+ Visa hela artikelserien

Argument mot Guds existens

De vanligaste sätten att argumentera mot Guds existens är de som utmynnar i agnosticism eller ateism. En agnostiker (agnosticism = "icke vetande") är en person som anser att man inte kan veta något om Guds existens. En ateist (ateism = icke gudstroende, gudsförnekare) menar att det inte finns några skäl att tro på Guds existens. Båda dessa synsätt grundar sig på uppfattningen att det inte finns några rationella skäl att tro på existensen av en gud, eftersom det inte har påträffats några objektivt konstaterbara spår av en gud i vårt universum.
S

Hur kan Gud finnas när det existerar så mycket ondska och lidande i världen?

Teodicéproblemet

För många människor är ett av de starkaste argumenten mot tron på Guds existens vetskapen om allt det onda i världen. Hur kan det finnas en kärleksfull och god Gud samtidigt som det finns så mycket ont? Om Gud är kärleksfull borde Gud vilja ta bort det onda, och om Gud dessutom är allsmäktig borde Gud också kunna det.

När man ställer samman vissa antaganden om Gud och det onda uppkommer ett problem som brukar kallas för teodicéproblemet (av grek theos = gud och dikä = rättvisa). I sin strikt logiska form ser problemet ut så här:

  1. det finns en allsmäktig Gud
  2. det finns en god och kärleksfull Gud
  3. det finns ont i världen.

ANNONS

ANNONS

De som anför detta problem som ett skäl för att inte tro på Gud anser att den tredje satsen motsäger satserna ett och två. De tre satserna kan inte vara sanna samtidigt.

Det har funnits och finns många försök att lösa detta problem. Vi ska nu studera några av dem.

Semantiska försök till lösning (en språklig tolkningsfråga)

Om vi studerar de tre satserna, finner vi att de är något olika. Den tredje satsen är den enda som vi har faktisk kunskap och erfarenhet av - den kan bevisas empiriskt. De två andra satserna kan vi inte ha samma exakta kunskap om - vi måste därför försöka analysera vad de egentligen betyder.

Det religiösa språket erbjuder många problem. Det språk vi har är hämtat från den synliga och begränsade världen. Därför är alla religioners heliga skrifter fyllda av ett bildspråk, av myter och symboler. Svårigheten uppkommer då man kritiskt frågar sig vad dessa bilder står för. Vilket innehåll vill det religiösa språket förmedla?

Mest påtagligt blir problemet när man har att göra med utsagor om Gud. Moderna teologer menar att det religiösa språket har en symbolisk innebörd och måste tolkas i enlighet därmed. I Bibeln talas exempelvis om "Guds hand", "Guds öga" och "Guds starka arm". Detta bildspråk får inte tolkas som om Gud vore en människa. Uttrycket "Guds starka arm" symboliserar t.ex. att Gud uppfattas som en aktiv kraft, medan uttrycket "fadersfamn" kan innebära att Gud erbjuder trygghet åt den som kommer till Gud osv.

Utsagor som "Gud är allsmäktig" eller "Gud är god" skulle också gälla för att vara symboliska uttryck. Här är det dock svårare att föreställa sig vad uttrycken egentligen symboliserar. Det finns de som menar att en symbolisk tolkning inte är möjlig i dessa fall. Många löser därför problemet med det ondas existens så att de menar att Gud visserligen är allgod men inte allsmäktig. Gud måste också kämpa mot det onda.

De som hävdar att de båda utsagorna är symboliska och därför inte logiskt motsägelsefulla menar att utsagorna måste tolkas utan att Gud uppfattas som en människa. Om en kung eller en general har makt förstår vi vad som menas. När det gäller Gud förfogar vi inte över sådana exakta föreställningar. Vi kan inte heller kontrollera innebörden i dessa satser genom våra erfarenheter. Utan vi måste istället fråga troende människor hur de använder utsagorna om Guds allmakt och godhet.

Utsagor om Gud kan inte, enligt troende kristna, jämställas med påståenden om vissa sakförhållanden i världen. Därmed, menar de, upphävs den rent logiska motsättning som ligger i att Gud inte kan vara på en gång allgod och allsmäktig så länge det onda existerar.

