Tagg om jul
Bild:
"Glade jul", målning av Viggo Johansen (1851–1935).

Jul

Julen är en av de största kristna högtiderna och firas till minne av Jesu födelse.

Julfirandet är en tradition med mycket gamla historiska rötter. Ända sedan 300-talet e.Kr har firandet förknippats med Jesu födelse. Det var först år 354 e.Kr som katolska kyrkan valde att förlägga Jesu födelse till den 25:e december. Detta datum saknar alltså grund i evangelierna. Det råder också oenighet mellan den katolska och ortodoxa kyrkan kring vilket datum som Jesus föddes. Inom den ortodoxa kyrkan, som fortfarande använder sig av den julianska kalendern, är julfirandet förlagt till den 6 januari.

Den kristna julen ersatte en högtid som romarna firade i anslutning till vintersolståndet, viket infaller under de sista veckorna i december. Så var det även i Norden (se fornordisk religion), och precis som i romarriket - och på många andra platser - kom det kristna julfirandet att ersätta en högtid som kyrkan ansåg vara en hednisk tradition.

Under 1700-talet och 1800-talet var den övervägande delen av den svenska befolkningen hårt arbetande bönder. I det tuffa och slitsamma liv som bönderna levde innebar julen och julfirandet en välbehövlig vila och festlighet. Bönderna började i god tid att förbereda inför julen. Flera månader innan julafton så började man ysta julosten, ett viktigt inslag på dåtidens julbord. I november slaktades grisen och förutom den traditionella julskinkan så togs alla delar på djuret tillvara, inklusive blodet. Sylta, leverkorv, blodpudding, och grisfötter var då liksom idag vanliga på julbordet i många hem.

Seden att dela ut presenter till varandra under julen förekom redan under medeltiden men det skulle dröja fram till 1700- 1800-talen innan det blev vanligt förekommande. Från början handlade det om att ge bort enkla, ofta egentillverkade gåvor. Julklapparna har sitt ursprung i Matteusevangeliet 2:1-12, enligt vilket Jesusbarnet mottog gåvor från de österländska stjärntydarna. Att det just var ”tre vise män” som delade ut gåvorna är en senare konstruktion. Antalet stjärntydare som delade ut gåvor framgår nämligen inte i evangeliet. Själva ordet julklapp kommer av att man i bondesamhället gick runt och klappade på dörrarna, och då dörren öppnades slängdes en inslagen gåva in i huset.

Under 1800-talet och tidigt 1900-tal var det brukligt att fadern i huset klädde ut sig till julbock och delade ut julklapparna. Barnen blev troligtvis ganska skrämda när julbocken kom, vilket finns dokumenterat på illustrationer målade av bland annat den svenska konstnären och författaren Elsa Beskow. Idag har många familjer en julbock i halm under eller bredvid julgranen.

Att det är jultomten som delar ut julklapparna är ingen gammal tradition. Det var först under slutet av 1800-talet som den moderna tomten började ta form. Konstnären Jenny Nyströms fantastiska illustrationer av tomten skapade bilden av en snäll gestalt, till skillnad från den hustomte med gråa kläder och röd luva som funnits inom folkloren i århundraden. Under 1900-talet blev jultomten kommersialiserad i och med Coca-Colas tomtereklam från 1930-talet. Därför skulle man kunna säga att vår nutida svenska jultomte är en kombination av Jenny Nyströms tomtar och den amerikanske tomten.

Ett annat fenomen som många människor förknippar med julen är julgranen. Att ta in ett träd i hemmet under julen skedde redan under medeltiden, främst i Tyskland, och det skulle då skydda mot onda krafter. Julgranen började dyka upp i svenska adelshem under 1700-talet, och ett århundrade senare blev granen en folklig företeelse. Från början pyntades granen med egentillverkade dekorationer, men redan under 1880-talet kunde man köpa julpynt att klä sin gran med.

Julen räknas som den främsta familjehögtiden i Sverige, men den kan vara stressande för många människor. Familjebilden ser numera annorlunda ut än förr och det kan för en stor del av befolkningen vara svårt att fira jul som en kärnfamilj. Därför har det hos många idag uppstått varianter till det traditionella julfirandet - som t.ex. att barn med skilda föräldrar får fira jul två gånger - en gång på julaftonen hos ena föräldern och ytterligare en gång innan eller efter julen hos den andra föräldern.

