Långfredagen firas till åminnelse av Jesus död, och på påskdagen återuppstod Jesus.
Förr i tiden var långfredagen en sorgedag, då människorna höll sig stilla från att arbeta och ofta klädde sig i svarta kläder. Ända fram till 1969 var det förbjudet att anordna offentliga nöjestillställningar på långfredagen.
Orsaken till att det blivit ägg just till påskmat, tros vara den sex veckor långa fastan som tar slut till påsk och som råkar vara den period då tamfåglarna värper som mest. Eftersom all mat innehållande ägg var förbjudna under fastan hade man ett stort lager av ägg till påsken.
Påskbrasor och påsksmällar var förr ett medel att skydda sig mot påskhäxorna, som enligt gammal folktro for till Blåkulla på sina kvastar.
I Storbritannien är haren en symbol för påsken. Orsaken är att påsken sammanfaller i tiden med de fruktbarhetsfester som ofta hölls om våren.
En vanlig föreställning var att häxorna for till Blåkulla på skärtorsdagen för att ägna sig åt ett dygns ”orgastiska övningar”. Påve Innocentius VIII (1432-1492) rekommenderade därför tortyr och dödsstraff som metoder för att komma tillrätta med ”problemen”.
Långt in på 1700-talet var det förbjudet att arbeta på skärtorsdagen. Man fick inte hugga ved, och inte heller spinna ull eller tvätta kläder. ”Var det någon som tvättade på skärtorsdag, så tvättade de häxans särk”.
Förr smyckades stugorna med bonader vid påsken. Det var ofta målade textilbonader med bibliska motiv.
LÄS MER: Påskfirandet förr och idag
LÄS MER: Fastan och påsken
LÄS MER: Kristna traditioner och högtider
LÄS MER: Fem märkligaste sakerna med påsken och påskfirandet
PODCAST: Påsk och påskfirandet
PODCAST: Jesus död och uppståndelse
FÖRFATTARE
Text: Carsten Ryytty, författare och f.d. SO-lärare