USA - löftets land

klocka
Lästid 8 minuter
Den 4 maj år 1840 kom en ny bestämmelse från den svenska kungen. Den som ville resa utomlands behövde inte längre betala en summa pengar. Pengarna hade staten behållit tills resenären återkom. Pengarna, eller borgenssumman, var ett sätt för staten att försöka få de människor som reste utomlands att komma tillbaka. Hittills hade bara folk med pengar kunnat resa utomlands, nu blev det möjligt för många fler.
M
Artikel

Del av en plansch med tryckt reklam för emigration till Amerika. Året är 1871.

Ungefär samtidigt, i början av 1840-talet, började tidningen Aftonbladet trycka brev från svenskar som flyttat till eller besökt USA. Andra svenskar som utvandrat skrev brev till hembygden. Där trycktes breven i lokaltidningen eller lästes högt i stugorna. Allt fler hörde talas om USA, och allt fler tyckte om vad de hörde.

Fler munnar att mätta

År 1814 hade Sverige fått en ny kung, Karl XIV Johan. Nu inleddes en lång period av fred. Det var något nytt för Sverige som i århundraden med jämna mellanrum deltagit i stora krig. Fredstiden gjorde att unga män inte längre stupade utomlands. Sveriges befolkning växte. Än viktigare var att potatisen gjorde sitt stora genombrott. Den lättodlade potatisen gav mat åt fler. Dessutom kom vaccinet mot smittkopporna som tidigare skördat tusentals offer.

ANNONS

ANNONS

"Freden, vaccinen och potäterna" gjorde att Sveriges befolkning ökade kraftigt. Men det innebar att det blev fler som skulle dela på den åkerjord som fanns. När gårdarna delades vid arv fanns det fler söner som skulle ha sitt. Till sist blev delarna så små att de inte längre kunde försörja en familj.

Andra hade ingen jord alls utan tvingades ta arbete som drängar, pigor eller i industrierna.

Bland många av dessa människor slog berättelserna från USA an en ton. Breven berättade om väldiga jordområden med fet fin jord som bara väntade på att odlas upp. I USA tycktes det finnas hur mycket jord som helst. Även den som var dräng hemma i Sverige skulle kunna bygga sig en egen gård och slippa tjäna andra.

Så kom flera år i rad med dåliga skördar i Sverige. Både 1865 och 1866 var skördarna dåliga. 1867 kom våren sent och hösten tidigt. Den korta sommaren blev torr. 1868 följde ett nytt torrår.

"Rågen vitnar och jorden förbränns med allt som därpå växer", skriver hemmansägaren Sven Samuelsson i juli 1868.

Den 17 augusti gör han en ny, desperat anteckning: "I år får vi rycka upp det lilla korn vi få, ty det är för kort att skära."

Utvandringen tar fart

De dåliga åren fick många svenskar att fatta ett beslut de kanske länge gått och funderat över - att utvandra. Det var inget lätt beslut. De allra flesta skulle aldrig mer återse sina föräldrar och vänner eller sin hembygd.

1868-1869 utvandrade omkring 54 000 svenskar till USA. De skulle följas av många fler. Fram till 1914 utvandrade ungefär 1,2 miljoner svenskar till Amerika.

Långt ifrån alla svenskar stakade ut eget land och byggde en gård. Efter hand upphörde USA:s regering att dela ut jord. Istället började svenska stadsbor utvandra, och de sökte sig till andra storstäder. Många svenskar blev byggnadsarbetare och var med om att bygga storstäder som Chicago.

Flickor kunde bli hembiträden eller barnskötare i amerikanska familjer. I Chicago var svenskorna mycket eftersökta och eftersom lönen och anställningsvillkoren var långt bättre än i Sverige, lockades många unga kvinnor att utvandra. År 1880 var vart tionde hembiträde i Chicago svenska!    