För att slippa all stress som det moderna julfirandet har kommit att förknippas med är det idag också vanligt att människor reser bort över julen. Trots det är julen fortfarande den största och viktigaste högtiden i Sverige.

Text: Carl-Henrik Larsson, fil.mag i historia. Leg. gymnasielärare i historia, religion och samhällskunskap samt skribent i kulturtidskriften Nordisk Filateli

Läs mer om julens och det svenska julfirandets historia >

Relaterade taggar:

Här hittar du material som handlar om jul och julfirande förr och idag.

Uppdaterad: 
27 januari 2018
Publicerad: 
14 mars 2011

Annons

Artiklar om Jul

M
Eva Österlund
2012-12-13
Vårt sätt att fira julen är en härlig blandning av traditioner och vanor. Från allra första början handlade det om att hålla en fest när året är som allra mörkast. Sedan har detta blandats upp...

Podcast om Jul

SO-rummet podcast icon
L
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2016-12-14

Mattias, Julia och Kristoffer avslutar säsongen 2016 med att tända en brasa och prata om julmatens historia. Hur länge har vi ätit julmat och varför äter vi det?

SO-rummet podcast icon
L
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2015-12-23

Dan före dan tar sig Julia, Mattias och Kristoffer an en av orsakerna till julfirandet - Jesus födelse. När föddes han? Var föddes han? Hur föddes han? Och hur kan vi överhuvudtaget veta något om det?
 

SO-rummet podcast icon
M
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2015-12-16

Julia, Mattias och Kristoffer tänder en brasa veckan före julafton och pratar om varför vi firar jul i Sverige. Vad betyder ordet “jul”? Vad har Jesus med saken att göra? Hur länge har vi egentligen haft köttbullar på julbordet?

SO-rummet podcast icon
L
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2015-11-25

När första ljuset tänds tar sig Julia, Kristoffer och Mattias an adventsfirandet. Vad betyder ordet “advent”? Varför firar vi advent i Sverige? Och hur firar vi advent?

Länkar om Jul

Sortera efter:
          

Artikel i tidningen Släkthistoria där Håkan Strömberg berättar om julfirande förr. Den svenska jultomten sägs vara en blandning av Santa Claus och den gamla grå gårdstomten. Men egentligen är julbocken hans närmaste släkting...

Spara som favorit
          

Mycket enkel genomgång (6:36 min) av "Blå ugglan" som förklarar varför vi firar jul.

Spara som favorit
          

Genomgång (21:15 min) där SO-läraren Magnus Söderbom berättar om de kristna högtiderna som högtidlighålls under året. Perfekt för dig som undrar över hur vi i Sverige idag påverkas av Kristendomen - oavsett om vi tror på den kristna läran eller inte. Här berättas (ofta men inte alltid) utifrån ett kristet perspektiv (Magnus är dock inte själv kristen).

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om julfirande i 1600-talets England, men också i Norden. I England förbjöds julen år 1678 av puritanerna. Det ledde till kravaller, fängelsedomar och annat elände. Det "hedniska" julfirandet ledde till kontroverser även i flera andra länder, inklusive Sverige...

Spara som favorit
          

Faktasida på Svenska kyrkans webbplats där du kan lära dig mer om kristendomens grunder. Här berättas om kyrkoåret med fokus på: jul, fastan, påsk, pingst och trefaldighetstiden. Kyrkans år startar i advent, i väntan på Jesu födelse. Viktigaste helgen är påsken, då Jesus dog och uppstod. Året slutar med domssöndagen då temat är försoning. Alla kyrkoårets högtider har sitt ursprung i Bibeln och är de som styr våra största årsfester i almanackan...

Spara som favorit
          

Läxhjälpsfilm (20:26 min) för högstadiet gjord av läraren Jakob Björkengren som berättar om kristendomens högtider, ritualer och levnadsregler. Filmen tar upp sakrament, jul, påsk, pingst och mycket mer.

Spara som favorit
          

Julens historia berättad genom maten (59:14 min). Lotta Lundgren och Erik Haag firar jul i tusen år. Veckans meny bjuder på en magstark blandning av brännvin och ister, förväntningar och besvikelser, en orgie i gris och alldeles för mycket gröt. Julbordkock: Niklas Ekstedt. Övriga medverkande: Arne Weise, Richard Tellström, Ebbe Schöön, Helle Klein m.fl. Thelma/Louise TV äger rättigheterna.

