Den moderna judendomen har idag tre skilda grupperingar där det judiska livet och arvet ter sig rätt olika. Dessa finns också representerade i Sverige och det finns skäl att beskriva dem eftersom det judiska inslaget i vardagslivet i så hög grad beror på vilken av dessa grupper man tillhör.
De ortodoxa (renläriga) judarna har hållit fast vid judiska traditioner och judisk livsstil. Ultraortodoxa judar har avvisat den moderna kulturen helt och hållet.
Reformjudar - kallas också liberal judendom - har sett positivt på förändringar och anser att det finns mycket i traditionellt judiskt liv som inte längre är meningsfullt och bindande, medan annat fortfarande gäller. I reformjudiska synagogor får man och hustru sitta bredvid varandra i synagogan, något som ortodoxa fortfarande inte tillåter. Många reformjudar följer inte matlagarna eller sabbatslagarna strikt, och som ett resultat av reformismen finner vi ett stort antal judar, där det judiska vardagslivet reducerats till ett minimum. Nästa steg är för många den totala assimileringen och accepterandet av värdlandets rådande kultur.
De konservativa protesterade mot både reformister och ortodoxa. Mot reformisternas utförsäljning av allt judiskt, och mot de ortodoxas totala ovilja till förändringar. Resultatet har blivit ett sökande efter att bevara det som är äkta och omistbart i judisk tro. En kompromiss mellan gammalt och nytt.
Det finns idag omkring 15 000 - 20 000 judar i Sverige.
Sekulariserade
De flesta av judarna i Sverige, cirka 10 000, är helt sekulariserade (inte alls religiösa). De tillhör inte någon judisk församling, de besöker inte synagogan, de äter fläskkött och blandar kött och mjölk. De lever ett liv där det judiska religiösa livet är glömt eller okänt, men där den judiska identiteten ofta uttrycker sig i engagemang i kulturella eller politiska sammanhang. Man är fortfarande jude, men inte troende.
Ortodoxa
De ortodoxa judarna är en minoritet i Sverige, kanske 1 500 i hela landet. Ändå är det hos dem som den av religionen styrda vardagen syns bäst. Man räknar med att ungefär 250 hushåll, låt säga ungefär 1 000 personer, i Stockholm håller de judiska matlagarna strikt, d.v.s. lever kosher. Men de är en minoritet.
Liberala
Den stora gruppen är sedan länge de liberala judarna, som oftast inte lever kosher, utom kanske vid de större helgdagarna. De liberala avstår i allmänhet från de grövsta överträdelserna, och äter kanske inte svinkött, blodpudding och skaldjur, men äter kött som inte är kosher. Man markerar sabbaten, men håller inte sabbatsbuden. Man tänder ljus på fredagskvällen, äter en god middag tillsammans, men på lördagen kanske barnen rider eller man åker till landet.
Den liberale juden står för en medelväg, mellan den strikt ortodoxe och den sekulariserade som är helt assimilerad. Dessa olika gruppers sätt att omsätta judiskt liv i vardagen blir med nödvändighet tre olika sätt att förhålla sig till sitt judiska arv.
Konservativa
De konservativa är också en ganska stor judisk grupp dit tusentals svenska judar identifierar sig.
LÄS MER: Olika riktningar inom judendomen
LÄS MER: Riktningar inom judendomen
LÄS MER: Matregler inom judendomen
LÄS MER: Sabbaten - judendomens heliga vilodag
LÄS MER: Judiskt familjeliv
LÄS MER: Judiska traditioner och högtider
LÄS MER: Några viktiga judiska högtider
LÄS MER: Judendom och identitet
LÄS MER: Judisk invandring till Sverige i ett historiskt perspektiv
LÄS MER: Sveriges nationella minoriteter
Frågor till texten:
Litteratur:
Görel Byström Janarv, Gud har 99 namn - en guidad tur i det mångreligiösa Sverige. Stockholm, 1998
Görel Byström Janarv, Guide till Gud. Stockholm, 2000
Bente Groth, Judendomen, kultur, historia, tradition. Stockholm, 2002
Hugo Valentin, Judarna i Sverige, från 1744 till 1950-talet. Stockholm, 2004
Text: Görel Byström Janarv, teol.kand., journalist, författare och TV-producent, specialiserad på religion och livsåskådning.
Samerna är ett folk som bor i fyra länder: Sverige, Norge, Finland och Ryssland. Det område där...
I Norden förekom långt fram i tiden träldom. Trälarna under vikingatiden bestod av fångar från...
Familjen är den plats där det judiska vardagslivet bäst förverkligas och judendomen betraktar...
Den judiska påsken är ett drama i fjorton akter med en oföränderlig rekvisita av fyra bägare vin (...
Sabbaten är en helig vilodag inom judendomen och följer på varje arbetsvecka, år efter år. Den...
Den mat som enligt judisk religion är tillåten att äta kallas kosher. Alla levande djur delas i två...
Inom judendomen bör människan sträva efter att följa Guds vilja och de religiösa lagar som genomsyrar vardagslivet....
Den judiska traditionen omfattar lagen (Toran), tolkningar till de gudomliga orden, historiska berättelser, etiska...
Sveriges nationella minoriteter utgörs av: samer, Sverigefinnar, romer, Tornedalingar och judar. Bland skolans...
I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap) om tornedalingar. Avsnittet (del 4 av 5) ingår i en poddserie om Sveriges fem nationella minoriteter.
I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i historia, religionskunskap och samhällskunskap) om om judar - en av de nationella minoriteterna i Sverige. Avsnittet (del 3 av 5) ingår i en poddserie om Sveriges fem nationella minoriteter.
I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i historia, religionskunskap och samhällskunskap) om samer. Avsnittet (del 2 av 5) ingår i en poddserie om Sveriges fem nationella minoriteter.
I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i religionskunskap) om pesach eller "det judiska påskfirandet".
I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap) om sverigefinnar. Avsnittet (del 1 av 5) ingår i en poddserie om Sveriges fem nationella minoriteter.
