Kristendomens tillbakagång i Sverige började med industrialiseringen

I Sverige har kristen tro nästan alltid varit en landsbygdsreligion. Gudstjänst, trosföreställningar, riter, bildspråk, traditioner - praktiskt taget allt har formats i lantlig miljö. När industrialiseringen av Sverige påbörjades flyttade de flesta människorna från landsbygden till tätorterna. Det var i samband med urbaniseringen som den kristna tron upphörde att vara samhällets och människornas sammanhållande band.
S

När Sverige industrialiserades började en väldig folkvandring till städerna från mitten av 1800-talet och den blev dödsstöten för det agrara samhället.

Det började på landet

Våra bygder var på många sätt lika ända från tiden för kristnandet för tusen år sedan fram till början av 1800-talet. Tiden lunkade långsamt fram som sockenprästens gamla häst, i lugna, värdiga banor. Generation efter generation trampade samma trygga stigar, levde på samma gård, hämtade timmer från samma skogar och lät kreaturen beta på invanda marker. Århundrade efter århundrade snubblade folk över samma rötter och svor åt samma stenar.

De flesta bodde på landet och städerna var små. Några befolkningscentra i senare mening var de inte, bortsett från en del större städer som Stockholm och senare Göteborg. Städernas betydelse låg på ett annat plan. Det var där handel och köpenskap fick bedrivas.

ANNONS

ANNONS

Den första signalen om det gamla jordbrukarsamhällets förestående undergång kom med skiftesreformerna. Byarna splittrades och istället för att vara "strimlad" i olika tegar kring byn kom varje bondes mark att ligga samlad kring den egna gården.

När Sverige industrialiserades började en väldig folkvandring till städerna från mitten av 1800-talet och den blev dödsstöten för det agrara samhället. Samma process ser vi idag i Tredje världen, men nu i ännu större skala. Kommer religiositeten där att förändras på liknande sätt som som i vårt land?

Urbaniseringen bröt ner det svenska bondesamhället. Befolkningen flyttade ut, det ekonomiska underlaget sviktade. Samtidigt förändrade folkskoleundervisningen i grunden möjligheten till utbildning och yrkesval.

Byn och socknen förlorade på så sätt mycket av sin betydelse som gemenskapsform. Människornas vardag förändrades: granngemenskapen, byalagen - allt! Äldre generationer bodde inte längre kvar "på undantag" i byar eller gårdar, i kontakt med yngre generationer. I folkvandringens spår uppstod kärnfamiljen (mamma-pappa-barn). Från städer och tätorter spred den sig också ut på landsbygden. De gamla hamnade på ålderdoms- och pensionärshem, barnen i förskolan.

Resultatet blev främlingskap. Den moderne, protestantiske västerlänningen tonar fram som en rotlös och olycklig människa. Det var i samband med urbaniseringen som den kristna tron upphörde att vara samhällets och människornas sammanhållande band och förvandlades till en privat livsåskådning.

Den kyrkliga seden bröts

Urbaniseringen har slagit hårt mot sockenliv och kyrkoorganisation. Mot hela den kristna traditionen. Fram till tiden för industrialiseringen var kyrkan socknens och bygdens centrum.

Sockenprästen och kyrkvärdarna (från 1600-talet också sexmännen - en slags ordningsmän i socknarna) hade länge att övervaka att de kristna traditionerna och påbuden efterlevdes i vardagen. En kyrklig kontrollinstitution växte fram. Särskilt vakade man över kyrkogång, äktenskap och sexualvanor. Också ekonomiska åtaganden som tiondeuppbörden (en kyrklig skatt) kontrollerades noga - det var ju på så sätt den kyrkliga apparaten kunde hållas igång.

Från reformationstiden kom prästernas kontroll över människorna också att omfatta läran. Som hjälp och instrument hade man katekesen och en omfattande förhörsinstitution. Vid årliga husförhör skulle folk redovisa sin kristendomskunskap, i första hand det som stod i katekesen. Husförhör finns ännu kvar på många håll, fast i förändrad form.

