Tagg om jul

Jul

M
"Glade jul", målning av Viggo Johansen (1851–1935).

Julen är en av de största kristna högtiderna och firas till minne av Jesu födelse.

Julfirandet är en tradition med mycket gamla historiska rötter. Ända sedan 300-talet e.Kr har firandet förknippats med Jesu födelse. Det var först år 354 e.Kr som katolska kyrkan valde att förlägga Jesu födelse till den 25:e december. Detta datum saknar alltså grund i evangelierna. Det råder också oenighet mellan den katolska och ortodoxa kyrkan kring vilket datum som Jesus föddes. Inom den ortodoxa kyrkan, som fortfarande använder sig av den julianska kalendern, är julfirandet förlagt till den 6 januari.

Den kristna julen ersatte en högtid som romarna firade i anslutning till vintersolståndet, viket infaller under de sista veckorna i december. Så var det även i Norden (se fornordisk religion), och precis som i romarriket - och på många andra platser - kom det kristna julfirandet att ersätta en högtid som kyrkan ansåg vara en hednisk tradition.

ANNONS

ANNONS

Under 1700-talet och 1800-talet var den övervägande delen av den svenska befolkningen hårt arbetande bönder. I det tuffa och slitsamma liv som bönderna levde innebar julen och julfirandet en välbehövlig vila och festlighet. Bönderna började i god tid att förbereda inför julen. Flera månader innan julafton så började man ysta julosten, ett viktigt inslag på dåtidens julbord. I november slaktades grisen och förutom den traditionella julskinkan så togs alla delar på djuret tillvara, inklusive blodet. Sylta, leverkorv, blodpudding, och grisfötter var då liksom idag vanliga på julbordet i många hem.

Seden att dela ut presenter till varandra under julen förekom redan under medeltiden men det skulle dröja fram till 1700- 1800-talen innan det blev vanligt förekommande. Från början handlade det om att ge bort enkla, ofta egentillverkade gåvor. Julklapparna har sitt ursprung i Matteusevangeliet 2:1-12, enligt vilket Jesusbarnet mottog gåvor från de österländska stjärntydarna. Att det just var ”tre vise män” som delade ut gåvorna är en senare konstruktion. Antalet stjärntydare som delade ut gåvor framgår nämligen inte i evangeliet. Själva ordet julklapp kommer av att man i bondesamhället gick runt och klappade på dörrarna, och då dörren öppnades slängdes en inslagen gåva in i huset.

Under 1800-talet och tidigt 1900-tal var det brukligt att fadern i huset klädde ut sig till julbock och delade ut julklapparna. Barnen blev troligtvis ganska skrämda när julbocken kom, vilket finns dokumenterat på illustrationer målade av bland annat den svenska konstnären och författaren Elsa Beskow. Idag har många familjer en julbock i halm under eller bredvid julgranen.

ANNONS

Att det är jultomten som delar ut julklapparna är ingen gammal tradition. Det var först under slutet av 1800-talet som den moderna tomten började ta form. Konstnären Jenny Nyströms fantastiska illustrationer av tomten skapade bilden av en snäll gestalt, till skillnad från den hustomte med gråa kläder och röd luva som funnits inom folkloren i århundraden. Under 1900-talet blev jultomten kommersialiserad i och med Coca-Colas tomtereklam från 1930-talet. Därför skulle man kunna säga att vår nutida svenska jultomte är en kombination av Jenny Nyströms tomtar och den amerikanska tomten.

Ett annat fenomen som många människor förknippar med julen är julgranen. Att ta in ett träd i hemmet under julen skedde redan under medeltiden, främst i Tyskland, och det skulle då skydda mot onda krafter. Julgranen började dyka upp i svenska adelshem under 1700-talet, och ett århundrade senare blev granen en folklig företeelse. Från början pyntades granen med egentillverkade dekorationer, men redan under 1880-talet kunde man köpa julpynt att klä sin gran med.

Julen räknas som den främsta familjehögtiden i Sverige, men den kan vara stressande för många människor. Familjebilden ser numera annorlunda ut än förr och det kan för en stor del av befolkningen vara svårt att fira jul som en kärnfamilj. Därför har det hos många idag uppstått varianter till det traditionella julfirandet - som t.ex. att barn med skilda föräldrar får fira jul två gånger - en gång på julaftonen hos ena föräldern och ytterligare en gång innan eller efter julen hos den andra föräldern.

För att slippa all stress som det moderna julfirandet har kommit att förknippas med är det idag också vanligt att människor reser bort över julen. Trots det är julen fortfarande den största och viktigaste högtiden i Sverige.

ANNONS

Från nyår till tjugondag Knut

Nyårsfirandet visar hur profant ("världsligt") och sakralt (heligt) förenas, ännu i vår egen tid. Fortfarande gör man på sina håll nyårsvisit hos både landshövding och biskop.

Nyårsdagen är det borgerliga årets början - och en av kyrkoårets högtidsdagar.

I det profana nyårsfirandet ingår den festliga Sylvestersupén (nyårsafton är 300-talspåven Sylvesters festdag).

