Kristendomens texter och den kristna traditionen

Matteus-, Lukas- och Markusevangeliet är beroende av varandra när det gäller källmaterial och kallas för de synoptiska evangelierna (synoptisk betyder samsyn). Vad gäller Johannesevengeliet råder det delade meningar om förhållandet till synoptikerna.

Apostlagärningarna, som följer omedelbart efter de fyra evangelierna i Bibeln, är skrivet av samma författare som har skrivit Lukasevangeliet. Där skildras den första kristna tiden efter Jesus död och uppståndelse samt den tidiga kristna kyrkan.

I Nya testamentet finns många brev som tolkar det kristna budskapet. Dessa brev är situationsbundna och ingår i en korrespondens med vissa specifika församlingar som brottades med olika typer av frågor. Paulus var den viktigaste brevskrivaren.

Uppenbarelseboken skiljer sig från de övriga skrifterna i Nya testamentet då den boken handlar om den yttersta tiden (världens undergång). Budskapet framställs i form av uppenbarelser och i symbolisk form.

Judar och kristna tolkar den hebreiska Bibeln (Gamla testamentet) på olika sätt. Nya testamentet ger en ny tolkning av frälsningshistorien (tron på Messias) och förbunden som Gud sluter med Abraham och Mose. Nya testamentet utgår från att Jesus är den Messias som judarna väntat på. Det gör inte judar. Det var detta som gjorde att kristen tro kom att bli en annan religion än den judiska.

I de synoptiska evangelierna framställs inte Jesus på ett tydligt och uttalat sätt som Gud eller Guds son, det gör han däremot i Johannesevangeliet. Men antydan finns där.

Synen på vem Jesus var och är för de kristna utvecklas senare i de andra skrifterna i Nya testamentet. Tolkningen och diskussionerna fortsatte sedan i den kristna kyrkan och resulterade bland annat i trosbekännelser.

Den kristna traditionen

Tolkningen och formandet av vad den kristna tron innehåller och betyder har varit ett arbete som pågått sedan Jesus tid. Nya testamentet är en tolkning och sammanställning av Jesus budskap.

De kristna trosbekännelserna har tillkommit efter att tveksamheter kring lärofrågor har uppstått. De diskussioner som pågick kring tiden då trosbekännelserna formulerades berörde bland annat frågan vem Jesus var. Den apostoliska trosbekännelsen berör detta och den nicenska trosbekännelsen förtydligar detta ytterligare då diskussionerna kring Jesus person fortsatte. Främst gällde det frågan om vem Jesus var och synen på treenigheten.

Teologiska diskussioner pågår fortfarande i samfund över hela världen. När åsikter kring detta gått isär för mycket har ibland nya kristna samfund bildats.