Till andra länder

Svenskar har inte bara haft USA som "löftets land". Efter nödåren 1868-1871 utvandrade nästan 10 000 svenskar till Brasiliens sydliga del Rio Grande do Sul. Brasilien behövde arbetskraft och betalade resan vilket lockade många fattiga som inte hade råd med en Amerikabiljett. Nya skaror av svenskar kom till Brasilien efter krisåret 1891 och den misslyckade storstrejken 1909.

Men Brasilien blev inte det "löftets land" många svenskar drömt om. 1912 betalade svenska staten returbiljetterna för många av dem som utvandrat till Brasilien.

Andra svenskar har sökt sig till Kanada och Australien.

ANNONS

ANNONS

Men USA är det land dit de flesta svenska utvandrare sökt sig.

Även andra folk har betraktat USA som "löftets land". Tyskland, Irland, England, Italien, Österrike och Ryssland har var och en sänt över 3 miljoner utvandrare till USA. Flest har kommit från Tyskland, över 6 miljoner, därnäst från Italien, nästan 5 miljoner.

Det är dock inte bara USA som har varit "löftets land". När Ryssland under 1800-talet började kolonisera Sibirien på allvar var det många som i brev berömde det härliga livet i Sibirien. Sådana brev fick många ryssar att dra österut. Plats fanns det gott om. År 1675 hade distriktet Yakutsk, vars yta ungefär motsvarar Västeuropas, bara 10 680 invånare.

Strömmen vänder

Efter 1930-talet minskade utvandringen från Sverige till USA och andra länder. Levnadsstandarden började stiga och det var inte längre nödvändigt att utvandra. Sverige och andra europeiska länder fick istället uppleva hur de på 1940-talet själva blev "löftets land".

År 1944 kom ungefär 30 000 balter till Sverige på flykt undan sovjetisk ockupation.

På 1950-talet behövde industrin arbetare, och de kom främst från Finland, Jugoslavien, Italien, Grekland och Turkiet.

Krig och förtryck ledde till flera flyktingvågor till Sverige. När upproret mot Sovjetunionens diktatur i Ungern 1956 slagits ner kom tusentals ungrare. När en militärdiktatur tog makten i Grekland 1967, flydde många greker till Sverige. Genom släktingar som arbetade här hade grekerna hört talas om Sverige, ungefär som svenska utvandrare berättat om USA i sina rapporter hem hundra år tidigare.

Under 1970-talet kom många latinamerikaner som flydde från diktaturerna i sina hemländer. Efter den islamiska revolutionen i Iran 1979 lämnade många iranier landet för att komma bort från det nya strängt religiösa styret.

När inbördeskrigen i Jugoslavien bröt ut i början av 1990-talet, flydde över 100 000 människor till Sverige.

Men alla som vill till Sverige flyr inte från förtryck. För många är Sverige drömmen om ett bättre liv - precis som USA var det för svenska utvandrare under 1800-talet.

Flykten till de rika länderna

Inte bara Sverige har tagit emot invandrare och flyktingar efter andra världskriget. Tyskland, Frankrike och Storbritannien är exempel på länder som av olika skäl tagit emot ett stort antal invandrare.

Många som inte har skäl nog att få asyl försöker ändå ta sig till Västeuropa. Drömmen om "löftets land" får fattiga människor att satsa allt vad de har på biljetter och avgifter till människosmugglare. Från Afrika söker sig människor upp mot Spanien och Italien. Från Asien kommer folk med båt till Italien eller landvägen över Ryssland.

ANNONS

ANNONS

Ibland har en hel by samlat ihop pengar för att en enda människa ska kunna ge sig av till "löftets land", tjäna pengar och sända hem till den fattiga byn.

"Löftets land" hägrar fortfarande. Längs USA:s södra gräns mot Mexiko försöker varje natt hundratals människor från Latinamerika ta sig över gränsen och få en chans i det rika grannlandet i norr. Det är människor som främst kommer från Mexiko men också från länderna längre bort i Central- och Sydamerika.

Så länge stora skillnader består mellan länder kommer drömmen om "löftets land" att leva.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Nämn några av de viktigaste drivkrafterna som gjorde att folk ville emigrera till USA.
     
