L
Tagg
Adventsljus

Advent

Advent inleds fjärde söndagen före jul och håller på fram till och med julafton.

Advent är för många människor en uppskattad tid på året då man plockar fram adventsljusstaken, hänger adventsstjärnor i sina fönster, och inväntar julen. Sedan 1930-talet har det också funnits adventskalendrar för barn där en lucka öppnas varje dag i december fram till julafton. Dessa adventskalendrar har med tiden blivit allt mer omfattande och idag finns det kalendrar som är fyllda med leksaker och annat som barnen uppskattar. Även julkalendern i Sveriges television har sedan första året 1960 blivit en jultradition för barn. Sveriges radio har också en julkalender för barn. Den sändes första gången 1957.

ANNONS

Ordet advent kommer ifrån latin och kan närmast översättas till ankomst, och det är då Jesus ankomst (födelse) som det syftas på och som enligt kristendomen skedde på juldagen. Julfirandet är sedan 300-talet en kristen högtid, men det var först år 354 som den katolska kyrkan valde att förlägga Jesus födelse till den 25 december (juldagen). Detta datum saknar dock belägg i de kristna evangelierna.

Många människor tänder ett adventsljus på första söndagen i advent, och därefter ytterligare ett ljus för varje söndag innan julafton då alla fyra ljusen är tända. Att det just är en söndag som utgör starten på advent har att göra med att Jesus enligt evangelierna uppstod efter korsfästelsen på en söndag. Första söndagen i advent är också kyrkoårets första dag.

Sverige är idag ett sekulariserat land och de kristna traditionerna är inte lika viktiga längre. Trots det är julfirandet fortfarande den viktigaste högtiden för svenskarna, men den religiösa kopplingen är inte längre så stark. Istället är julen en familjehögtid där man träffas, äter gott och ger varandra julklappar. Advent är upptakten till detta firande där julbelysningen i alla hem och fönster ger ljus i vintermörkret.

Den svenska handeln har varje år slagit nya försäljningsrekord inför jul, och söndagarna under advent har under de senaste decennierna blivit kanske de viktigaste dagarna i julhandeln. Förut inföll skyltsöndagen, den dag då affärerna började skylta inför jul, andra söndagen innan julafton, men numera är denna händelse förlagd till sista söndagen i november.

LÄS MER: Advent - en stämningsfull högtid

LÄS MER: Advent och luciafirandet

LÄS MER:  Advent, lucia och julfirandet förr

LÄS MER: Kyrkoåret

PODCAST: Adventsfirandet i Sverige

Julglädje i förskott

Redan i november är det dags för sällskap av alla slag att en kväll samlas på en restaurang for att äta julbord, en buffé där den traditionella julmaten kombinerats med det vanliga smörgåsbordets läckerheter.

I hemmen märks den annalkande julen bland annat på att man tar fram sin adventsljusstake, ofta en liten låda med fyra ljushållare, som bäddas in i mossa och lingonris. Första söndagen i advent tänder man det första ljuset och låter det brinna ner med en fjärdedel. Nästa söndag är det dags för ännu ett ljus att tändas osv, tills på fjärde söndagen det första nästan brunnit ut och det fjärde påbörjats. Den här seden är exklusivt svensk men tillkom efter mönster av de tyska "adventsgranarna" och blev allmän på 1920-talet.

Under advent hänger i många fönster en adventsstjärna. Denna var en nyhet på 1930-talet och var då i regel tillverkad av rött eller gulaktigt papper. Numera är adventsstjärnorna ofta tillverkade av halm, träspån eller metall. Även denna sed har sitt ursprung i Tyskland men har sedan senare delen av 1900-talet börjat överglänsas av olika former av elektriska fönsterljusstakar (ofta i trappstegsform) som strålar från hem, företag och institutioner.

I Tyskland hittade man också på adventskalendern, numera kallad julkalender och introducerad har 1932. När först radion och senare TV gjorde program i anslutning till årets adventskalender blev den en säljsuccé av stora mått.

Som framgått är adventsfirandet ganska nytt. Det är först under senare delen av 1900-talet som högmässan - den första adventssöndagen - blivit årets mest besökta vid sidan av julottan.
 


