Samerna är ett urfolk i norra Skandinavien med en egen historia. Bilden visar samer som tillvaratar skjutna renar. Målning av Johan Tirén (1853-1911).
Det finns väldigt litet källmaterial från nordligaste Sverige och Norden före 1500-talet. De tidigaste författarna, som tros skriva om samer, skriver om ett annorlunda folk långt bort från deras eget samhälle. De hade aldrig träffat samerna själva, utan skrev bara ner hörsägner. Samerna ansågs som ett fascinerande och exotiskt folk. Att både män och kvinnor jagade ansågs till exempel som märkligt.
Efter inlandsisens avsmältning befolkades Sápmi.
Kyrkan i Sverige inledde sin missionsverksamhet på allvar i början av 1600-talet, då kyrkor byggdes på flera platser i Sápmi. Kyrkans mål var att kristna de hedniska samerna. Svenska kronans avsikt var att utvidga Sveriges territorium åt norr. Karl IX ville komma åt det fiskrika Norra Ishavet och dess betydelse för handeln. För att visa grannländerna att här borde han ha företräde kallade han sig ”de lappar i Nordanlandens konung”.
Sverige tog visserligen upp skatt av samerna i området, men det räckte inte för att hävda rätten till landet, eftersom även Danmark/Norge och Ryssland tog upp skatt här. Det bästa sättet att kunna säga att landet var svenskt var om här bodde svenskar, men det var svårt att få svenskar att flytta hit. Och folket som redan bodde här, samerna, var varken svenskar, norrmän eller ryssar. Men om samerna kristnades och betalade skatt till svenska kronan kunde de räknas som svenska undersåtar och landet de bebodde kunde kallas svenskt.
Vid medeltiden konkurrerade tre länder om makten i norr: Sverige/Finland, Danmark/Norge och Ryssland. I norr fanns det fiskrika Ishavet och här gick de åtråvärda handelsrutterna till Archangelsk, något som kunde ge goda inkomster till den som kontrollerade området. Ländernas syn var att skatteuppbörd gav överhöghet över området. Varje land var intresserat av att hävda sin rätt till området och sin rätt till att ta upp skatt av samerna som bodde här. Det ledde till att samer i vissa trakter tvingades betala skatt till två eller tre länder samtidigt. Först 1751 upphörde Sverige/Finland och Danmark/Norge att ta upp skatt från samma samer. Ryssland och Danmark/Norge fortsatte att ta upp skatt fram till 1809.
Trots skattskrivning och tvångskristnande betraktades samerna som oberäkneliga av svenska staten. Deras rörlighet som nomader var hotfull och de kunde inte säkra statens anspråk på territoriet i norr.
För staten fanns då bara en utväg: svenska bönder borde flytta till ödemarken och odla upp den. En jordbrukande, bofast befolkning, visste man var man hade och gjorde att man kunde hävda territorialrätt till landet.
Intresset från svenskarna för att flytta norrut var dock svagt. Redan Gustav Vasa hade varit intresserad av att få folk att flytta till ödemarken i norr. Men det som på allvar väckte svenska statens intresse för att kolonisera lappmarken var upptäckten av silver i Nasafjäll 1634. När Sverige hade en silvergruva i lappmarken blev det än viktigare att hävda svenskt territorium.
Hur skulle man då bära sig åt för att locka nybyggare norrut? Lösningen blev Lappmarksplakatet som kom 1673. Där stadgades att den som bosatte sig i lappmarken skulle få 15 års skattefrihet och slippa gå ut som soldat i krig. Det sistnämnda var säkert inte ett dåligt löfte, för vid den här tiden låg Sverige ofta i krig. Eftersom samernas bidrag till statskassan ansågs som väsentligt, stadgades att nybyggarna inte fick störa samerna i deras näringsutövning och inte heller ta upp mark på deras lappskatteland, utan bara på sådant land som ansågs som obrukat.
Så småningom förstod man från statligt håll att det var nödvändigt att klarlägga näringsfördelningen mellan nybyggare och samer. 1749 kom därför lappmarksreglementet. I det fastslogs att nybyggaren i första hand skulle ägna sig åt odling och kreaturshållning. För att han inte skulle inkräkta för mycket på samernas näring, skulle han inte ägna sig alltför mycket åt jakt, däremot hade han rätt att fiska i de samiska fiskevattnen. Jakt- och fiskerättigheterna sträckte sig i en halv mils radie runt nybygget, men slåtterängarna fick innehas på längre avstånd. Nu öppnades nybyggesrättigheterna även för samerna.
