Det har gått ett halvt årtusende sedan reformationen förvandlade påskfastan till en term utan innehåll för svenskarna. Den finns kvar i almanackan, men ingen ändrar sina matvanor för den skull. Jo - i ett avseende, men knappast i riktning mot målet för en fasta. Knappt har julens marsipangrisar reats ut förrän konditoriernas skyltfönster fylls med en annan svensk specialitet, fastlags- eller fettisdagsbullar, eller som de kallas numera - semlor.
Förr skulle de ätas på fastans måndagar eller tisdagar som efterrätt på en djup tallrik, som fylldes med het gräddmjölk, varpå man kryddade det hela med kanel.
ANNONS
ANNONS
Numera äts semlorna oftast som de är, utan mjölk, framförallt i kaffepausen på kontor och andra arbetsplatser. Förebilden var tysk och de introducerades på 1700-talet. De satte under frihetstiden även spår i historien då den svenske kungen Adolf Fredrik åt ihjäl sig på bl.a. fastlagsbulle med champagne under en måndag i fastan 1771.
I fastlagstid förvandlas också de grå, senvintertrista svenska salutorgen. Plötsligt prunkar de i regnbågens alla färger när fastlags- eller påskrisen ställs fram - björkkvistar som prytts med färgade fjäderknippen och satts i vatten för att driva fram de första små gulgröna löven. Det är som en magisk rit för att skynda på våren.
Fastlagsrisen är också ett lån söderifrån. En förebild var de brokiga "palmer" varmed man sedan länge firat palmsöndagen i Centraleuropa.
Litteratur: Jan-Öjvind Swahn, Svenska traditioner, Ordalaget Bokförlag, 2010 Nils-Arvid Bringéus, Årets festseder, LT förlag, 1976 Julius Ejdestam, Våra folkfester, Rabén & Sjögren, 1971 Ingemar Liman, Påskens ABC: en bok om våra påsktraditioner, Forum, 1973 Carl Henrik Martling, Kyrkans år och dagar, Verbum, 1993 Ebbe Schön, Folktrons år: gammalt skrock kring årsfester, märkesdagar och fruktbarhet, Rabén & Sjögren, 1989 Jonas Frykman (red.) och Orvar Löfgren (red.), Svenska vanor och ovanor, Natur och Kultur, 1991 Christer Topelius, En årsrunda: 75 helger, högtider och gamla bemärkelsedagar, Tiden, 1989
Text: Jan-Öjvind Swahn, kulturhistoriker och författare.
Fastan, passionstiden, stilla veckan och påsk är typexempel på religiösa seder i kristen tappning. Samtidigt bygger påskhögtiden delvis på arvet från judendomen. Faste- och påsktiden har också många influenser från folktro och från folkliv som kan ledas tillbaka till medeltiden och t.o.m. till förkristen tid...
Det förkristna feståret kom helt eller delvis att förvandlas till det kristna kyrkoåret. Det lever till stora delar kvar även om många helgondagar inte längre är fest- och helgdagar. Men fortfarande finns de kvar i våra almanackor som en gång var kalendrar över kyrkoårets fest- och helgondagar. Men som också försågs med uppgifter som hade att göra med åkerbruk, jakt och fiske. I kalendrarna markerades också lämpliga dagar för åderlåtning, data kring planeternas ställning, astrologiska uppgifter m.m...
Det finns många olika traditioner och högtider inom kristendomen och de flesta kretsar kring händelser i Jesus liv. I den här artikeln presenteras några av kristendomens viktigaste ritualer samt kyrkoårets mest betydelsefulla högtider...
En nygräddad vetebulle fylld med mandelmassa, toppad med vispgrädde och ett lock pudrat med florsocker. Inte så dumt, eller hur? Men varför äter vi de här bullarna just vid den här tiden, och vad heter de egentligen? Fastlagsbullar, fettisdagsbullar eller semlor?
Artikel i tidningen Släkthistoria där Kristina Ekero Eriksson berättar om varför vi firar påsk. I Sverige har påsken firats i över tusen år, men under seklerna har traditionerna förändrats. Jesu död och uppståndelse har mer eller mindre bytts ut mot godisägg och lammstek. Men vad hände egentligen med skotten mot påskkärringarna, risbastun och den dystra stämningen på långfredagen?
Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om Adolf Fredrik och semlorna. Adolf Fredrik, som regerade 1751–1771, brukar anses som en av Sveriges minst kraftfulla monarker genom tiderna. Han är främst känd för tre saker...
Genomgång (21:15 min) där SO-läraren Magnus Söderbom berättar om de kristna högtiderna som högtidlighålls under året. Perfekt för dig som undrar över hur vi i Sverige idag påverkas av Kristendomen - oavsett om vi tror på den kristna läran eller inte. Här berättas (ofta men inte alltid) utifrån ett kristet perspektiv (Magnus är dock inte själv kristen).
På den här webbplatsen finns över 250 frågor och svar om svenska (och några andra) högtider och traditioner. Sajten drivs av Mattias Axelsson som jobbar som gymnasielärare i historia, religionskunskap och samhällskunskap.
Länksida i Wikipedia där du hittar artiklar om svenska högtider och traditioner. Här kan du läsa om påsk, Valborgsmässoafton, 1:a maj, midsommar, Mårtensdagen, Lucia, jul, nyårsafton, Sveriges nationaldag, FN-dagen, internationella kvinnodagen, mors dag m.m.
I tidningen SvD:s historieblogg berättar Dick Harrison om semlans historia. Semlan är en av våra mest traditionstyngda bakelser. Denna läckerhet har vandrat en lång väg genom århundradena innan den nådde dagens form.
Nordiska museets faktasida om våra svenska högtider och traditioner. Välj bara en årstid och någon av dess högtider. Webbplatsen är omfångsrik och innehåller information om alla av våra svenska högtider och traditioner. Här berättas givetvis också om deras ursprung och historia.