Litteratur:
Bra Böckers lexikon 2000, del 1, Bokförlaget Bra Böcker, 1995
Ebbe Schön, Julen förr i tiden, Natur & Kultur, 1980
https://www.nordiskamuseet.se/aretsdagar/1a-advent
Jan-Öjvind Swahn, Svenska traditioner, Ordalaget Bokförlag, 2010
Jan-Öjvind Swahn, Den svenska julboken, Wiken, 1993
Nils-Arvid Bringéus, Årets festdagar, Carlssons, 2006
Carl Henrik Martling, Kyrkans år och dagar, Verbum, 1993
Christer Topelius, En årsrunda: 75 helger, högtider och gamla bemärkelsedagar, Tiden, 1989


FÖRFATTARE

Text: Carl-Henrik Larsson (fil.mag i historia. Leg. gymnasielärare i historia, religion och samhällskunskap samt skribent i kulturtidskriften Nordisk Filateli) och Jan-Öjvind Swahn (kulturhistoriker och författare)
 

Här nedan hittar du material som handlar om advent och adventsfirande.

Uppdaterad: 26 november 2024
Publicerad:
14 mars 2011

ANNONS

ANNONS

Artiklar om Advent

M
Nu är det jul igen

Advent, lucia och julfirandet förr

av: Jane Fredlund
2023-11-16

Advent, lucia och jul har i Sverige genomgått många förändringar över tid. Adventsljus, som nu är en tradition, började tändas först på 1870-talet och adventsstjärnor blev inte populära förrän på 1940-talet. Luciafirandet var tidigare endast kopplat till de borgerliga hemmen, och blev först under 1900-talet vanligt i hela landet. Julfirandet har också utvecklats, från att ha varit en tid med fokus på mat och dryck, till dagens mer kommersiella firande med julklappar och granar - vilket började spridas från Tyskland under 1800-talet. Fastän många av dessa traditioner är relativt nya, utgör de idag självklara delar av det svenska julfirandet...

+ Läs mer

S

Advent och luciafirandet

av: Jan Arvid Hellström
2020-07-13

Advent inleder det kristna kyrkoåret och infaller den fjärde söndagen före jul. Adventstiden varar fram till och med julaftonen och inkluderar fyra söndagar som brukar kallas: första, andra, tredje och fjärde advent. Under den här perioden i december äger också luciafirandet rum, som i likhet med adventsfirandet med tiden har utvecklats till en ljusfest i vintermörkret...

+ Läs mer

M

Kyrkoåret

av: Jan Arvid Hellström
2020-07-12

Det förkristna feståret kom helt eller delvis att förvandlas till det kristna kyrkoåret. Det lever till stora delar kvar även om många helgondagar inte längre är fest- och helgdagar. Men fortfarande finns de kvar i våra almanackor som en gång var kalendrar över kyrkoårets fest- och helgondagar. Men som också försågs med uppgifter som hade att göra med åkerbruk, jakt och fiske. I kalendrarna markerades också lämpliga dagar för åderlåtning, data kring planeternas ställning, astrologiska uppgifter m.m...

+ Läs mer

M

Kristna traditioner och högtider

av: Hanna Hägerland och Leif Löwegren
2018-11-26

Det finns många olika traditioner och högtider inom kristendomen och de flesta kretsar kring händelser i Jesus liv. I den här artikeln presenteras några av kristendomens viktigaste ritualer samt kyrkoårets mest betydelsefulla högtider...

+ Läs mer

L

Advent - en stämningsfull högtid

av: Eva Österlund
2012-11-27

I årets mörkaste tid lyser vi upp tillvaron med adventsstjärnor och ljus. För barnen blir adventskalendern en rolig väg fram till själva julafton. Ordet advent betyder inte väntan som kanske en del tror. Det handlar om ankomst, om starten på kyrkoåret. Här kan du läsa om det svenska adventsfirandet och dess historia...

+ Läs mer

Podcast om Advent

SO-rummet podcast icon
L

Adventsfirandet i Sverige

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2015-11-25

När första ljuset tänds tar sig Julia, Kristoffer och Mattias an adventsfirandet. Vad betyder ordet “advent”? Varför firar vi advent i Sverige? Och hur firar vi advent?

+ Läs mer

Länkar om Advent

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS