Den kristna julen började firas vid ungefär samma tid som flera äldre romerska högtider kring vintersolståndet, som infaller omkring den 21 eller 22 december. Forskare är dock inte säkra på exakt varför den 25 december valdes som Jesus födelsedag.
Även i Norden fanns äldre fester under den mörka delen av året. När kristendomen spreds fick ordet jul leva kvar, men högtiden fylldes med ett kristet innehåll och knöts till berättelsen om Jesus födelse.
Under 1700-talet och 1800-talet var den övervägande delen av den svenska befolkningen hårt arbetande bönder. I det tuffa och slitsamma liv som bönderna levde innebar julen och julfirandet en välbehövlig vila och festlighet. Bönderna började i god tid att förbereda inför julen. Flera månader före julafton började man ysta julosten, ett viktigt inslag på dåtidens julbord. I november slaktades grisen, och nästan alla delar av djuret togs tillvara, även blodet. Av köttet och de andra delarna tillverkades bland annat julskinka, sylta, korv och blodmat. Vissa av dessa rätter finns fortfarande på svenska julbord, men de är inte lika vanliga i alla hem.
Seden att dela ut presenter till varandra under julen förekom redan under medeltiden, men julklappar blev vanliga i Sverige först under 1700-talet och 1800-talet. Från början handlade det om att ge bort enkla, ofta egentillverkade gåvor. Att ge gåvor vid jul har flera olika historiska rötter. Inom kristendomen har traditionen bland annat kopplats till berättelsen om de österländska stjärntydarna, som gav gåvor till Jesusbarnet. Att det just var ”tre vise män” som delade ut gåvorna är en senare konstruktion. Antalet stjärntydare som delade ut gåvor framgår nämligen inte i evangeliet. Ordet julklapp kommer från en äldre sed där människor klappade eller knackade på en dörr och kastade in en gåva, ofta tillsammans med en skämtsam vers. Givaren försökte ibland försvinna innan dörren öppnades.
Under 1800-talet kunde någon i familjen eller en besökare klä ut sig till julbock och dela ut julklapparna. Julbocken kunde se skrämmande ut och ibland uppträda på ett burdust sätt. Äldre bilder och berättelser visar att barnen både kunde vara nyfikna och rädda när julbocken kom. Idag har många familjer en julbock i halm under eller bredvid julgranen.
Att det är jultomten som delar ut julklapparna är ingen gammal tradition. Det var under slutet av 1800-talet som den moderna svenska jultomten började ta form. Konstnären Jenny Nyströms illustrationer bidrog till bilden av en vänlig tomte som delade ut julklappar. Denna figur var en blandning av den äldre svenska gårdstomten, julbocken och den internationella jultomten Santa Claus.
Under 1900-talet spreds den amerikanska bilden av Santa Claus genom filmer, reklam och andra medier. Coca-Colas reklam bidrog till att göra den rödklädda tomten ännu mer känd, men företaget skapade inte denna tomtefigur. Den nutida svenska jultomten har därför drag från både äldre svenska traditioner och den amerikanska tomten.
Ett annat fenomen som många människor förknippar med julen är julgranen. Traditionen att använda vintergröna växter under vintern är gammal. Den julgran som liknar dagens pyntade gran utvecklades däremot i tyskspråkiga områden omkring 1500-talet. Julgranen började förekomma i svenska herrgårdar och välbärgade hem under 1700-talet. Under 1800-talet spreds seden till fler samhällsgrupper, men det var först under 1900-talet som julgranen blev vanlig i nästan hela landet. Från början pyntades granen med egentillverkade dekorationer, men redan under 1880-talet kunde man köpa julpynt att klä sin gran med.
Julen räknas som den främsta familjehögtiden i Sverige, men den kan vara stressande för många människor. Familjebilden ser numera annorlunda ut än förr och det kan för en stor del av befolkningen vara svårt att fira jul som en kärnfamilj. Därför har det hos många idag uppstått varianter till det traditionella julfirandet – som t.ex. att barn med skilda föräldrar får fira jul två gånger – en gång på julaftonen hos ena föräldern och ytterligare en gång innan eller efter julen hos den andra föräldern.
För att slippa all stress som det moderna julfirandet har kommit att förknippas med är det idag också vanligt att människor reser bort över julen. Trots det är julen fortfarande en av de största och mest uppmärksammade högtiderna i Sverige.
Varför firar svenskar jul redan på julafton?I den kristna kalendern är juldagen den 25 december den egentliga högtidsdagen. I Sverige och flera andra nordiska länder sker ändå det mesta julfirandet på julafton den 24 december. Förklaringen finns i ett äldre sätt att räkna dygnet. Förr ansågs en ny dag börja redan när solen gick ner, inte vid midnatt. Juldagen började därför på kvällen den 24 december. Liknande spår finns kvar i orden julafton, påskafton och midsommarafton.
|
