Påsk

Påskens viktigaste dagar

Veckan före påskdagen brukar kallas stilla veckan och handlar om de sista dagarna i Jesus liv. På skärtorsdagen minns kristna Jesus sista måltid med lärjungarna. Dagen efter, på långfredagen, uppmärksammas hans korsfästelse och död.
Påskdagen är högtidens stora glädjedag. Då firar kristna (tron på) att Jesus uppstod från de döda. På annandag påsk fortsätter firandet med berättelserna om hur den uppståndne Jesus visar sig för sina lärjungar.

Förr i tiden var långfredagen en sorgedag, då människorna avstod från arbete och nöjen och ofta klädde sig i svarta kläder. Ända fram till 1969 var det förbjudet att anordna vissa offentliga nöjestillställningar på långfredagen. Förbudet upphävdes den 1 juli samma år.

Ägg och påskmat

Orsaken till att det blivit ägg just till påskmat hänger bland annat samman med fastan före påsk. Under den katolska tiden fick man inte äta ägg under fastan, samtidigt som hönorna började värpa mer när våren kom. När fastan var över fanns därför gott om ägg, som blev en naturlig del av påskens festmat.

Ägget har också blivit en symbol för nytt liv och har därför passat väl in i det kristna påskfirandet. Med tiden växte traditionen att måla och dekorera ägg fram på många håll i Europa. Idag finns ägget kvar både på påskbordet och i en modernare form som färgglada påskägg fyllda med godis.

Häxor, Blåkulla och påskeldar

Påskbrasor och påsksmällar var förr ett medel att skydda sig mot påskhäxorna, som enligt gammal folktro for till Blåkulla på sina kvastar. Föreställningar om häxor togs på stort allvar, och människor som anklagades för häxeri kunde dömas till döden.

En vanlig föreställning var att häxorna for till Blåkulla på skärtorsdagen för att träffa djävulen och delta i en stor fest. 

Under 1400- och 1600-talen hårdnade förföljelserna av människor som anklagades för häxeri på många håll i Europa. Påven Innocentius VIII bidrog till utvecklingen genom en påvlig skrivelse 1484 som gav stöd åt jakten på personer som ansågs utöva häxkonst.

Påskharen och andra traditioner

Påskharen är en annan gammal påsktradition som har sina rötter i Europa. Haren förknippades sedan länge med våren och fruktsamheten och kom efterhand att kopplas samman med påsken. Traditionen spreds senare till bland annat Storbritannien och Nordamerika.

Påskriset har också blivit en välkänd del av det svenska påskfirandet. Idag pyntas riset ofta med fjädrar, ägg och andra färgglada dekorationer. Äldre påskris hade däremot inte främst till uppgift att vara vackra. Seden kan delvis hänga samman med äldre lekar där människor risade varandra med kvistar under fastan och påsken.

Långt in på 1700-talet var det på många håll förbjudet att arbeta på skärtorsdagen. Man fick inte hugga ved, och inte heller spinna ull eller tvätta kläder. ”Var det någon som tvättade på skärtorsdag, så tvättade de häxans särk”.

Förr smyckades stugorna med bonader vid påsken. Det var ofta målade textilbonader med bibliska motiv.
 

M  LÄS MER: Påskfirandet förr och idag

M  LÄS MER: Fastan och påsken

L  LÄS MER: Blåkulla

S  LÄS MER: Kristna traditioner och högtider

M  LÄS MER: Fem märkligaste sakerna med påsken och påskfirandet

M  LÄS MER: Och julen varar än till påska!

L  PODCAST: Påsk och påskfirandet

L  PODCAST: Jesus död och uppståndelse

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material om ämnet.
 

Litteratur:
Christer Hedin, Kristendom – lära, fromhetsliv och historia, Dialogos Förlag, 2011
Jan-Öjvind Swahn, Svenska traditioner, Ordalaget Bokförlag, 2010
Bra Böckers lexikon 2000, band 19, Bra Böcker AB, 1998

FÖRFATTARE

Text: Carsten Ryytty, författare och f.d. SO-lärare