Spara som favorit
          

Enkel genomgång om kristendomens grunder (10:30 min). Första delen av två. Filmen är gjord av SO-läraren Göran Strömberg.

Spara som favorit
          

Kort artikel i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison berättar om julbocken. Det är allmänt känt att jultomten i Sverige hade en föregångare, julbocken. Varför? När dök han upp? Varför konkurrerades han ut?

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om den svenska jultomtens och julbockens historia. Den svenska jultomten sägs vara en blandning av Santa Claus och den grå gårdstomten. Men egentligen är julbocken hans närmaste släkting...

Spara som favorit
          

Pedagogisk genomgång (2:51 min) där det berättas om julfirandet, midsommar, valborg och påsk ur ett lättförståeligt historiskt perspektiv med koppling till fornnordisk religion. Materialet presenteras av Studi.se.

Spara som favorit
          

På den här webbplatsen finns över 250 frågor och svar om svenska (och några andra) högtider och traditioner. Sajten drivs av Mattias Axelsson som jobbar som gymnasielärare i historia, religionskunskap och samhällskunskap.

Spara som favorit
          

Artikel (5 sid) i pdf-format ur tidningen Nordisk Filateli där du kan läsa om julfirandets historia. I vårt moderna sekulariserade samhälle har julen mer och mer kommit att förknippas med stress och prylar. Så har det dock inte alltid varit. Och det har funnits flera anledningar till julfirandet – långt före Jesu födelse... Artikeln är skriven av Carl-Henrik Larsson och finns på Nordisk Filatelis hemsida för frimärkssamlare.

Spara som favorit
          

Artikel på Nordiska museets hemsida där du kan läsa om advent och adventsstjärnans historia. Adventsstjärnan blev populär i Sverige på 1930- och 1940-talet. Redan till julen 1941 hade de fått fram 200.000 stjärnor av papp som såldes för 2.50 kr styck. Så småningom döptes stjärnan till Tindra Kristall och den sjuuddiga, gulröda stjärnan hängde snart i vart och vartannat fönster. En av förklaringarna till succén, förutom det låga priset, var troligen det behov av julstämning som fanns i krigsårens mörklagda Sverige...

Spara som favorit
          

På YouTube finns några gamla bildspel producerade av Pogo Pedagog med berättelser om julen och hur julen firades förr i tiden i bondesamhället. Här berättas om Lucialegender, lussefirande, julfirande och jultraditioner. Bildspelen riktar sig främst till barn på mellanstadiet.

Spara som favorit
          

Essä i Tidningen Kulturen där Simon Henriksson berättar om den romerska mithrasreligionens inflytande över kristendomens julfirande. Mithraskulten var en romerks mysteriereligion som hade en del likheter med kristendomen. När kristendomen senare blev statsreligion i Romarriket så förbjöds övriga religioner. Följaktligen dog Mithraskulten ut och det passade då bra att ersätta Natalis invicti med firandet av Jesus födelse...

Spara som favorit
          

Artikel på Länsmuseet Västernorrlands hemsida där du kan läsa om gårdstomtens historia. Det är inte underligt att gårdstomten är en liten och mycket gammal man med långt grått skägg. Tomten har nämligen vaktat gård och hem i 4000 år...

Kategorier:
Spara som favorit
          

På Länsmuseet Västernorrlands hemsida hittar du kortfattade faktatexter om olika traditioner och varför vi firar våra storhelger. Här berättas om tjugondag Knut, fettisdagen, alla hjärtans dag, våffeldagen, dymmelveckan, valborgsmässoafton, pingst, midsommar, surströmmingspremiären, alla helgons dag (och halloween), advent, m.m.

Spara som favorit
          

På Historiska museets hemsida hittar du fakta om julafton, juldagen och julens alla helgon. I Sverige är det numera julaftonen som blivit julens viktigaste dag. Men på andra håll är det fortfarande juldagen som är den stora dagen. Under medeltiden betecknades dagarna före stora helgdagar med det latinska ordet vigilia, vaka, och innebar ursprungligen att man bokstavligen vakade hela natten med bön och läsning...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia där Ulla Britta Ramklint berättar om hur julkrubbans symboliska värde har förändrats med tiden. Av alla historiska händelser har inga avbildats så många gånger som de som ägde rum omkring Jesu födelse och död. Och kanske de otaliga målningarna ändå är färre än skulpturerna. En särställning intar den speciella form av diorama vi kallar julkrubba...

Spara som favorit

Sidor

Relaterade taggar