Fram till 1800-talets mitt skulle man gå till nattvarden åtminstone en gång om året. Dessförinnan gick man till skrift: antingen på lördagens eftermiddag eller, vanligare, på söndagens morgon. Här fick prästen nya möjligheter att förhöra och undervisa samhällets människor om kristen tro och kristet liv. Han utgick då från katekesen.

ANNONS

ANNONS

Liknande förhör hölls också vid många andra tillfällen. De hölls med faddrarna vid dopet och med de blivande makarna som tog ut lysning (meddelade kyrkan att man ville gifta sig). Hela människans liv styrdes och kontrollerades av kyrkan. Och alla mänskliga brytpunkter (födelse, mognad/giftermål och död) var inramade av kristna ramar och traditioner.

Prästens roll var alltså betydelsefull. Han kunde vara något av patriark och bygdehövding. Han predikade och lärde folket katekesen: han var garant för deras eviga salighet. På köpet blev han folkbildare och utbildare. Han hade ansvar för folkskolor och fattigvård. Ännu långt in på 1900-talet var prästen genom skolråd och kyrkoråd ansvarig för socknens skolundervisning. Han inspekterade i skolorna, hade ansvar för skolavslutningarna. Han var länge självskriven som ledargestalt i de nya borgerliga kommunerna som med 1862 års kommunallagar bröts ut ur kyrksocknarna.

De kyrkliga förhören började försvinna i samband med urbaniseringen från land till stad, med frikyrklighetens framväxt och med sekulariseringen. Med de nya religionsfrihetslagarna 1860 och 1873 uppnådde svenska folket något son kan liknas vid frihet från religiös kontroll.

Folkvandringen till staden tömde den gamla kyrksocknen. Stadsförsamlingen dit folket kom klarade inte att ta emot dem. Den kyrkliga seden bröts sönder och började tyna bort. Traditioner och riter bröts loss ur sitt tidlösa sammanhang. Delvis levde de kvar "på ytan", men förlorad, sin innebörd.

De flesta svenskar är idag stadsmänniskor. De har tappa sammanhanget med det mesta i den landsbygdsförankrade kristna traditionen. Det är svårt att kombinera dagens boendemiljö med förfädernas tro och traditioner.

Försök har naturligtvis gjorts att föra över bondesamhällets och kyrkans gamla traditioner till människor i tätort. Men det mesta i den kyrkliga traditionen är så intimt sammanvuxet med landsbygden och bondesamhället, att det inte går att överföra till en ny miljö.

Istället för de lantliga traditionerna har nya kristna arbetsformer vuxit fram i städer och tätorter. Det började med Frälsningarméns arbete i städernas slum, med hospits och insamlingar, slumsystrar och gatumission. Svenska kyrkan har tagit vid med stadsmission, alkoholistvård osv. Men fortfarande söker tätorten sin kyrkliga tradition. Hur många generationer ska det ta innan den formas?

ANNONS

ANNONS

Ritbehov i vår tid

Tro och rit har i årtusenden fungerat som ett skyddsnät för människorna. När nätet brast, blev människor rotlösa och hemlösa. Ett vakuum uppstod. Men vissa folkliga traditioner lever vidare i kyrkans famn. Som detta att man döper sina barn, att man gifter sig i kyrkan och begraver sina döda där. För otaliga människor betyder sådana stunder av högtid och av samling mera än de någonsin kan formulera i ord. Jordfästningen är viktig också som en rituell bearbetning av sorgen. För att ge våra döda ett högtidligt avsked - och för att skänka de efterlevande ett minne att bevara.

Från kyrkligt håll menar man ibland att sådana förrättningar är ytfenomen för sekulariserade svenskar. Därför skulle de egentligen inte vara särskilt viktiga ur kristen synvinkel. Men mycket av vad som kan tyckas röra sig på ytan, kan ha djupa trådar ner i existensen. Kanske är sökandet efter riter och högtider för individ och för familj ett sätt att famlande närma sig den kristna tron och de stora livsfrågorna.

Behoven av tro, rit och liturgi finns kvar. Många tar till sig österländsk vishet, meditation och rit. Då uppstår fenomen som nyandlighet och "New Age" som kan ta sig många olika former. För många ungdomar fyller rocken en liknande roll. Medelålderns herrar har funnit frimureriet.

