Guldruschen på 1850-talet lockade också över svenskar. Utvandringen tilltog sedan USA med Homestead Act 1862 mot en låg avgift erbjudit mark till nybyggare. Den första riktiga vågen kom dock i samband med missväxtåren 1868-1869, då 80 000 emigrerade.
Under 1870-talets industriella uppsving minskade utvandringen, men den nådde rekordnivåer under 1880-talets krisår, totalt 325 000 utvandrare under decenniet och 50 000 toppåret 1882.
Strax efter 1900 var siffran 40 000 per år och en sista utvandringsvåg kom 1923.
Bakom alla dessa totalsiffror ligger ändå tiotusentals människors individuella beslut, skilda syften och varierande öden i det nya hemlandet, på Mellanvästerns prärier, i Minnesota, i Chicagos industrikvarter - eller som hemvändande svenskamerikaner med eller utan förmögenhet. De generella mönster som emigrationsforskningen funnit bör ses med denna variationsbredd i tankarna.
I början var emigranterna både småbrukare (som Karl Oskar och Kristina i Vilhelm Mobergs utvandrarsvit), hemmasöner och hemmadöttrar samt drängar och pigor - bondesamhällets mera välbeställda eller mest utblottade var sällsynta. Hela familjer sökte sig till nyodlingsmarker för att slå sig ned för gott.
I ett senare skede tilltog utvandringen från städerna av yngre och ensamstående män och kvinnor. De vistades i USA några år, mest i storstäder som Chicago, varefter många återvände. En del åkte flera gånger över Atlanten för sina arbetsvandringar. Fartygsresan var svår och många blev sjuka. Maten ansågs dock bra och konkurrensen mellan rederierna sänkte biljettpriset. På 1880-talet kostade en biljett ca 105 kr; en drängs kontanta årslön var 138 kr.
Utvandringsområden var Småland, Öland, Värmland, Dalsland, norra Skåne, Blekinge, Halland och Östergötland samt tidvis Stockholms och Gävleborgs län.
Mälardalen och Norrland var svagt representerade, särskilt Norrbotten, "Sveriges Amerika", som själv lockade inflyttare.
Utvandringens orsaker var skiftande. Särskilt i början fanns starka religiösa motiv. Också politiska skäl förekom. Konflikter i hemlandet, t. ex. Sundsvallsstrejken 1879 blev startskottet för en del.
I stort är dock sambandet mellan ekonomisk nedgång och ökad utvandring klarlagt. USA var löftets land där frihet och jämlikhet rådde och överheten inte var så påtaglig. Övertygelsen om de ekonomiska möjligheterna späddes också på av brev från släktingar i det nya landet.
Det etablerade Sverige såg däremot alltmer emigrationen som ett hot. Arbetskraftsbrist hotade och arbetsgivarens överläge på arbetsmarknaden minskade. Den svenska folkstammen hotades, "vårt hjärteblod, som forsar utur öppna sår åt västern till" (diktaren Carl Snoilsky, 1887). Nationalföreningen mot emigrationen (1907-1925) sökte motverka avtappningen. Emigrationsutredningen (1907-1913) bidrog med förslag till sociala åtgärder i samma syfte.
EgnahemsfråganI ett riksdagsbeslut 1904 bestämdes att inrätta en statlig fond för egnahemslån, främst till landsbygdens arbetare som ville bli småbrukare. Från 1880-talet växte det tidigare okända begreppet "egnahem" fram som en lösning på tidens sociala frågor, främst emigrationen men även landsbygdens fattigdom och kolonisationen av Norrland ("framtidslandet"). Satsningen på småbruk kan med dagens ögon verka bakåtsträvande. Dåtidens reaktion mot industrialiseringen var dock närmast naturlig i ett samhälle där jordbruket ännu dominerade och präglade hela livsmönstret. Egnahemsideologin vilade på den nationalism som frodades vid sekelskiftet och dess kulturella yttring, nationalromantiken, som betonade vikten av självägande jordbrukare i ett sunt och harmoniskt samhälle. |
Som helhet var dock emigrationen snarare positiv. Stora grupper som i brist på arbete skulle ha belastat fattigvården fick chansen att skapa sig en bättre framtid. De som återvände bidrog också med erfarenheter och kunskaper som var nyttiga för bondelandet Sverige.
LÄS MER: Emigrationen
LÄS MER: Svensk invandring och utvandring i ett historiskt perspektiv
LÄS MER: USA - löftets land
LÄS MER: Sverige under 1800-talet
LÄS MER: Migration, urbanisering och städer
PODCAST: Utvandringen till USA
PODCAST: Push- och pullfaktorer
FILM: Emigrationen från Sverige till Amerika, del 1: Utvandrarna [av: Emigranternas hus]
FILM: Emigrationen från Sverige till Amerika, del 2: Invandrarna [av: Emigranternas hus]
Frågor till texten:
Text: Torbjörn Nilsson, professor i historia
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia - vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).
Advent, lucia och jul har i Sverige genomgått många förändringar över tid. Adventsljus, som nu är...
Efter att Sverige hade förlorat Finland 1809 uppstod ett nytt geopolitiskt och utrikespolitiskt...
En mans väg till en kvinna gick i det gamla bondesamhället över en rad gåvor, gengåvor och hemliga...
Den 4 maj år 1840 kom en ny bestämmelse från den svenska kungen. Den som ville resa utomlands...
Det är sköna maj, bröllopsklockorna ljuder och brudparet duckar för risgrynen som regnar på...
Förr var livet fyllt av mycket mer slitsamt arbete än det är för de flesta idag, men det bjöd...
1800-talet var århundradet då Sverige var i union med Norge (1814-1905) och då Sverige industrialiserades.
Under emigrationen på 1800-talet och början av 1900-talet emigrerade omkring en miljon svenskar och fler än 50 miljoner...
Invandring (immigration) är en varaktig inflyttning av människor till ett land från andra länder....
De som studerar befolkningsfrågor kallas för demografer.Demografi eller befolkningslära som det...
I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) om skiftesreformerna i Sverige under slutet av 1700- och början av 1800-talet, särskilt laga skifte.
I veckans avsnitt av I fokus pratar gymnasieläraren Mattias Axelsson om push- och pullfaktorer i samband med migration. I några exempel förklaras - med hjälp av pushfaktorer och pullfaktorer - den svenska emigrationen till USA under 1800-talet och början av 1900-talet, samt invandringen till dagens Sverige.
Mattias, Julia och Kristoffer pratar om den industriella revolutionens orsaker. Vad var den industriella revolutionen och vilka orsaker låg bakom?
I Nobelveckan pratar Mattias, Julia och Kristoffer om Nobelprisets historia. Lyssna gärna som uppladdning inför Nobeldagen 10 december.
Julia, Mattias och Kristoffer pratar om utvandringen till USA. Vi går igenom varför drygt 1 miljon svenskar utvandrade och vilka push- (nödår, arbetslöshet, religiöst förtryck) och pullfaktorer (propaganda, möjligheter att odla och religionsfrihet i USA) som fanns. Vilka det var som utvandrade och varför hamnade nästan alla svenskar på samma ställe?