De styrande ansåg att samer och nybyggare utan problem skulle kunna leva sida vid sida, eftersom de skulle idka olika näringar. Samerna skulle leva på jakt, fiske och renskötsel och nybyggarna skulle leva på odling och boskapsskötsel. I verkligheten gick det inte att livnära sig enbart på odling i det karga klimatet.
Fram till mitten av 1700-talet var samernas ställning fortfarande förhållandevis stark i lappmarken. I domstolstvister om marken med nybyggare vann samerna för det mesta. Renskötseln betraktades som en viktig näring vid sidan av nybyggarnas jordbruk och boskapsskötsel.
I takt med att fler nybyggare flyttade in ökade konflikterna. Samerna tvingades se på när nybyggarna slog sig ned på lappskatteland. Särskilt konflikter rörande fiskesjöar kom upp i tinget. Nybyggaren hade då slagit sig ned vid en samisk fiskesjö och den ursprunglige ägaren hade inte längre tillträde till sjön. Ofta var det inte tillräckligt att fiskesjön låg på samens skatteland. Samen kunde inte förhindra nybyggaren från att slå sig ned där. Nybyggarna i sin tur anklagade samerna för att låta sina renar riva ner höhässjor och trampa ner växtligheten. Efter mitten av 1700-talet förändrades myndigheternas syn på markrättigheter och samerna förlorade hädanefter allt oftare i domstolstvister med nybyggarna.
Idag är jakten och fisket av mindre betydelse. De kustsamer som i långa tider livnärde sig på fiske längst den nordnorska kusten har blivit utkonkurrerande av flytande fiskefabriker som dammsuger havet på fisk. Fisket i insjöar och älvar är säsongsbetonat och enbart en binäring. Jakten på pälsdjur är också en binäring som många samer ägnar sig åt. För renskötande samer är dock jakten och fisket fortfarande ett viktigt komplement till renskötseln.
De gränser som de nordiska staterna dragit upp i Sápmi är ofta ett hinder, både näringsmässigt och kulturellt. Dagens renbeteskonvention mellan Norge och Sverige ses, åtminstone av de svenska samerna, som ett hinder. Många menar att renskötseln i gränsområdena hade varit effektivare utan konventionen.
LÄS MER: Sveriges nationella minoriteter
LÄS MER: Samisk religion
LÄS MER: Samer
LÄS MER: Lätta fakta om samerna
LÄS MER: Samiska nationaldagen
Binäring: En mindre viktig extrainkomst eller sidoverksamhet, som kompletterar den huvudsakliga försörjningen.
Domstolstvist: En konflikt mellan två parter som avgörs i en domstol.
Förtäckt: Något som är dolt eller inte tydligt uttalat, något som döljer de verkliga avsikterna.
Härkomst: Ursprunget eller bakgrunden till en person eller folkgrupp.
Koloni: Ett geografiskt område eller en bosättning som lyder under en regering i moderlandet som vanligtvis ligger i en annan världsdel. Staters strävan efter att bilda eller upprätthålla kolonier kallas för kolonialism.
Konvention: Ett avtal mellan länder som reglerar hur de ska samarbeta i en viss fråga.
Lappmarksplakatet: En lag från 1600-talet som gav fördelar till svenskar som ville bosätta sig i samernas områden.
Lappskatteland: Område som tillhörde en samisk familj och som de betalade skatt för till staten.
Mission: Ett religiöst uppdrag där man försöker sprida sin tro, till exempel genom att omvända människor till kristendomen.
Nomader: Människor som inte bor på samma plats året runt utan flyttar efter årstidernas resurser, till exempel med renhjordar.
Renskötsel: Att föda upp, hålla och flytta renar som en näringsverksamhet.
Sijdan: Det traditionella samiska samhället eller området där flera familjer samarbetade kring jakt och fiske.
Territorieanspråk: När en stat eller folkgrupp gör anspråk på att ett visst geografiskt område tillhör dem.
Överhöghet: Den som har makten eller kontrollen över ett område, ofta en stat.