Fri vilja

När vi tänker på allt det onda som sker i världen - våld, krig, svält, trafikolyckor, utslagning av människor osv - upptäcker vi snart att det till övervägande delen är orsakat av människor.

ANNONS

ANNONS

Synen på Gud som allsmäktig behöver inte betyda detsamma som att Gud är alltings orsak. En av grundtankarna i den kristna människosynen är att människan har en fri vilja, dvs hon har möjlighet att välja mellan det som är ont och det som är gott. Om nu Gud i sin antagna allmakt har skapat människan med en fri vilja, är det svårt att tänka sig att Gud skulle begränsa den friheten till att gälla enbart det goda.

Om människan använder sin frihet till sådant som är ont, kan man knappast säga att det är Gud som har orsakat det onda. En central kristen tanke är istället att det är Gud som ger människan kraft och inspiration i kampen mot det onda.

Mörker är brist på ljus

En annan lösning på problemet är att förneka det ondas realitet. Då kvarstår ingen motsättning mellan Guds allmakt och kärlek.

I första hand verkar det onda vara så påtagligt att det är svårt att förneka. Ändå har sådana försök gjorts i den kristna idéhistorien.

Kyrkofadern Augustinus, som levde på 400-talet, hävdade t.ex. att det onda inte hade någon självständig existens. Det vi uppfattar som ont är en avsaknad av det goda, liksom mörkret är en brist på ljus. Ljuset är den positiva kraften i tillvaron, men om vi täcker för ljuset blir det mörkt. Ljuset liknar Augustinus vid Guds godhet. Mörkret och det onda uppkommer när vi avskärmar oss från ljuset, dvs Gud.

Det onda är alltså bara en defekt i det goda och evangeliet försöker lära människorna att rätta till den defekten.

Det onda ur evighetens synvinkel

Den holländske filosofen Spinoza (1632-1677) beskrev hur vår syn på lidande ofta förändras med tiden, och hur det vi uppfattar som ont just när det inträffar ibland med tiden övergår till något gott som vi efteråt bedömer annorlunda.

Enligt det här argumentet kanske Gud bedömer allt ur evighetens synvinkel, och bedömer det vi uppfattar som ont helt annorlunda. Vi kan tänka oss ett barn som får medicin mot en sjukdom. Barnet uppfattar medicinen som något ont och stampar med sin fot och säger "dumma pappa som tvingar mig äta den beska medicinen". Men pappan vet att medicinen leder till något gott, nämligen att barnet blir friskt. Ur faderns vidare perspektiv är alltså det barnet uppfattar som något ont i själva verket något gott.

En värld helt utan det onda

Man kan också vända på frågan om varför det finns ont i världen. Hur skulle en värld helt utan sådant vi uppfattar som ont se ut?

Vi har svårt att tänka oss en sådan tillvaro. Den vore helt utan fungerande naturlagar och utan stabilitet. När barnet faller upphävs plötsligt tyngdlagen så det inte slår sig. Mördarens kniv förvandlas till papper och kulorna till ballonger. Om någon är hungrig kommer genast mat på färdigdukade brickor, eftersom hunger är något ont som inte finns.

ANNONS

ANNONS

Det skulle inte finnas någon anledning att hjälpa varandra, inga utmaningar att kämpa emot. Vänskap, kärlek och solidaritet skulle bli meningslösa ord. Alla har ju redan allt de behöver. Skulle någon mänsklig utveckling eller inre mognad kunna ske i en sådan värld?

Enligt denna teori har det onda till uppgift att fostra människor till bättre människor.

Naturalistiska religionsteorier

Andra argument mot Guds existens finner vi i de s.k. naturalistiska religionsteorierna. Exempel på sådana är den syn som Karl Marx och Sigmund Freud har på religionens uppkomst och funktion. En naturalistisk religionsteori letar efter en naturlig förklaring till religionen som fenomen.

Gud - en illusion om en bättre värld

För att förstå vad religion är, måste man enligt Marx "översätta" utsagor om Gud till att istället handla om sociala och ekonomiska förhållanden i samhället.

Tron på att "Gud älskar mig" tolkas då exempelvis som ett önsketänkande om att en utomvärldslig makt ska befria mig från arbetslöshet och otrygghet i samhället. Så länge klassamhället med dess mänskliga förtryck består, luras människan att tro att det är övernaturliga krafter som styr hennes intressen och öden. På det viset ser hon inte det verkliga förtrycket och kan inte heller förändra dess orsaker.

