+ Visa hela artikelserien

Argument för Guds existens

Det finns flera försök att "logiskt" bevisa att det finns en gud. Man hänvisar bl.a. till den mänskliga erfarenheten av upplevelser utanför tid och rum. Mest kända av dessa s.k. "logiska bevis" är kanske den medeltida teologen Thomas av Aquinos "fem vägar till Gud". Vi kan bland "vägarna" urskilja två olika resonemang som ofta anförs av troende människor än idag. Vi kallar dem planeringsargumentet och det kosmologiska argumentet.
S

Alla försök att med ord uttrycka vad Gud är slutar med konstaterandet att Gud är ett mysterium.

Logiska gudsbevis

Planeringsargumentet
Detta argument utgår från alltings ändamålsenlighet. Det kallas också det teleologiska beviset (= ändamål, syfte). Argumentet återges här i en modern tolkning:

Om man tittar på en avancerad teknisk produkt, t.ex. en automatisk spegelreflexkamera, upptäcker man snart hur ändamålsenligt den fungerar. Varje del har sin särskilda funktion. Onödiga delar är borttagna. Kameran klarar av att mäta ljuset och ställa in ljusinsläppet så att bilden blir skarp och varken för ljus eller för mörk. Den exponerade filmen kan förvaras länge utan framkallning, men bilderna finns ändå kvar och kan framkallas långt senare. Ingen skulle kunna tänka sig att en sådan produkt har tillkommit av ren slump, ens om den fick miljoner år på sig. Det måste finnas en konstruktör bakom som har gett de rätta anvisningarna om hur kameran ska byggas.

ANNONS

ANNONS

Förespråkarna för det teleologiska argumentet jämför nu kameran med t.ex. det mänskliga ögat. Där finns alla tekniska finesser med ljusadaption och skärpedjup som hos kameran, bara mycket bättre utvecklade. Minnet kan bevara bilder och människan kan känna igen platser eller saker hon en gång har sett för länge sedan. I själva verket är ögat mer flexibelt än en kamera och har dessutom - vilket ingen kamera har - i viss mån förmågan att själv reparera uppkomna skador. Ögat är dessutom bara en liten detalj i en levande organism. Den är anpassad till hjärnan och nervsystemet och bildar på så sätt en långt mer komplicerad enhet än bara ögat. En så avancerad produkt har människan ännu aldrig konstruerat.

Om nu relativt enkla konstruktioner som t.ex. en kamera självklart anses ha en konstruktör, i hur mycket högre grad måste då inte en levande organism som t.ex. människokroppen ha det? Denna konstruktör, som man inte direkt kan se men vars existens man kan sluta sig till, kallar man Gud.

Det kosmologiska argumentet
Vi vet att ingen av de många fysiologiska processer vi känner till uppkommer av sig själv. Lagen om orsak och verkan förutsätter att varje verkan också har en orsak. Detta gäller alla skeenden i naturen, också själva livet. Död kan aldrig förvandlas till liv av sig själv. All vår erfarenhet säger oss detta. Vi som funderar på detta är orsakade av våra föräldrar, de i sin tur av sina osv. Men varifrån kom det första livet? Skulle lagen om orsak och verkan upphöra att vara giltig bara för att vi går tillräckligt långt tillbaka i tiden? Också det första livet måste vara en verkan av en orsak. Denna orsak måste ha egenskapen att vara orsakad av sig själv eller att ha funnits i evighet. Denna första eller yttersta orsak kallar anhängarna av det kosmologiska argumentet för Gud.

Kritik av gudsbevisen

De nämnda "bevisen" har haft och har stor betydelse för kristna människors övertygelse om Guds existens. Inget av dem är dock i strikt logisk mening något bevis för att just en kärleksfull och allsmäktig Gud skulle existera.

Den engelska upplysningsfilosofen David Hume (1711-1776) var en av de första som på allvar kritiserade gudsbevisen. Han hävdade bland annat att man av de här två "bevisen" lika gärna kunde sluta sig till en visserligen intelligent, men stor och hemsk spindel utrustad med all den makt som man antar att Gud har. Inget i universum pekar på existensen av en sådan personlig och rättvis gud som man antar inom kristendom, judendom eller islam. Hume påpekade också att det kanske inte ens finns någon yttersta orsak, utan att allt utgör ett oändligt kretslopp utan början och utan slut.

ANNONS

ANNONS

När Charles Darwin år 1859 publicerade sin bok Om arternas uppkomst väckte den stor sensation men också upprörda protester, inte minst från kyrkligt håll. Karikatyren av Darwin visar hur svårt man hade att acceptera synen på människan som ett led i en lång utvecklingskedja och inte som en gång för alla skapad av Gud.

