Det är viktigt att komma ihåg att naturreligion inte är en enda religion. Det är ett samlingsnamn som används för många olika religiösa traditioner. De kan ha olika gudar, andar, ritualer och berättelser. Därför bör man vara försiktig med att beskriva dem som om de vore likadana.
Naturen som andlig värld
Andevärlden och vördnaden för förfädernas andar har stor betydelse inom många naturreligioner. De dödas själar anses i många av dessa traditioner leva vidare och kunna vara närvarande i det dagliga livet. Likaså finns ofta föreställningen om andliga krafter som påverkar det som sker i världen.
Animism – tron på att djur, växter, platser och andra delar av naturen kan vara besjälade eller ha en andlig kraft – är en vanlig föreställning inom många naturreligioner.
Totempålar förknippas ofta med urfolk på Nordamerikas nordvästkust. Men totemism förekommer i olika former bland folkgrupper på flera håll i världen. Totemism innebär att en grupp, till exempel en klan, uppfattar ett särskilt band till något i naturen, ofta ett djur eller en växt, som fungerar som dess totem. Totemet kan stärka gruppens identitet och fungera som ett kännemärke för gruppen.
Totempålen – som ett släktträd i träTotempålar är särskilt förknippade med urfolk på Nordamerikas nordvästkust. De kan visa en familjs eller klans historia, släktskap, minnen och symboler. De är därför inte ett allmänt kännetecken för alla naturreligioner och har inte använts av alla urfolk i Nordamerika. En totempåle kan jämföras med en blandning av ett släktträd, ett historiskt monument och ett berättande konstverk. |
Människan som en del av naturen
I många religioner som brukar kallas naturreligioner ses människan som en del av en större helhet där naturen, djuren och den andliga världen hänger samman. En plats i naturen, exempelvis ett berg, en flod eller en skog, kan därför få en särskild religiös betydelse. Även djur och växter kan uppfattas som bärare av andliga krafter eller som viktiga symboler. Hur dessa föreställningar ser ut varierar mycket mellan olika folk och religiösa traditioner.
Religionen kan också påverka hur människor förhåller sig till sin omgivning. Jakt, fiske och skörd kan vara mycket mer än ett sätt att skaffa mat. I många naturreligioner kan sådana delar av vardagen också ha en religiös betydelse. Före en jakt eller efter en skörd kan människor till exempel be, dansa, offra eller utföra andra ritualer för att visa respekt för naturen och de andliga krafter som de tror finns omkring dem. En ritual är en handling som utförs på ett särskilt sätt och som har en religiös eller symbolisk betydelse. Religionen blir på så vis en naturlig del av vardagen och finns med i sådant som människor gör för att leva, försörja sig och ta hand om sin omgivning.
Religionen är en del av vardagen
En skillnad mellan många naturreligioner och stora organiserade religioner, som kristendom, islam och judendom, är hur religionen tar plats i vardagen. I de stora världsreligionerna finns ofta heliga skrifter, särskilda religiösa byggnader och bestämda högtider. Inom många naturreligioner är religionen istället nära knuten till livet i naturen och till sådant människor gör varje dag, exempelvis jakt, fiske och odling.
Det betyder inte att gränsen alltid är tydlig. Även inom kristendom, islam, judendom och andra religioner kan tron påverka vardagslivet mycket. Skillnaden är snarare att naturen och de andliga krafter som förknippas med den ofta har en mer central plats inom naturreligioner. En skog, en flod, ett berg eller ett djur kan till exempel ha en särskild religiös betydelse. Därför kan religionen finnas närvarande nästan överallt och inte bara vid särskilda ceremonier eller på heliga platser.
S LÄS MER: Naturreligion – ett samspel med naturen
M LÄS MER: Urfolk och minoriteter
S LÄS MER: Myt och rit
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material om ämnet.
Litteratur:
Niels C. Nielsen, Religions of the World, St. Martins Press, 1993
FÖRFATTARE
Text: Robert de Vries (red.)