Gud - ett raffinerat självbedrägeri

Det centrala i Freuds teori om religionens uppkomst är att människor som tror sig tro på Gud, i själva verket "projicerar" en önskebild av en allsmäktig och allgod fadersgestalt på en tänkt filmduk i sitt eget medvetande. Denna fantasibild förses sedan med motsägande egenskaper, t.ex. sträng men kärleksfull, för att allt som händer i världen, ont som gott, ska kunna tillskrivas denna skapelse av mänskliga önskedrömmar. Denna önskedröm minskar människans ångest inför tillvarons svårigheter, men hindrar henne också från att nå fram till full självkännedom. Religionen är således ett raffinerat självbedrägeri och en förlamande verklighetsflykt.

ANNONS

Freuds teorier pekar på några viktiga funktioner som religionen kan ha. Men en troende människa invänder att teorier aldrig kan vara en uttömmande beskrivning av religionens väsen. Även om man anser att Freud skulle ha rätt i sin beskrivning av religionens uppkomst, kan man aldrig utesluta att det han beskriver bara är Guds sätt att uppenbara sig för människorna. Av det följer ju inte att man bevisat att det inte finns en Gud.

LÄS MER: Finns Gud?

LÄS MER: Argument för Guds existens

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Sammanfatta och förklara det s.k. Teodicéproblemet.
     
  2. Ange kortfattat några vanligt förekommande lösningar på Teodicéproblemet.
     
  3. Vad ansåg Karl Marx om religionens funktion i samhället?
     
  4. Vad ansåg Sigmund Freud om religionens funktion för människan?

Fundera på:

  1. Vad tycker du är det starkaste argumentet mot Guds existens?
     
  2. Har du själv tänkt på något argument som inte har diskuterats i texten?

Diskutera:

  1. Finns Gud? (se även artikeln "Argument för Guds existens") Motivera.

 

Text: Lennart Koskinen (teologie doktor i tros- och livsåskådningsvetenskap, läromedelsförfattare och f.d. biskop) och Sören Levén (läromedelsförfattare och f.d. lärarutbildare).
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i läromedlet "Religionskunskap för gymnasieskolan - Vad ska man tro?"
 

Artikelserie om Finns Gud? Argument för och mot Guds existens

Bild: EvgeniT
+ Visa hela artikelserien
Senast uppdaterad: 13 februari 2021
Publicerad: 13 februari 2021

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

ANNONS

Liknande artiklar

M

Vem var Jesus?

Tron på Jesus från Nasaret utgör grunden för den världsreligion som kallas kristendom. Enligt Nya...

S

Treenigheten

Den kristna tron på Gud är uppbyggd kring den s.k. treenigheten. Med det menas att Gud är en enda...

S

Synen på män och kvinnor inom rättssystemet och äktenskapet

I det på uppenbarelsen vilande rättssystemet (sharia) har män och kvinnor olika rättslig status....

SO-rummet bok
S

Argument för Guds existens

Det finns flera försök att "logiskt" bevisa att det finns en gud. Man hänvisar bl.a. till...

ANNONS

Ämneskategorier

Allmänt om religion

Om religion som fenomen, religionens ursprung och människors religiositet. Religion och religiositet har i alla tider...

Religion och vetenskap

Går det att förena vetenskap och religion? Än idag finns en laddad debatt kring evolutionsläran där vetenskap och...

Judendomens grunder

Gud har valt ut judarna till sitt folk. Detta är den centrala tanken i judendomen. I judendomen finns inte något system...

Kristendomens grunder

Kristendomens huvudlinjer. Här hittar du fakta om kristendomens troslära, seder och utövande i stora drag.

Islams grunder

Allmänt om islam. Här hittar du fakta om islams troslära, seder och utövande i stora drag.

Religionskritik

Kritik mot religion och religiositet ur olika perspektiv.

Relaterade taggar

Ateism och agnosticism

Ateism och agnosticism grundar sig på uppfattningen att det inte finns några rationella skäl att...

Gudssyn eller gudsbild

En gudssyn eller gudsbild är hur Gud uppfattas i olika religioner - främst inom de monoteistiska (...