Landet Sápmi och dess folkDet geografiska Sápmi sträcker från Idre i Dalarna i söder, till ishavet i Norge i norr och till Kolahalvön i Ryssland i öster. Nationsgränserna mellan de skandinaviska länderna och Ryssland delade det samiska folket i fyra stater. Sápmi som begrepp innefattar både landet Sápmi och folket samerna. Tidigare i det gränslösa Sápmi rörde sig samerna fritt över ett område som sträckte sig från mellersta Norge till mellersta Sverige, Finland och nuvarande norra Ryssland. Under hela 1900-talet har skandinaviska forskare hävdat att samerna är en folkgrupp som vandrat in från norr och öster. Från de stora bergskedjorna i Sibirien under sen medeltid. Forskningen om samernas ursprung och härkomst har i många fall varit en förtäckt del i staternas politiska strävande efter överhöghet. De har legat i de förhärskande samhällsklassernas intresse att leda i bevis att samerna inte är norra Skandinaviens urfolk. Men i Sápmi bor och lever en folkgrupp som har sina rötter i Sápmis jord. |
Viktiga orter i Sápmi är:Lujávri/Lovozero: Huvudort för samerna i Ryssland. Enare/Anár: Här finns finska Sametingets kansli. Karasjok/Káráśjohka: Här finns norska Sametingets kansli och NRK Sámi Radio Kautokeino/Guovdageaidnu: här finns flera samiska institutioner bl. a. Samiska högskolan och Nordiskt Samiskt Institut. Kiruna/Giron: Här finns svenska Sametingets kansli, Samiska teatern, SR Sámi Radio och SVT Sápmi Jokkmokk/Jåhkåmåhkke: här finns lokalkontor för Sametinget, Samernas utbildningscentrum och Ájtte - Svenskt Fjäll- och Samemuseum. Östersund/Staare: Här finns lokalkontor för Sametinget, Nationellt Samiskt Informationscentrum och Gaaltije - Sydsamiskt kultur- och informationscentrum. |
Frågor till texten:
Ta reda på:
Fundera på:
Litteratur:
Sunna Kuoljok, Samernas historia, Sametinget, 1998
Hans Mebius, Bissie - studier i samisk religionshistoria, Förlaget för Jemtlandica, 2003
Lennart Lundmark, Samernas skatteland i Norr- och Västerbotten under 300 år, Institutet för rättshistorisk forskning, 2006
Åsa Virdi Kroik (red.), Efter förfädernas sed - om samisk religion, Boska - föreningen för bevarande av samisk kultur och medicin, 2005
Per Guttorm Kvenangen, Samernas historia, Sameskolstyr, 1996
FÖRFATTARE
Text: Anna Skielta, informatör Samiskt informationscentrum
Webbplats: Sápmi
"Samerna - ett av världens urfolk" är ett häfte som ger grundläggande kunskap om samernas historia, kultur, språk och levnadssätt med tonvikt på dagens förhållanden.
Här hittar du lektionsunderlag som riktar sig till dig som pedagog på högstadiet som behöver stöd eller tips på lektioner om samer.
Här hittar du lektionsunderlag som riktar sig till dig som pedagog på mellanstadiet som behöver stöd eller tips på lektioner om samer.
Vill du som lärare undervisa om samer? Här finns i så fall några hjälpmedel som hjälper dig att stärka och lyfta fram skolundervisningen om samerna, Sveriges enda urfolk.
Varifrån kommer våra bilder av samer? Hur påverkar media vår uppfattning om just samer?
Lästid 7 minuter
Samerna är ett folk som bor i fyra länder: Sverige, Norge, Finland och Ryssland. Det område där renskötande samer bor heter Sápmi (Sameland). Det finns cirka 70 000 samer idag. Ungefär 20 000 är svenskar. Alla samefamiljer som försörjer sig på renskötsel tillhör en sameby. Det är ingen vanlig by utan ett stort område där samerna har rätt att låta sina renar beta. Det finns 51 samebyar i Sverige och tillsammans täcker de nästan en tredjedel av Sveriges yta...
Lästid 4 minuter
Som svenska medborgare fick samer allmän rösträtt 1918/21. Men precis som för andra nationella minoritetsgrupper är frågan komplicerad. Historien om samernas rösträtt har dessutom anor från 1600-talet...
Lästid 4 minuter
Det demokratiska samhälle och de rättigheter vi har idag är resultatet av människors kamp. Enskilda människor har varit viktiga i dessa kamper. Människor som genom sina handlingar eller sin kamp flyttat fram gränserna för vad som är möjligt och som vunnit rättigheter för sig själva och andra. Att vara kvinna och kämpa i en manlig värld var en utmaning. Många kvinnliga pionjärer mötte motstånd både för sina åsikter och för att de var just kvinnor...
Lästid 4 minuter
Samernas religion delar drag med andra urfolks religioner där naturen är helig och riter upprätthåller den kosmiska balansen. Religionens utveckling speglas i historiska källor, dels från 1100-talet som beskriver den samiska religionens uråldriga riter, och dels senare under 1600-talet när missionärer dokumenterade samernas omvändelse till kristendomen. Trots försök att utrota de gamla traditionerna genom att förstöra religiösa föremål och tysta schamaner, så har samernas religion överlevt in i vår tid, om än i förändrad form...