I strikt logisk mening bygger det teleologiska beviset på den förutsättning som skulle bevisas, nämligen att människan är en konstruktion. På denna punkt går den troendes och den icke-troendes uppfattningar isär.

Människans erfarenhet av Gud

Det viktigaste argument för troende människor är ändå något slags erfarenhet av Gud eller av en tilltro bortom det materiella.

Det kan vara fråga om upplevelser av olika slag, t.ex. uppfyllelse av bön, ledning i svåra situationer, upplevelser av naturens under eller stjärnhimlens oändlighet. Det kan också vara så att man i mötet med somliga människor får en känsla av samhörighet och närhet som gör att man anar en gemensam dimension bortom de yttre formerna. Många människor som på prov eller av nyfikenhet har tillämpat religiösa rekommendationer om hur man ska förhålla sig till tillvaron - kärleksbudet är ett exempel, karmas lag ett annat - har upptäckt att "det har stämt".

Ett av de starkaste argumenten för förekomsten av en existens bortom tid och rum, är de stora mystikernas erfarenheter. Deras upplevelser går att finna i alla kulturer. Utan kontakt med varandra och utan kännedom om andras upplevelser beskriver de "det mystiska mötet" på likartat sätt. Några genomgående drag är:

  • befrielse från den egna kroppen.
  • känslan av bundenhet till tid och rum upphör.
  • intensiva upplevelser av frid, ljus och kärlek.
  • upplevelser av enhet - förhållandet mellan det egna jaget som subjekt och det gudomliga som objekt för upplevelsen upphör.
  • det mänskliga språkets otillräcklighet. Upplevelserna beskrivs genomgående som "outsägbara". Man måste använda bilder och metaforer för att förmedla sina upplevelser till andra.

Sådana upplevelser kan naturligtvis inte användas som bevis för existensen av en gud. Däremot kan de tyckas tala för att det finns en icke-materiell eller andlig dimension i tillvaron. Denna ytterligare dimension kan sedan tolkas eller gestaltas på högst olika sätt.

LÄS MER: Finns Gud?

LÄS MER: Argument mot Guds existens

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Förklara i några rader vad det s.k. planeringsargumentet (det teologiska beviset) går ut på.
     
  2. Förklara i några rader vad det s.k. kosmologiska argumentet går ut på.
     
  3. Nämn något av den kritik som brukar framföras mot de logiska gudsbevisen.

Fundera på:

  1. Vad tycker du är det starkaste argumentet för Guds existens?
     
  2. Har du själv tänkt på något argument som inte har diskuterats i texten?

Diskutera:

  1. Finns Gud? (se även artikeln "Argument mot Guds existens") Motivera.

 

Text: Lennart Koskinen (teologie doktor i tros- och livsåskådningsvetenskap, läromedelsförfattare och f.d. biskop) och Sören Levén (läromedelsförfattare och f.d. lärarutbildare).
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i läromedlet "Religionskunskap för gymnasieskolan - Vad ska man tro?"

 

Artikelserie om Finns Gud? Argument för och mot Guds existens

Bild: EvgeniT
+ Visa hela artikelserien
Senast uppdaterad: 13 februari 2021
Publicerad: 13 februari 2021

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

ANNONS

Liknande artiklar

M

Vem var Jesus?

Tron på Jesus från Nasaret utgör grunden för den världsreligion som kallas kristendom. Enligt Nya...

S

Treenigheten

Den kristna tron på Gud är uppbyggd kring den s.k. treenigheten. Med det menas att Gud är en enda...

S

Synen på män och kvinnor inom rättssystemet och äktenskapet

I det på uppenbarelsen vilande rättssystemet (sharia) har män och kvinnor olika rättslig status....

SO-rummet bok
S

Argument mot Guds existens

De vanligaste sätten att argumentera mot Guds existens är de som utmynnar i agnosticism eller...

ANNONS

Ämneskategorier

Allmänt om religion

Om religion som fenomen, religionens ursprung och människors religiositet. Religion och religiositet har i alla tider...

Religion och vetenskap

Går det att förena vetenskap och religion? Än idag finns en laddad debatt kring evolutionsläran där vetenskap och...

Judendomens grunder

Gud har valt ut judarna till sitt folk. Detta är den centrala tanken i judendomen. I judendomen finns inte något system...

Kristendomens grunder

Kristendomens huvudlinjer. Här hittar du fakta om kristendomens troslära, seder och utövande i stora drag.

Islams grunder

Allmänt om islam. Här hittar du fakta om islams troslära, seder och utövande i stora drag.

Relaterade taggar

Gudssyn eller gudsbild

En gudssyn eller gudsbild är hur Gud uppfattas i olika religioner - främst inom de monoteistiska (...