Advent inleds fjärde söndagen före jul och håller på fram till och med julafton.
Advent är för många människor en uppskattad tid på året då man plockar fram adventsljusstaken, hänger adventsstjärnor i sina fönster, och inväntar julen. Sedan 1930-talet har det också funnits adventskalendrar för barn där en lucka öppnas varje dag i december fram till julafton. Dessa adventskalendrar har med tiden blivit allt mer omfattande och idag finns det kalendrar som är fyllda med leksaker och annat som barnen uppskattar. Även julkalendern i Sveriges television har sedan första året 1960 blivit en jultradition för barn. Sveriges radio har också en julkalender för barn. Den sändes första gången 1957.
Advent betyder ankomst
Ordet advent kommer ifrån latin och kan närmast översättas till ankomst, och det är då Jesus ankomst (födelse) som åsyftas och som enligt kristendomen skedde på juldagen. Julfirandet är sedan 300-talet en kristen högtid, men det var först år 354 som den katolska kyrkan valde att förlägga Jesus födelse till den 25 december (juldagen). Datumet nämns dock inte i de kristna evangelierna.
Adventsljusen och kyrkoåret
Många människor tänder ett adventsljus på första söndagen i advent, och därefter ytterligare ett ljus för varje söndag innan julafton då alla fyra ljusen är tända. Att det är en söndag som utgör starten på advent har att göra med att Jesus enligt evangelierna uppstod efter korsfästelsen på en söndag. Första söndagen i advent är också kyrkoårets första dag.
Advent idag
Sverige är idag ett sekulariserat land och de kristna traditionerna är inte lika viktiga längre. Trots det är julfirandet fortfarande den viktigaste högtiden för de flesta svenskarna, men den religiösa kopplingen är inte längre så stark. Istället är julen en familjehögtid där man träffas, äter gott och ger varandra julklappar. Advent är inledningen till detta firande, där julbelysningen i alla hem ger extra ljus i vintermörkret.
Den svenska handeln har varje år slagit nya försäljningsrekord inför jul, och söndagarna under advent har under de senaste decennierna blivit de viktigaste dagarna i julhandeln.
Adventsljuset som blev en svensk uppfinningDen elektriska adventsljusstaken känns idag som en självklar del av decembermörkret, men den är faktiskt en ganska modern svensk uppfinning. År 1934 byggde lagerarbetaren Oscar Andersson den första kända elektriska adventsljusstaken genom att använda gamla julgranslampor och sätta dem i en ljusstake. Några år senare började modellen säljas i större skala och blev snabbt populär i svenska hem. Ljusstaken blev inte bara en juldekoration utan också en symbol för något nytt och modern – elektricitet i hemmen. I början kunde en elektrisk adventsljusstake därför uppfattas som ganska exklusiv. Idag är det nästan svårt att föreställa sig svenska fönster i december utan dem, trots att traditionen bara är omkring hundra år gammal. Även adventsstjärnan är yngre än många tror. Den har tyskt ursprung och blev vanlig i Sverige först under 1930- och 1940-talen.
|
L LÄS MER: Advent – en stämningsfull högtid
S LÄS MER: Advent och luciafirandet
M LÄS MER: Advent, lucia och julfirandet förr
M LÄS MER: Kyrkoåret
L PODCAST: Adventsfirandet i Sverige
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material som handlar om ämnet!
Litteratur:
Bra Böckers lexikon 2000, del 1, Bokförlaget Bra Böcker, 1995
Ebbe Schön, Julen förr i tiden, Natur & Kultur, 1980
https://www.nordiskamuseet.se/aretsdagar/1a-advent
Jan-Öjvind Swahn, Svenska traditioner, Ordalaget Bokförlag, 2010
Jan-Öjvind Swahn, Den svenska julboken, Wiken, 1993
Nils-Arvid Bringéus, Årets festdagar, Carlssons, 2006
Carl Henrik Martling, Kyrkans år och dagar, Verbum, 1993
Christer Topelius, En årsrunda: 75 helger, högtider och gamla bemärkelsedagar, Tiden, 1989
FÖRFATTARE
Text: Carl-Henrik Larsson (fil.mag i historia. Leg. gymnasielärare i historia, religion och samhällskunskap samt skribent i kulturtidskriften Nordisk Filateli) och Jan-Öjvind Swahn (kulturhistoriker och författare)