Lästid 5 minuter
Den 6 februari är det samernas nationaldag och den firas över hela Sápmi. Det första firandet skedde i samband med inledandet av FN:s internationella urbefolkningsår 1993 i Jokkmokk.
I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i historia, religionskunskap och samhällskunskap) om samer. Avsnittet (del 2 av 5) ingår i en poddserie om Sveriges fem nationella minoriteter.
Avsnitt (20:55 min) från UR:s programserie Religionskunskap förklarad där du kan lära dig mer om Maj Lis som är same och växer upp i Sverige i mitten av 1900-talet då de diskrimineras på många sätt. Genom undersökningar och tester kategoriseras de av Rasbiologiska institutet, samiska barn måste gå i nomadskolor långt ifrån sina föräldrar och de tvingas att tala svenska istället för sitt samiska modersmål.
Avsnitt (18:10 min) från UR:s programserie Svenska förklarad där du kan lära dig mer om de fem nationella minoritetsspråken. Hur gick det till när Sverige fick sina fem officiella nationella minoritetsspråk för tjugo år sedan? Och varför blev det just samiska, finska, meänkieli, romani chib och jiddisch? Vi hör om språkens långa tradition i Sverige och får exempel på hur de låter och skrivs. Idag skyddas de nationella minoritetsspråken av en lag som garanterar dem särskilda rättigheter. Men så har det inte alltid varit.
Avsnitt (49 min) i radioprogrammet P3 Historia som här handlar om den samiska pionjären Elsa Laula Renberg (1877-1931). En envis och okuvlig aktivist som banade vägen för reformer – men som stångades mot ett samhälle som inte var redo för en sådan som hon.
Sápmi är en webbplats där du kan läsa om samerna ur olika perspektiv. Här berättas om samernas kultur, traditioner, historia, religion m.m. Samerna har sedan urminnes tider levt i ett område som i dag sträcker sig över fyra länder. Det består av Kolahalvön i Ryssland, nordligaste Finland, norra Norges kust- och inland och delar av Sverige från Idre i söder och norrut...
Genomgång (6:03 min) där mellanstadieläraren Hedvig Francke berättar på ett lättförståeligt sätt om samerna.
Genomgång (12:06 min) där läraren Maria Blomkvist berättar kortfattat om de fem nationella minoriteterna i Sverige.
Sapmi - en film om samerna och landet Sapmi. Bakom filmen står Samiskt Informationscentrum som driver webbplatsen Samer.se för dig som vill veta mer om samerna och Sameland.
Världsarvet Laponia är ett samiskt kulturlandskap med flera tusen år gamla spår efter mänsklig verksamhet och samtidigt Europas största sammanhängande naturlandskap. På Focus Laponias hemsida hittar du massor av information om Lappland och landskapets historia från stenålder till nutid.
Artikel på Sametingets webbplats där Ewa Ljungdahl berättar om det samiska kulturlandskapet. Ofta får vi höra att vår fjällkedja är Europas sista vildmark, ett naturlandskap opåverkat av människan. Men så är det inte. Framförallt är det ett samiskt kulturlandskap... Sametinget är både en statlig myndighet och ett folkvalt samiskt parlament, med det övergripande uppdraget att bevaka frågor som rör samisk kultur i Sverige.
På Vetamix webbplats kan du se en kort dokumentär (3:54 min) om samerna och deras land, Sameland. Samerna har en egen livsstil som bygger på gamla traditioner. Vetamix är en finlandssvensk skolsida för elever och dig som undervisar.
Artikel i tidningen Populär Historia du kan läsa om samedebatten i 1800-talets svenska riksdag. Den svenska samepolitiken under 1800-talet brukar betecknas som rasistisk eller åtminstone vulgärdarwinistisk. Det stämmer från ungefär 1880 och framåt, men decennierna dessförinnan fanns det en stark opinion för samernas sak...
Samernas naturreligion från förkristen tid. Den samiska religionen gick ut på att naturen var besjälad och att...
Här hittar du material som behandlar Sveriges historia i små och stora perspektiv. Få en helhetsbild eller fördjupa dig...
Sveriges nationella minoriteter utgörs av: samer, Sverigefinnar, romer, Tornedalingar och judar. Bland skolans...
Samerna är ett av Europas urfolk och räknas till Sveriges fem nationella minoriteter. De flesta...
Här nere har vi listat alla skolmaterial inom ämnet historia från externa svenska aktörer....