Människors behov av rit blir särskilt påtagligt vid livets påfrestningar. När agrarsamhällets kristna riter inte längre fungerar, växer nya fram, spontant.

ANNONS

Frikyrklighetens framväxt

Från och med mitten av 1800-talet ägde en social och religiös revolution rum i Sverige. Den hänger samman med utvandringen från land till stad. Utöver den sociala förvandlingen kom frikyrklighetens framväxt. Den har att göra med att människor ville bli religiöst myndiga.

Frikyrkligheten föregicks av olika pietistiska rörelser från 1600-talets slut. Här sköts individen i förgrunden på ett annat sätt än tidigare. Inom både pietism och frikyrklighet ville man bli religiösa subjekt, inte bara passiva åhörare och konsumenter. Man ville själva tala, vittna och predika. Man ville sjunga sina egna sånger till eget ackompanjemang. På så sätt sattes prästerskapets hela auktoritet ifråga.

Säkert var strävandena efter religiös frihet och myndighet en mycket viktigare orsak till frikyrklighetens uppkomst än skiljaktigheter i läran. Individens frihet och myndighet hänger i sin tur nära samman med den ökade bildningen, folkskolans framväxt och med folkomflyttningen från landsbygd till stad.

Frikyrkligheten är mera reformert än lutherskt influerad. Detta har lett till att trosinnehållet har blivit långt viktigare än rit och liturgi. Ännu mera än i Svenska kyrkan.

Men i våra dagar har en svängning skett. Frikyrkorna har blivit mer liturgiskt medvetna. De har närmat sig Svenska kyrkan. Där har man å sin sida mera fått upp ögonen för det stora allmänkyrkliga arvet och för de äldre kyrkliga traditionerna. Detta betyder att avståndet mellan läran och kulten just nu håller på att minska inom svensk kristenhet.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Redogör kortfattat för kristendomens betydelse i folks liv i det gamla bondesamhället.
     
  2. Beskriv prästens roll och sysslor i det gamla bondesamhället.
     
  3. Varför minskade kristendomens betydelse i samhället i samband med Sveriges industrialisering?

 

Text: Jan Arvid Hellström, biskop, docent i praktisk teologi och professor i kyrko- och samfundsvetenskap.

 

Senast uppdaterad: 16 september 2020
Publicerad: 28 maj 2020

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

ANNONS

Liknande artiklar

S

Slaget vid Leipzig 1813 - Karl Johans helomvändning och Napoleons fall

Slaget vid Leipzig i oktober 1813 var dåtidens största europeiska fältslag. Nästan 450 000 soldater...

S

Den medeltida kyrkans organisation i Sverige

Under medeltiden hade kyrkan mycket stor makt och genomsyrade hela det europeiska samhället. Var...

M

Fastan och påsken

Fastan, passionstiden, stilla veckan och påsk är typexempel på religiösa seder i kristen tappning....

M

Jultraditioner förr och nu

Jultiden och julhelgen har liksom adventsfirandet stark religiös bakgrund. Det gäller inte bara...

ANNONS

Ämneskategorier

Sverige under 1800-talet

1800-talet var århundradet då Sverige var i union med Norge (1814-1905) och då Sverige industrialiserades.

Sverige under 1900-talet

Under 1900-talets början demokratiserades Sverige samtidigt som landets ekonomi blev allt bättre. Vid mitten av 1900-...

Kristendomens historia och kyrkohistoria

Kristendomens och kyrkans tvåtusenåriga historia från antiken till idag.

Sekularisering

Sekularisering är en benämning för religionens minskande betydelse i det västerländska samhället.

Relaterade taggar

Sveriges industrialisering

Sveriges industrialisering påbörjades ganska sent, cirka hundra år efter Storbritannien. Men när...

SO-rummet tag typ

Invandring och utvandring

Invandring (immigration) är en varaktig inflyttning av människor till ett land från andra länder....

Urbanisering

Urbanisering är en benämning för när folk flyttar in till städer och ökar deras befolkningsmängd,...