M

Samerna är ett ursprungsfolk i norra Skandinavien med en egen historia. Bilden visar samer som tillvaratar skjutna renar. Målning av Johan Tirén (1853-1911).

Samernas historia

Det finns väldigt litet källmaterial från nordligaste Sverige och Norden före 1500-talet. De tidigaste författarna, som tros skriva om samer, skriver om ett annorlunda folk långt bort från deras eget samhälle. De hade aldrig träffat samerna själva, utan skrev bara ner hörsägner. Samerna ansågs som ett fascinerande och exotiskt folk. Att både män och kvinnor jagade ansågs till exempel som märkligt.

Samernas ursprung

Efter inlandsisens avsmältning befolkades Sápmi.

Redan för kanske 9000 år sedan var norra Skandinavien bebott. Små grupper av ett jägar- och samlarfolk koloniserade landet från olika håll. Det gemensamma för dessa var att de bosatte sig där det fanns villebråd. När viltet eller fisket slog fel flyttade man vidare. Det var detta folk som långt senare kom att bli samer. Jakt på bland annat ren och älg krävde både större kunskap och organisering av jakten.

Det finns väldigt litet källmaterial från nordligaste Sverige och Norden före 1500-talet. De tidigaste författarna, som tros skriva om samer, skriver om ett annorlunda folk långt bort från deras eget samhälle. De hade aldrig träffat samerna själva, utan skrev bara ner hörsägner. Samerna ansågs som ett fascinerande och exotiskt folk. Att både män och kvinnor jagade ansågs till exempel som märkligt.

Samernas ursprung

Efter inlandsisens avsmältning befolkades Sápmi.

Redan för kanske 9000 år sedan var norra Skandinavien bebott. Små grupper av ett jägar- och samlarfolk koloniserade landet från olika håll. Det gemensamma för dessa var att de bosatte sig där det fanns villebråd. När viltet eller fisket slog fel flyttade man vidare. Det var detta folk som långt senare kom att bli samer. Jakt på bland annat ren och älg krävde både större kunskap och organisering av jakten.

ANNONS

ANNONS

För det stora flertalet var det jakten och fisket som gjorde att man överlevde. Havskusterna, insjöarna och älvarna gav de mest säkra fångsterna.

Redan tidigt började omgivande folk bedriva handel med samerna. De vanligaste varorna samerna kunde leverera var skinn av ekorre, mård, utter, bäver, räv, järv, lo, björn och ren. Även gråfågel, tjäder, orre och järpe var en vanlig handelsvara.

Sijdan – det samiska samhället

Innan samerna införlivades i nationalstaterna hade de organiserat sitt samhälle i form av sijdor. Dessa sijdor hade bestämda gränser och inom sijdan fördelades jakt- och fiskerättigheter.

Basen för försörjningen var under flera tusen år familjegruppen. Två till tre familjer höll ihop och fiskade och jagade tillsammans. När vildrensjakten blev det viktigaste försörjningssättet vid 1500-talet f.Kr växte ett nytt samhälle fram, sijdasamhället. Sijdans storlek motsvarade ett effektivt jaktlag och bestod av ungefär tio familjer.

Varje sijda hade ett eget område, där bara sijdans invånare fick jaga och fiska. Gränserna för dessa territorier var kända för alla i den egna och de omgivande sijdorna. I sijdan fanns tryggheten och gemenskapen. Sijdans medlemmar förväntades visa solidaritet och lojalitet med sijdan genom att hjälpa till med anskaffandet av föda. För den som inte kunde jaga själv delade sijdans folk med sig av bytena.

Staternas kamp börjar - territorieanspråk och mission

Under medeltiden när Sápmi på allvar drogs in i de omgivande staternas intressesfär betraktades landet som öde. Var och en av nationalstaterna ville få kontroll över detta land och dess rikedomar. Under flera hundra år tvistade de om vem som egentligen hade rätten till landet i norr.

Liksom i andra delar av världen har kyrkorna i Norden och Ryssland stöttat sina staters regeringar i deras strävan att ta makten i nya områden. I Guds namn tog de sig rätten att fördöma samernas tro. På så sätt understödde kyrkan staternas territorieanspråk i Sápmi.

Kyrkan i Sverige inledde sin missionsverksamhet på allvar i början av 1600-talet, då kyrkor byggdes på flera platser i Sápmi. Kyrkans mål var att kristna de hedniska samerna. Svenska kronans avsikt var att utvidga Sveriges territorium åt norr. Karl IX ville komma åt det fiskrika Norra Ishavet och dess betydelse för handeln. För att visa grannländerna att här borde han ha företräde kallade han sig ”de lappar i Nordanlandens konung”.

