Lätta fakta om samerna

Samerna är ett folk som bor i fyra länder: Sverige, Norge, Finland och Ryssland. Det område där renskötande samer bor heter Sápmi (Sameland). Det finns cirka 70 000 samer idag. Ungefär 20 000 är svenskar. Alla samefamiljer som försörjer sig på renskötsel tillhör en sameby. Det är ingen vanlig by utan ett stort område där samerna har rätt att låta sina renar beta. Det finns 51 samebyar i Sverige och tillsammans täcker de nästan en tredjedel av Sveriges yta.
L

Flaggan antogs 1986. Färgerna är från samiska folkdräkter och cirkeln symboliserar solen.

Historia

Långt innan Sverige, Norge, Finland och Ryssland fick sina gränser fanns här samer. När gränserna för Nordens länder bestämdes på 1500- och 1600-talen, krävde kungarna att samerna skulle betala skatt. Det var svårt för ett folk som rörde sig över gränserna. En del samer var tvungna att betala skatt i tre länder.

De flesta samer bor numera i städer och orter och har vanliga jobb. Bara ett par tusen arbetar med renskötsel. Förr var renskötsel alla samers arbete.

ANNONS

ANNONS

Religion

Ända fram till 1800-talet levde samerna med en egen religion. Den hörde nära ihop med naturen. Samerna ansåg att ingen kunde äga mark, luft eller vatten.
Gudarna var många. Deras närvaro var särskilt stark på vissa heliga platser, ofta vid en sten eller klippa med en ovanlig form. En sådan plats kallades en seite.

Nåjden var en betydelsefull person i samernas religion. Han var både medicinman och spåman. Andarna hjälpte honom att bota sjuka.

Sápmi är det område som omfattar samernas historiska bosättningsområden. Sápmi sträcker sig över hela Nordkalotten samt en stor del av Skandinaviska halvön. Området omfattar delar av Sverige, Norge, Finland och Kolahalvön i Ryssland. Området är totalt ungefär 388 350 km² stort och har en befolkning på över 2 miljoner invånare. Antalet samer i området är svåruppskattat, men Samisk informationscentrum uppger att antalet samer i Sápmi är cirka 80 000.

Renskötarna och deras renar

Renarna vandrar runt i fjällvärlden för att söka efter mat. På somrarna, när snön har smält på högfjället, går de ovanför trädgränsen och betar. På hösten flyttar renarna ner i fjällbjörkskogen. Där finns det gott om bete under några månader.

När vintern sedan nalkas beger sig renarna ända ner i granskogen. Där stannar de tills våren kommer och de kan återvända till fjällbjörkskogen.

Förr var skidor och akkja (renpulka) det enda sättet för samerna att följa renarna. Nu används snöskoter, crossmotorcykel, fyrhjuling och helikopter.

Men de moderna maskinerna orsakar buller och kan skada naturen. Gamla tiders renhundar blir allt vanligare igen. Även islandshästar har börjat användas. Djuren skadar inte naturen, och hundarna är bra på att samla ihop renhjorden.

Krockar

Ibland uppstår konflikter mellan renskötarnas intressen och andras. Ett skogsbolag vill kanske hugga ner ett stort område barrskog. Det kan vara katastrof för den renägare som har barrskogen som betesmark för renar.

När man bygger ett kraftverk i en älv läggs stora områden under vatten. Det ställer också till problem för renägarna.

Å andra sidan: När stora renhjordar samlas på små områden kan de förstöra för markägarna, som i sin tur kräver samebyarna på skadestånd.

ANNONS

ANNONS

Kåtor

Samerna bodde förr i kåtor. Det fanns fasta kåtor där renskötarna stannade så länge renarna hade bete. Men när de följde renarna på deras vandringar behövde de en flyttbar tältkåta. Den var gjord av trästänger och hade en tältduk av renskinn eller kraftigt tyg.

Naturen och klimatet gör att det inte går att odla. Istället har samerna i alla tider följt sina renar över stora områden och levt av vad renen och den omgivande naturen gett.

Språk och skolor

Samerna har egna samiska språk. Många samer talar ett av de tre viktigaste samiska språken. Samiskan har väldigt många ord för att beskriva saker i naturen. Till exempel finns
det över 100 olika ord för snö. Alla orden behövs för att man ska kunna beskriva den verklighet man lever i som renskötare.

Alla samiska elever har rätt att få undervisning i sitt modersmål. En del väljer att gå i sameskola. Där är undervisningen mest på samiska. Eleverna lär sig också mycket om sin egen samiska kultur. I radio och på teve finns det program på samiska. Utanför Sápmi finns det många samer som inte talar samiska.
 

