Det har gått ett halvt årtusende sedan reformationen förvandlade påskfastan till en term utan innehåll för svenskarna. Den finns kvar i almanackan, men ingen ändrar sina matvanor för den skull. Jo – i ett avseende, men knappast i riktning mot målet för en fasta. Knappt har julens marsipangrisar reats ut förrän konditoriernas skyltfönster fylls med en annan svensk specialitet: fastlags- eller fettisdagsbullar, eller som de oftast kallas numera – semlor.
Förr skulle de ätas på fastans måndagar eller tisdagar som efterrätt på en djup tallrik, som fylldes med het gräddmjölk, varpå man kryddade det hela med kanel.
Numera äts semlorna oftast som de är, utan mjölk, framförallt i kaffepausen på kontor och andra arbetsplatser. Förebilden var den tyska hetväggen, som blev känd i Sverige under 1700-talet. Berättelsen om semlan satte även spår i historien under frihetstiden. På fettisdagen den 12 februari 1771 dog den svenske kungen Adolf Fredrik efter att ha ätit en enorm måltid med hetvägg, alltså en äldre form av semla, tillsammans med en del annan mat och dryck.
Vad är fastlagen?Fastlagen är de tre festdagarna före den kristna fastan: fastlagssöndagen, blåmåndagen och fettisdagen. Därefter börjar fastan på askonsdagen. I kristen tradition är fastan en period före påsk då man avstår från något, till exempel viss mat, för att ägna mer tid åt eftertanke, bön eller hjälp till andra.
|
I fastlagstid förvandlas också de grå, senvintertrista svenska salutorgen. Plötsligt prunkar de i regnbågens alla färger när fastlags- eller påskrisen ställs fram – björkkvistar som prytts med färgade fjäderknippen och satts i vatten för att driva fram de första små gulgröna löven. Det är som en magisk rit för att skynda på våren.
Fastlagsrisen är också ett lån söderifrån. En förebild var de färgglada "palmer" som man sedan länge hade använt när man firade palmsöndagen i Centraleuropa.
M LÄS MER: Fastlagens, fettisdagens och semlans historia
M LÄS MER: Fastan och påsken
M LÄS MER: Kaffets, teets och kakaons historia i Sverige
L LÄS MER: Adolf Fredrik – kungen som åt ihjäl sig
M LÄS MER: Chokladens historia
M LÄS MER: Och julen varar än till påska!
M LÄS MER: Kyrkoåret
S LÄS MER: Kristna traditioner och högtider
M PODCAST: Fastlagen och fastan
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material om ämnet.
Litteratur:
Jan-Öjvind Swahn, Svenska traditioner, Ordalaget Bokförlag, 2010
Nils-Arvid Bringéus, Årets festseder, LT förlag, 1976
Julius Ejdestam, Våra folkfester, Rabén & Sjögren, 1971
Ingemar Liman, Påskens ABC: en bok om våra påsktraditioner, Forum, 1973
Carl Henrik Martling, Kyrkans år och dagar, Verbum, 1993
Ebbe Schön, Folktrons år: gammalt skrock kring årsfester, märkesdagar och fruktbarhet, Rabén & Sjögren, 1989
Jonas Frykman (red.) och Orvar Löfgren (red.), Svenska vanor och ovanor, Natur och Kultur, 1991
Christer Topelius, En årsrunda: 75 helger, högtider och gamla bemärkelsedagar, Tiden, 1989
FÖRFATTARE
Text: Jan-Öjvind Swahn, kulturhistoriker och författare.
