 minuter

Det äldsta kända skriftspråket, kilskriften, utvecklades i Mesopotamien för omkring 5 000 år sedan. Till en början användes skriftspråket för bokföring inom handel och jordbruk. Det bestod ursprungligen av teckningar och var en slags bildskrift. När alfabetet uppfanns blev skriftspråket enklare. Det var ett stort genombrott i skriftens historia eftersom tecknen nu istället motsvarades av olika ljud. Med ett alfabet kunde man använda en bokstav för ett ljud och slapp på så vis ha ett tecken för varje ord...

+ Läs mer

Birka - Sveriges första stad?

av: Peter Fowelin

2022-11-04

Lästid 9 minuter

Birka, på den lilla ön Björkö i Mälaren, var Sveriges första stad och en viktig handelsplats. Redan på 1600-talet var det känt att Björkös jord rymmer ett mycket stort antal forntida gravar och andra lämningar från en gammal stadsbebyggelse. Men många frågor har ända till vår tid varit obesvarade: När uppstod stadsbebyggelsen på Björkö? När försvann den? Och varför försvann den så plötsligt? Först efter de senaste decenniernas utgrävningar har forskarna fått svar på dessa frågor...

+ Läs mer

Sveriges stenålder, bronsålder och järnålder

av: Gunnar Åselius

2020-01-08

Lästid 5 minuter

Stenåldern i Norden brukar räknas från ca 12 000 f.Kr då de första människorna vandrade in i området, fram till ca 1800 f.Kr då bronsföremål blev allt vanligare i Norden som statussymboler och redskap. Därefter kommer vi in i bronsåldern som varade mellan 1800 f.Kr och 500 f.Kr. När sedan järn blev allt mer vanligt omkring 500 f.Kr kallas perioden för järnåldern, vilken sträcker sig ända fram till ca 1050 e.Kr då vikingatiden (den sista delperioden i Nordens järnålder) slutar i samband med att den kristna kulturen (inkl. latinska alfabetet) införs i Norden...

+ Läs mer

Bildstenar och runstenar

av: Gunnar Åselius

2019-07-18

Lästid 7 minuter

Bildstenar och runstenar är våra kanske mest kända monument som förknippas med senare delen av järnåldern och vikingatiden. De flesta av dem finns i Sverige, bland annat i Uppland, Västergötland och på Gotland...

+ Läs mer