Samiska språk

Samiska är egentligen inte ett enda språk utan en grupp dialekter som sinsemellan är så olika att man nästan kan tala om skilda språk inom en språkgrupp. Dialekterna övergår successivt i varandra och de som talar en dialekt förstår inte vad avlägset boende samer säger eller skriver.

Samiska skriftspråk uppstod på 1600-talet i samband med den kristna missionen. Det finns numera sex olika samiska skriftspråk. De följer inte riksgränserna, och det gör ju heller inte Sameland, Sápmi.

Samiskans ursprung är omdiskuterat, men forskare anser allmänt att språket hör ihop med de östersjöfinska språken. Samiskan är också starkt influerad av finskan i sitt ordförråd. Idag är praktiskt taget alla samer minst tvåspråkiga. Majoriteten av dem bor inte längre i Sápmi. Troligtvis kan ca 20 000 - 40 000 personer samiska och 75 procent av dem talar nordsamiska.

Miniordlista

ja - jou
nej - Det finns inget direkt ord för nej. Man använder in, it eller ii som betyder inte.
tack - giitu
jag älskar dig - mon ráhkistan du
sameslöjd - duodji
spetsig fjälltopp - gáisi (kaise)
kittel/gryta - gievdni (kebne)
ripa - Giron (Kiruna)
sjö - jaure
bäck/mindre alv - jokk

Minimeny

  • souvas (rökt renkött som steks och äts med pasta eller potatis)
  • guorpi (rökt renfärs som steks som biffar)
     

ANNONS

ANNONS

Samisk kultur och tradition

I sameskolor finns förstås slöjd på schemat. Här får eleverna lära sig de gamla samiska hantverken.

Från renen får man skinn, horn och senor. Av hornen kan man till exempel göra knivskaft som dekoreras med vackra mönster. Av björken får man näver och rötter som används för att fläta korgar eller vackra smycken.
 

Jojk

I årtusenden har samerna sjungit jojk. Det är en ofta ordlös melodi som uttrycker känslor och sinnesstämningar. En jojk kan också innehålla en berättelse. Den kan t.ex. sjungas till en särskild plats i naturen, till en kärlek eller en sorg. Jojken har stor betydelse för den samiska identiteten.

Unga samer har idag ”moderniserat”  jojken. Det förekommer jojk som ackompanjeras av elgitarr, trummor och bas.

 

LÄS MER: Samer

LÄS MER: Samernas historia

LÄS MER: Sveriges nationella minoriteter

LÄS MER: Samisk religion

LÄS MER: Samiska nationaldagen

PODCAST: Samer - en av Sveriges nationella minoriteter
 

De samiska årstiderna - renskötselns faser under året

De renskötande samerna kallas ibland för ”De åtta årstidernas folk”. För dem har året inte fyra årstider utan åtta: vårvinter, vår, vårsommar, sommar, höstsommar, höst, höstvinter och vinter.

Under vårvintern (mars-april) smälter solen det översta lagret av snön. De kalla nätterna gör att det bildas skare. Renarna förflyttar sig ovanpå skaren till fjällbjörkskogen.

När det blir vår (maj - början av juni) kalvar renkorna (vajorna) i fjällbjörkskogen. Under vårsommaren (juni) börjar renarna sin vandring upp till högfjällen. Nu startar kalvmärkningen. Kalvarna märks i ena örat.

Kalvmärkningen avslutas under sommaren (juli - början av augusti) och renarna får ströva fritt på högfjället. Även under höstsommaren (augusti) strövar renarna fritt på fjället.

När det blir höst (september-oktober) drar sig renarna ner i fjällbjörkskogen igen. En del av rentjurarna, sarvarna, slaktas efter renskiljningen.

Under höstvintern (november) samlas renarna ihop i mindre grupper för att vara lagom många att vandra ner i barrskogen.

Före jul är alla renar nere i barrskogen och under vintern (december - början av mars) sker en ny stor renskiljning för att skilja ut de djur som ska slaktas. Då sker den största slakten.
 

ANNONS

ANNONS

En nationell minoritet

Samerna är, tillsammans med romer, judar, sverigefinnar och tornedalingar, en nationell minoritet i Sverige. Gemensamt för de nationella minoriteterna är att de har bott i landet under lång tid.

Sverige har genom att anta internationella konventioner förbundit sig att ge skydd till nationella minoriteter, motverka diskriminering samt stödja minoritetsspråkens utveckling.