  2. Ungefär när gick Sverige från att ha varit ett utvandrarland till att bli ett invandrarland? Varför vände migrationen på det viset?
     


M  LÄS MER: Emigrationen

S  LÄS MER: Den svenska emigrationen till USA

M  LÄS MER: När den svenska emigrationen till USA tog fart

M  LÄS MER: Svensk invandring och utvandring i ett historiskt perspektiv

M  LÄS MER: Sverige under 1800-talet

S  LÄS MER: Migration, urbanisering och städer

L  FILM: Emigrationen från Sverige till Amerika, del 1: Utvandrarna [av: Emigranternas hus]

L  FILM: Emigrationen från Sverige till Amerika, del 2: Invandrarna [av: Emigranternas hus]

M  PODCAST: Utvandringen till USA

M  PODCAST: Push- och pullfaktorer

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.

 

Litteratur:
Åke Holmberg, Vår världs historia, Natur och Kultur, 1982
Sten Carlsson m.fl., Den svenska historien - del 13. Emigrationen, Bonnier lexikon, 1993
Lars-Arne Norborg, Sveriges historia under 1800- och 1900-talen. Svensk samhällsutveckling 1809-1986, Esselte studium, 1988


FÖRFATTARE

Text: Kaj Hildingson, journalist och läromedelsförfattare
 

Senast uppdaterad: 13 augusti 2025
Publicerad: 14 september 2023

ANNONS

ANNONS

Liknande artiklar

Sågverksindustrin i Sundsvall på 1800-talet

M
Sågverk i Sundsvall
av: Herman Lindqvist
2025-03-10
klocka Lästid 3 minuter

Under senare delen av 1800-talet blev Sundsvall centrum för världens träexport. Industrialismens genombrott i Europa och i synnerhet i England hade ökat behovet av svenskt trä. Exporten femfaldigades på tjugo år. År 1870 bestod över 40 procent av Sveriges export av trävaror. Sundsvall växte snabbt likt ett nybyggarsamhälle i guldrushens Klondyke. Arbetare kom från stora delar av Sverige - män, kvinnor och barn. Alla slet vid sågen...

+ Läs mer

Att tvätta kläder och textilier var slitsamt förr

M
 Nordiska museet
av: Jane Fredlund
2025-03-03
klocka Lästid 17 minuter

Att tvätta kläder var förr i tiden ett mycket tungt och tidskrävande arbete som nästan alltid utfördes av kvinnor. Stortvätten skedde oftast två gånger om året och krävde många tunga arbetsmoment. Vattnet fick dessutom hämtas för hand, och sköljningen skedde ofta i iskalla vattendrag. Metoderna utvecklades med tiden, men det var först efter tvättmaskinens intåg som arbetet blev lättare...

+ Läs mer

Det nya landet, del 2: Svenskarna i USA

SO-rummet bok
S
Emigranter med väskor vid Ellis Island.
av: Jimmy Engren
2025-02-03
klocka Lästid 21 minuter

Under perioden 1840 till 1930 utvandrade över en miljon svenskar till USA med hopp om ett bättre liv. Trots möjligheter till gratis mark genom "Homestead Act" kom ett stort antal istället att arbeta inom industrin. Svenska samhällen växte därför fram i många amerikanska städer, varav Chicago fick den största svenskättade befolkningen. Arbetsmarknaden var i regel tuff för de svenska invandrarna som ofta blev tvungna att ta lågbetalda jobb för att klara sig. Men trots alla utmaningar lyckades de flesta etablera sig. Idag finns deras ättlingar inom alla sociala skikt i det amerikanska samhället...