De folkliga nyårssederna gick en gång framförallt ut på att försöka ta reda på och/eller påverka det kommande årets händelser. Som året började, skulle det fortsätta. Våra nyårsfester, nyårsfyrverkerier och klockringningen vid midnatt har gammal magisk-religiös bakgrund.

Trettondedagen den 6 januari, med de vise männen (stjärngossarna, astrologerna), går tillbaka på den österländska Epifaniafesten. I ortodoxa och orientaliska kyrkor handlar Epifania om Kristi födelse - i väster flyttades denna fest till julen. Där kom Epifania istället att kretsa kring de vise männens vandring till Betlehem. Traditionerna med stjärnan och stjärngossarna (de vise männen) känner vi igen från luciafirandet. Moment från de båda festerna har överlappat varandra.

Tjugondag Knut den 13 januari har sitt namn efter den danske hertigen Knud Lavard. Han mördades 1134 av medtävlare om danska kungatronen. 13 januari räknas som julhelgens sista dag: "tjugondedag Knut kör julen ut!"

Tjugondag Knut är och har varit en stor festdag för bl.a. de sydsvenska Knutsgillena. Mängder av folkliga traditioner, riter och upptåg är förknippade med tjugondag Knut.

LÄS MER: Julens och det svenska julfirandets historia

LÄS MER: Kristna traditioner och högtider

PODCAST: Varför firar vi jul?

JULKLAPPAR: Julklappstips på nätet

Text: Carl-Henrik Larsson, fil.mag i historia. Leg. gymnasielärare i historia, religion och samhällskunskap samt skribent i kulturtidskriften Nordisk Filateli. Faktarutan "Från nyår till tjugondag Knut" är skriven av Jan Arvid Hellström, biskop, docent i praktisk teologi och professor i kyrko- och samfundsvetenskap.

Här hittar du material som handlar om jul och julfirande förr och idag.

Uppdaterad: 4 oktober 2020
Publicerad:
14 mars 2011

ANNONS

ANNONS

Artiklar om Jul

M

Jultraditioner förr och nu

av: Jan Arvid Hellström
2020-07-13

Jultiden och julhelgen har liksom adventsfirandet stark religiös bakgrund. Det gäller inte bara julbudskapet om att Jesus har kommit till jorden utan också de otaliga seder och traditioner som omger helgen...

+ Läs mer

S

Advent och luciafirandet

av: Jan Arvid Hellström
2020-07-13

Advent inleder det kristna kyrkoåret och infaller den fjärde söndagen före jul. Adventstiden varar fram till och med julaftonen och inkluderar fyra söndagar som brukar kallas: första, andra, tredje och fjärde advent. Under den här perioden i december äger också luciafirandet rum, som i likhet med adventsfirandet med tiden har utvecklats till en ljusfest i vintermörkret...

+ Läs mer

M

Kyrkoåret

av: Jan Arvid Hellström
2020-07-12

Det förkristna feståret kom helt eller delvis att förvandlas till det kristna kyrkoåret. Det lever till stora delar kvar även om många helgondagar inte längre är fest- och helgdagar. Men fortfarande finns de kvar i våra almanackor som en gång var kalendrar över kyrkoårets fest- och helgondagar. Men som också försågs med uppgifter som hade att göra med åkerbruk, jakt och fiske. I kalendrarna markerades också lämpliga dagar för åderlåtning, data kring planeternas ställning, astrologiska uppgifter m.m...

+ Läs mer

M

Kristna traditioner och högtider

av: Hanna Hägerland och Leif Löwegren
2018-11-26

Det finns många olika traditioner och högtider inom kristendomen och de flesta kretsar kring händelser i Jesu liv. I den här artikeln presenteras några av kristendomens viktigaste ritualer samt kyrkoårets mest betydelsefulla högtider...

+ Läs mer

M

Julens och det svenska julfirandets historia

av: Eva Österlund
2012-12-13

Vårt sätt att fira julen är en härlig blandning av traditioner och vanor. Från allra första början handlade det om att hålla en fest när året är som allra mörkast. Sedan har detta blandats upp med kristendomens traditioner och med nationalromantiken under 1800-talet. För att inte tala om vår egen tid...

+ Läs mer

Podcast om Jul

SO-rummet podcast icon
L

Julmatens historia

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-12-14

Mattias, Julia och Kristoffer avslutar säsongen 2016 med att tända en brasa och prata om julmatens historia. Hur länge har vi ätit julmat och varför äter vi det?

+ Läs mer

SO-rummet podcast icon
L

Jesus födelse

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2015-12-23

Dan före dan tar sig Julia, Mattias och Kristoffer an en av orsakerna till julfirandet - Jesus födelse. När föddes han? Var föddes han? Hur föddes han? Och hur kan vi överhuvudtaget veta något om det?
 

+ Läs mer

SO-rummet podcast icon
M

Varför firar vi jul?

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2015-12-16

Julia, Mattias och Kristoffer tänder en brasa veckan före julafton och pratar om varför vi firar jul i Sverige. Vad betyder ordet “jul”? Vad har Jesus med saken att göra? Hur länge har vi egentligen haft köttbullar på julbordet?

+ Läs mer

Länkar om Jul

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

ANNONS