Anledningen till att det finns internationella konventioner som skyddar nationella minoriteter är att många stater genom historien har bedrivit en politik som kränkt deras mänskliga rättigheter.
 

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Ungefär hur många svenska samer finns det idag?
     
  2. Vad är en sameby?
     
  3. Varför fick en del samer förr i tiden betala skatt i tre länder?
     
  4. Vad var en nåjd?
     
  5. Vad använder sig samerna av idag för att kunna följa sina renar?
     
  6. Hur kan ett kraftverk i en älv påverka renskötarna?
     
  7. Vad är en tältkåta?
     
  8. Vad heter "tack", "jag älskar dig" och "sjö" på samiska?
     
  9. Vad kan man tillverka av renhorn?
     
  10. Skriv namnen på de åtta samiska årstiderna.

Fundera på:

  1. Samiska familjer väljer ibland att låta barnen gå i sameskola. Varför?
     
  2. Kan man vara same fast man bor i en stad och inte äger renar? Motivera.
     


Text: Kalle Güettler (f.d. lärare, nu författare av läromedel, facklitteratur och ungdomsböcker) och Kristina Güettler (läromedelsförfattare och SO-lärare i bl.a. geografi)
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i läromedlet "Mellan himmel och jord", (geografibok för åk 4-9), tidigare utgiven av Studentlitteratur AB.
 

Senast uppdaterad: 14 november 2023
Publicerad: 29 mars 2023

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

Liknande artiklar

SO-rummet bok
L
Åker

Lätta fakta om Sveriges jordbruksbygd och jordbruk

Människorna i Sverige började odla och skörda för cirka 6 000 år sedan. Från andra länder kom...

SO-rummet bok
L

Lätta fakta om havet och kusten

Ungefär 70 procent av jordklotets yta täcks av hav. Haven hänger ihop med varandra men är ändå...

SO-rummet bok
L

Lätta fakta om älvar

I Sverige kallas de stora floderna för älvar. De börjar som små bäckar som rinner samman och blir...

L

Sex kända öar i svenska sjöar

Människor har alltid bott i närheten av vatten, vid sjöar, älvar och hav. Några av de öar som...

SO-rummet bok
L

Lätta fakta om sjöar

Sverige är ett land som är rikt på sjöar. Det finns ungefär 100 000 sjöar i Sverige, stora och små...

SO-rummet bok
L

Lätta fakta om Sveriges skog

Mer än halva Sverige är täckt av skog. Så har det inte alltid varit. Under långa perioder har...

ANNONS

ANNONS

Ämneskategorier

Samernas historia

Samerna är ett urfolk i norra Skandinavien med en egen historia.

Samisk religion

Samernas naturreligion från förkristen tid. Den samiska religionen gick ut på att naturen var besjälad och att...

Sveriges geografi

Geografi med fokus på Sverige. Här hittar du texter och faktamaterial som behandlar Sveriges geografi ur olika...

Sveriges nationella minoriteter

Sveriges nationella minoriteter utgörs av: samer, Sverigefinnar, romer, Tornedalingar och judar. Bland skolans...

Relaterade taggar

Samer

Samerna är ett av Europas urfolk och räknas till Sveriges fem nationella minoriteter. De flesta...

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
M

Tornedalingar - en av Sveriges nationella minoriteter

av: Mattias Axelsson
2022-11-02

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap) om tornedalingar. Avsnittet (del 4 av 5) ingår i en poddserie om Sveriges fem nationella minoriteter.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
L

Judar - en av Sveriges nationella minoriteter

av: Mattias Axelsson
2021-10-21

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i historia, religionskunskap och samhällskunskap) om om judar - en av de nationella minoriteterna i Sverige. Avsnittet (del 3 av 5) ingår i en poddserie om Sveriges fem nationella minoriteter.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Samer - en av Sveriges nationella minoriteter

av: Mattias Axelsson
2021-04-26

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i historia, religionskunskap och samhällskunskap) om samer. Avsnittet (del 2 av 5) ingår i en poddserie om Sveriges fem nationella minoriteter.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Sverigefinnar - en av Sveriges nationella minoriteter

av: Mattias Axelsson
2021-02-22

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap) om sverigefinnar. Avsnittet (del 1 av 5) ingår i en poddserie om Sveriges fem nationella minoriteter.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Sveriges geografi

av: Julia och Mattias
2019-05-19

Mattias och Julia fortsätter Norden-specialen och pratar om Sveriges geografi.

+ Lyssna