+ Läs mer

Liberala reformer i Sverige 1840-1873

M
Klassrum med elever i en folkskola.
av: Herman Lindqvist
2025-01-26
klocka Lästid 5 minuter

Mellan 1840 och 1873 genomfördes flera viktiga liberala reformer i Sverige. År 1842 beslutades att varje församling skulle ha minst en skola. Kvinnors rättigheter stärktes med lika arvsrätt 1845, och 1858 blev ogifta kvinnor myndiga vid 25 års ålder. Bankväsendet utvecklades genom grundandet av affärsbanker som Stockholms Enskilda Bank. Och 1865 reformerades även Sveriges politiska system i grunden när ståndsriksdagen ersattes av en tvåkammarriksdag. Trots dessa liberala reformer var rösträtten fortfarande mycket begränsad samtidigt som många andra sociala orättvisor fanns kvar i samhället...

+ Läs mer

När den svenska emigrationen till USA tog fart

M
Utvandrare tar farväl av släktingar.
av: Magnus Västerbro
2025-01-19
klocka Lästid 8 minuter

År 1841 lämnade emigranten Gustaf Unonius och hans följe Uppsala för att söka lyckan i USA. De grundade kolonin Nya Uppsala vid Pine Lake i Wisconsin. Unonius beskrev i lyriska resebrev hem ett land fyllt av frihet och möjligheter, vilket inspirerade många att emigrera. Snart strömmade tusentals svenskar över Atlanten, lockade av drömmen om ett bättre liv...

+ Läs mer

Freden, vaccinet och potatisen

M
Kvinnlig potatisplockare
av: Herman Lindqvist
2025-01-13
klocka Lästid 5 minuter

Efter freden i Kiel 1814 inledde Sverige en lång fredsperiod vilket tillsammans med jordbruksreformer, teknikutveckling inom jordbruket och potatisens spridning ledde till ökad livsmedelsproduktion. Samtidigt förbättrades sjukvården genom nya metoder, teknik och införandet av vaccin, vilket minskade dödligheten bland befolkningen. Dessa faktorer bidrog till en betydande befolkningsökning under 1800-talets första hälft...

+ Läs mer

Liknande filmer och poddradio

ANNONS

ANNONS

Ämneskategorier

Hi
Unionsflaggan

Sverige under 1800-talet

1800-talet var århundradet då Sverige var i union med Norge (1814-1905) och då Sverige industrialiserades.

Hi
Europeiska emigranter som väntar på kajen. de ska snart stiga ombord på atlantångaren som ligger förtöjd intill kajen.

Emigrationen

Under emigrationen på 1800-talet och början av 1900-talet emigrerade omkring en miljon svenskar och fler än 50 miljoner...

Sh

Sveriges befolkning, migration och integration

Avsnittet handlar om Sveriges befolkning, dess storlek, sammansättning och geografiska fördelning. Vi ska även titta på...

Relaterade taggar

Hi
Resenärer

Invandring och utvandring

Invandring (immigration) är en varaktig inflyttning av människor till ett land från andra länder....

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
L

Skiftesreformerna i Sverige

av: Mattias Axelsson
2021-09-23

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) om skiftesreformerna i Sverige under slutet av 1700- och början av 1800-talet, särskilt laga skifte.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Push- och pullfaktorer

av: Mattias Axelsson
2021-09-14

I veckans avsnitt av I fokus pratar gymnasieläraren Mattias Axelsson om push- och pullfaktorer i samband med migration. I några exempel förklaras - med hjälp av pushfaktorer och pullfaktorer - den svenska emigrationen till USA under 1800-talet och början av 1900-talet, samt invandringen till dagens Sverige.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Sverigefinnar - en av Sveriges nationella minoriteter

av: Mattias Axelsson
2021-02-22

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap) om sverigefinnar. Avsnittet (del 1 av 5) ingår i en poddserie om Sveriges fem nationella minoriteter.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Orsaker till den industriella revolutionen

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2017-03-15

Mattias, Julia och Kristoffer pratar om den industriella revolutionens orsaker. Vad var den industriella revolutionen och vilka orsaker låg bakom?

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
L

Nobelprisets historia

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-12-07

I Nobelveckan pratar Mattias, Julia och Kristoffer om Nobelprisets historia. Lyssna gärna som uppladdning inför Nobeldagen 10 december.

+ Lyssna