Sverige tog visserligen upp skatt av samerna i området, men det räckte inte för att hävda rätten till landet, eftersom även Danmark/Norge och Ryssland tog upp skatt här. Det bästa sättet att kunna säga att landet var svenskt var om här bodde svenskar, men det var svårt att få svenskar att flytta hit. Och folket som redan bodde här, samerna, var varken svenskar, norrmän eller ryssar. Men om samerna kristnades och betalade skatt till svenska kronan kunde de räknas som svenska undersåtar och landet de bebodde kunde kallas svenskt.

Skatt till flera länder

Vid medeltiden konkurrerade tre länder om makten i norr: Sverige/Finland, Danmark/Norge och Ryssland. I norr fanns det fiskrika Ishavet och här gick de åtråvärda handelsrutterna till Archangelsk, något som kunde ge goda inkomster till den som kontrollerade området. Ländernas syn var att skatteuppbörd gav överhöghet över området. Varje land var intresserat av att hävda sin rätt till området och sin rätt till att ta upp skatt av samerna som bodde här. Det ledde till att samer i vissa trakter tvingades betala skatt till två eller tre länder samtidigt. Först 1751 upphörde Sverige/Finland och Danmark/Norge att ta upp skatt från samma samer. Ryssland och Danmark/Norge fortsatte att ta upp skatt fram till 1809.

Koloniseringen av Sápmi

Trots skattskrivning och tvångskristnande betraktades samerna som oberäkneliga av svenska staten. Deras rörlighet som nomader var hotfull och de kunde inte säkra statens anspråk på territoriet i norr.

För staten fanns då bara en utväg: svenska bönder borde flytta till ödemarken och odla upp den. En jordbrukande, bofast befolkning, visste man var man hade och gjorde att man kunde hävda territorialrätt till landet.

Intresset från svenskarna för att flytta norrut var dock svagt. Redan Gustav Vasa hade varit intresserad av att få folk att flytta till ödemarken i norr. Men det som på allvar väckte svenska statens intresse för att kolonisera lappmarken var upptäckten av silver i Nasafjäll 1634. När Sverige hade en silvergruva i lappmarken blev det än viktigare att hävda svenskt territorium.

Hur skulle man då bära sig åt för att locka nybyggare norrut? Lösningen blev Lappmarksplakatet som kom 1673. Där stadgades att den som bosatte sig i lappmarken skulle få 15 års skattefrihet och slippa gå ut som soldat i krig. Det sistnämnda var säkert inte ett dåligt löfte, för vid den här tiden låg Sverige ofta i krig. Eftersom samernas bidrag till statskassan ansågs som väsentligt, stadgades att nybyggarna inte fick störa samerna i deras näringsutövning och inte heller ta upp mark på deras lappskatteland, utan bara på sådant land som ansågs som obrukat.

Så småningom förstod man från statligt håll att det var nödvändigt att klarlägga näringsfördelningen mellan nybyggare och samer. 1749 kom därför lappmarksreglementet. I det fastslogs att nybyggaren i första hand skulle ägna sig åt odling och kreaturshållning. För att han inte skulle inkräkta för mycket på samernas näring, skulle han inte ägna sig alltför mycket åt jakt, däremot hade han rätt att fiska i de samiska fiskevattnen. Jakt- och fiskerättigheterna sträckte sig i en halv mils radie runt nybygget, men slåtterängarna fick innehas på längre avstånd. Nu öppnades nybyggesrättigheterna även för samerna.

De styrande ansåg att samer och nybyggare utan problem skulle kunna leva sida vid sida, eftersom de skulle idka olika näringar. Samerna skulle leva på jakt, fiske och renskötsel och nybyggarna skulle leva på odling och boskapsskötsel. I verkligheten gick det inte att livnära sig enbart på odling i det karga klimatet.

ANNONS

ANNONS

Konflikter

Fram till mitten av 1700-talet var samernas ställning fortfarande förhållandevis stark i lappmarken. I domstolstvister om marken med nybyggare vann samerna för det mesta. Renskötseln betraktades som en viktig näring vid sidan av nybyggarnas jordbruk och boskapsskötsel.

I takt med att fler nybyggare flyttade in ökade konflikterna. Samerna tvingades se på när nybyggarna slog sig ned på lappskatteland. Särskilt konflikter rörande fiskesjöar kom upp i tinget. Nybyggaren hade då slagit sig ned vid en samisk fiskesjö och den ursprunglige ägaren hade inte längre tillträde till sjön. Ofta var det inte tillräckligt att fiskesjön låg på samens skatteland. Samen kunde inte förhindra nybyggaren från att slå sig ned där. Nybyggarna i sin tur anklagade samerna för att låta sina renar riva ner höhässjor och trampa ner växtligheten. Efter mitten av 1700-talet förändrades myndigheternas syn på markrättigheter och samerna förlorade hädanefter allt oftare i domstolstvister med nybyggarna.

Jaktens och fiskets betydelse som näringsgren har minskat

Idag är jakten och fisket av mindre betydelse. De kustsamer som i långa tider livnärde sig på fiske längst den nordnorska kusten har blivit utkonkurrerande av flytande fiskefabriker som dammsuger havet på fisk. Fisket i insjöar och älvar är säsongsbetonat och enbart en binäring. Jakten på pälsdjur är också en binäring som många samer ägnar sig åt. För renskötande samer är dock jakten och fisket fortfarande ett viktigt komplement till renskötseln.

Gränser av i dag

De gränser som de nordiska staterna dragit upp i Sápmi är ofta ett hinder, både näringsmässigt och kulturellt. Dagens renbeteskonvention mellan Norge och Sverige ses, åtminstone av de svenska samerna, som ett hinder. Många menar att renskötseln i gränsområdena hade varit effektivare utan konventionen.



Landet Sápmi och dess folk

Det geografiska Sápmi sträcker från Idre i Dalarna i söder, till ishavet i Norge i norr och till Kolahalvön i Ryssland i öster. Nationsgränserna mellan de skandinaviska länderna och Ryssland delade det samiska folket i fyra stater. Sápmi som begrepp innefattar både landet Sápmi och folket samerna.

Tidigare i det gränslösa Sápmi rörde sig samerna fritt över ett område som sträckte sig från mellersta Norge till mellersta Sverige, Finland och nuvarande norra Ryssland.

Under hela 1900-talet har skandinaviska forskare hävdat att samerna är en folkgrupp som vandrat in från norr och öster. Från de stora bergskedjorna i Sibirien under sen medeltid. Forskningen om samernas ursprung och härkomst har i många fall varit en förtäckt del i staternas politiska strävande efter överhöghet. De har legat i de förhärskande samhällsklassernas intresse att leda i bevis att samerna inte är norra Skandinaviens urfolk.

Men i Sápmi bor och lever en folkgrupp som har sina rötter i Sápmis jord. Djupare än och före någon annan nu levande folkgrupp. Med hjälp av den senaste tekniken har dagens arkeologer och historiker kommit fram till den slutsatsen. Till och med ännu mera långtgående än så.

Det finns mycket som tyder på att samerna inte bara är Skandinaviens urinvånare. Modern genetisk och arkeologisk forskning pekar mot att dagens samer är de sista resterna av hela Europas ursprungsbefolkning. Det idag äldsta levande folket, med en unik sammansättning gener, som härstammar från fångstfolket som följde inlandsisens smältande rand till Skandinavien. Från ett liv i skandinaviska kustområdet och taigaskogarna pressas samerna slutligen upp i fjällområdet av germaner och finsk-ugriska stammar.

Viktiga orter i Sápmi är:

Lujávri/Lovozero: huvudort för samerna i Ryssland
Enare/Anár: här finns finska Sametingets kansli
Karasjok/Káráśjohka: här finns norska Sametingets kansli och NRK Sámi Radio Kautokeino/Guovdageaidnu: här finns flera samiska institutioner bl. a. Samiska högskolan och Nordiskt Samiskt Institut
Kiruna/Giron: här finns svenska Sametingets kansli, Samiska teatern, SR Sámi Radio och SVT Sápmi Jokkmokk/Jåhkåmåhkke: här finns lokalkontor för Sametinget, Samernas utbildningscentrum och Ájtte - Svenskt Fjäll- och Samemuseum
Östersund/Staare: här finns lokalkontor för Sametinget, Nationellt Samiskt Informationscentrum och Gaaltije - Sydsamiskt kultur- och informationscentrum

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Ungefär när kom de första människorna till Sápmi?
     
  2. När började kyrkan att försöka kristna Sápmi?
     
  3. Varför ville Karl IX ha kontroll över Sápmi?
     
  4. Vad gjorde svenska staten för att få nybyggare att befolka Sápmi?
     
  5. Ge exempel på varför det kunde bli konflikter mellan nybyggarna och samerna.
     
  6. Vilken betydelse har jakten och fisket idag för samerna?

Ta reda på:

  1. Hur många kvadratkilometer täcker Sápmi? Jämför med Sveriges totala yta.

Fundera på:

  1. Nämn några likheter och skillnader mellan koloniseringen av Sápmi och hur det gick till när USA koloniserades. Läs om Nordamerikas ursprungsbefolkning >

 

Text: Anna Skielta, informatör Samiskt informationscentrum
Webbplats: Sápmi


Läs mer om

Uppdaterad: 8 februari 2019
Publicerad: 14 oktober 2010

ANNONS

ANNONS

Lärarmaterial om Samernas historia

Sápmi i skolan: åk 7-9

Samiskt informationscentrum
Högstadiet

Här hittar du lektionsunderlag som riktar sig till dig som pedagog på högstadiet som behöver stöd eller tips på lektioner om samer.

+ Läs mer

Sápmi i skolan: åk 4-6

Samiskt informationscentrum
Mellanstadiet

Här hittar du lektionsunderlag som riktar sig till dig som pedagog på mellanstadiet som behöver stöd eller tips på lektioner om samer.

+ Läs mer

Samernas tid

Sveriges utbildningsradio (UR)
Högstadiet, Gymnasiet

En serie i tre delar om norra Europas urfolk och deras historia. Samernas historia som är intimt sammankopplad med Sveriges historia är okänd för de flesta.

+ Läs mer

Min samiska historia

Sveriges utbildningsradio (UR)
Högstadiet, Gymnasiet

En serie i fyra delar som tar sin utgångspunkt i fyra samiska ungdomars egna berättelser om sin identitet och historia; den samiska identiteten och historien.

+ Läs mer

Kompletterande undervisningsmaterial om samisk kultur och historia

Samiskt informationscentrum
Mellanstadiet, Högstadiet, Gymnasiet

Vill du som lärare undervisa om samer? Här finns i så fall några hjälpmedel som hjälper dig att stärka och lyfta fram skolundervisningen om samerna, Sveriges enda urfolk.

+ Läs mer

Samer och media

Samiskt informationscentrum
Högstadiet, Gymnasiet

Varifrån kommer våra bilder av samer? Hur påverkar media vår uppfattning om just samer?

+ Läs mer

Samer - fördomar och förklaringar

Samiskt Informationscentrum och Sametinget
Mellanstadiet, Högstadiet, Gymnasiet

Sällan diskuterar vi de fördomar om samer och stereotyper av samer som florerar. I den här publikationen presenteras några av dem. Materialet presenteras i serieform och riktar sig i första hand till mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet.

+ Läs mer

Samer - ett ursprungsfolk i Sverige

Jordbruksdepartementet och Sametinget
Högstadiet, Gymnasiet

Boken "Samer - ett ursprungsfolk i Sverige" handlar om samer i nutid och dåtid. Den är utmärkt som undervisningsmaterial i grundskolan.

+ Läs mer

Artiklar om Samernas historia

M

Tre kvinnliga pionjärer som förändrat historien

Sofia Dahlquist
2018-02-26

Det demokratiska samhälle och de rättigheter vi har idag är resultatet av människors kamp. Enskilda människor har varit viktiga i dessa kamper. Människor som genom sina handlingar eller sin kamp flyttat fram gränserna för vad som är möjligt och som vunnit rättigheter för sig själva och andra. Att vara kvinna och kämpa i en manlig värld var en utmaning. Många kvinnliga pionjärer mötte motstånd både för sina åsikter och för att de var just kvinnor...

+ Läs mer

S

Samernas religion

Åsa Virdi Kroik
2014-01-05

Samernas tidiga historia är i hög grad höljt i dunkel och lika lite vet man om samernas tidiga religion. Men man vet att samerna någon gång i historien slog sig ner som jägare och fiskare i det område man nu bebor och samernas traditionella religion liknar många andra ursprungsbefolkningars och jägarfolks religioner.

+ Läs mer

L

Samiska nationaldagen

Anna Skielta
2013-01-28

Den 6 februari är det samernas nationaldag och den firas över hela Sápmi. Det första firandet skedde i samband med inledandet av FN:s internationella urbefolkningsår 1993 i Jokkmokk.

+ Läs mer

Länkar om Samernas historia

Sortera efter:
Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

Relaterade ämneskategorier

Samisk religion

Samernas naturreligion från förkristen tid. Den samiska religionen gick ut på att naturen var besjälad och att...

Sveriges historia

Här hittar du material som behandlar Sveriges historia i små och stora perspektiv. Få en helhetsbild eller fördjupa dig...

Sveriges nationella minoriteter

Sveriges nationella minoriteter utgörs av: samer, Sverigefinnar, romer, Tornedalingar och judar. Bland skolans...

Relaterade taggar

Minoriteter

Här hittar du material med anknytning till nationella och etniska minoriteter förr och idag.

Samer

Samerna är Europas enda ursprungsfolk och räknas till Sveriges fem nationella minoriteter. De...