+ Visa hela artikelserien

Religioner i Östasien, del 1: Universum och människan

I den östra delen av Asien - i Nordkorea och Sydkorea, Taiwan, Kina, Japan och i viss mån i Vietnam - finns många olika religioner. Mahayanabuddhismen är den dominerande. Vid sidan av den finns i Kina konfucianism och taoism, och i Japan shintoism, som är Japans gamla nationalreligion. En mångtusenårig kulturtradition har skapat ett åtminstone delvis gemensamt religiöst tänkande. Detta gäller bl.a. synen på universum, världen och människan. Himmel, jord och människa är en enhet och påverkar varandra efter bestämda principer. Några religionshistoriker har givit beteckningen "universism" åt detta tankesystem.
S

Tao

Allt i universum sker efter en lagbunden ordning, en överordnad naturlag som kallas tao. Ordet betyder egentligen "väg".

Tao är enheten i tillvarons mångfald. Uppfattningarna om tao har dock skiftat. Konfucius uppfattar tao som den lag, enligt vilken himlen styr tillvaron. Taoisterna uppfattar tao som den förnuftsprincip som styr världen.

Ibland uppfattas tao som själva urvarat, ur vilket himmel och jord har skapats. Men tao har också hos vissa tänkare antagit en personlig form och blivit en i högsta allsmäktig gud.

ANNONS

ANNONS

Människans roll

Allt som sker i universum har sin motsvarighet i människans eget liv. Det är viktigt att det råder harmoni i världsalltet. Människan måste därför se sin roll i det stora sammanhanget och handla i enlighet med naturens ordning. Det är framförallt genom sitt moraliska handlande som människan kommer i harmoni med naturen.

Det är genom sedernas kraft som himmel och lord samverkar, som de fyra årstiderna är i harmoni, som sol och måne lyser, som stjärnorna går i sina banor, som floderna flyter, som alla ting lever och frodas, som gott och ont hålls åtskilda, som glädje och vrede finner sina rätta uttryck, som de underordnade lyder, som överheten är upplyst, som trots alla växlingar de otaliga tingen inte råkar i förvirring.
[ur Li-chi]

Yin och yang

Orsaken till att det råder en överensstämmelse mellan världsskeendet och varje enskilt människoliv är de två krafterna, yin och yang, vilka styr allting. Yin är den negativa, passiva, mottagande och hängivna kraften. Yang är den positiva, aktiva, ljusa och skapande kraften. De är varandras motsatser, men de bekämpar inte varandra utan kompletterar varandra. Hela universum vilar på att dessa två krafter balanserar varandra.

Symbolen för Yin och Yang i harmoni.

Att de kompletterar varandra illustreras av symbolen för yin och yang. Det svarta fältet i cirkeln symboliserar yin och det vita fältet yang. I vardera fältet finns en liten cirkel med en punkt inuti. Detta representerar det tillstånd i universums utveckling då den positiva och negativa urkraften skilts åt.

Allt som händer i tillvaron karaktäriseras av ett växelspel mellan yin och yang, mellan positivt och negativt, ande och materia, gott och ont, vila och rörelse och så vidare. Ibland får den ena kraften dominera, ibland den andra. På sommaren t.ex. dominerar yang, på vintern yin. Även människan är en produkt av den ständiga växlingen mellan yin och yang. I människan möts det positiva och det negativa, det ljusa och det mörka.

Motsatta krafter och motsatta drag finns således överallt, i och utanför människan. Men samtidigt utgör de en enhet. Detta kan belysas med ett exempel från fysiken: Vi tänker oss en kula som far runt i en cirkel. Om denna rörelse projiceras på en skärm, uppfattas den av ögat som en pendling mellan två ytterpunkter. Kulan rör sig runt med en konstant hastighet, men för ögat tycks kulan sakta farten när den närmar sig ytterpunkten for att sedan accelerera igen mot den andra ytterpunkten. Vad gör då kulan "egentligen"? Enligt kinesiskt tänkande upphävs motsatserna i själva rörelsen och bildar en dynamisk förening. Ett citat av Chuang-tse lyder:

Att "det där" och "det här" upphör att vara motsatser är Taos innersta väsen. Endast det innersta, så att säga en axel, är centrum i den cirkel som motsvarar de ändlösa förändringarna.

Detsamma gäller kvinnligt och manligt. Ofta polariseras dessa, d.v.s. vi framhäver den ena eller den andra sidan. I Väst har den manliga sidan av tradition gynnats. Inte minst i vår barnuppfostran har vi inrättat en ordning, där män förväntas vara maskulina och kvinnor feminina. I österländskt tänkande betonas istället, att varje individ karaktäriseras av ett växelspel mellan manliga och kvinnliga egenskaper, mellan yang och yin. För varje människa gäller det att finna den dynamiska balansen och enheten mellan medvetandets manliga och kvinnliga sidor. Enligt Lao-tse är den människa som "känner det maskulina och ändå håller sig till det feminina" en förverkligad människa.

ANNONS

ANNONS

Tillvarons urelement, vilka liksom allt annat härrör från yin och yang, är jord, vatten, eld, trä och metall. Dessa fem element kallas också de fem förvandlingstillstånden. De uppfattas inte som materiella substanser utan som krafter, ett uttryck för att världen genomgår en ständig förvandling. Vart och ett av elementen förknippas med vissa föremål och med olika mänskliga egenskaper.

Under tidernas lopp har många tänkare försökt att komma underfund med sambanden mellan tillvarons enklaste element, föremål, skeenden och människans egenskaper. Astrologin som studerar sambanden mellan kosmiska skeenden och jordiska, särskilt mänskliga förhållanden, har alltid betraktats som en av de främsta vetenskaperna i Östasien. Genom astrologiska studier kommer man fram till hur människan bör leva.

Ständig förändring

Genom att yin och yang präglar allt som existerar, finns det en motsättning inbyggd i allting. Denna tanke, som alltjämt utgör en väsentlig beståndsdel i kinesiskt tänkande, får konsekvenser för det politiska livet i Kina.

Kinakommunismens tolkning av yin och yangtänkandet kan beskrivas så här: Allt är fyllt av motsättningar och dessutom i ständig förvandling. Det betyder att den slutliga lösningen på ett problem inte finns. Ett tillstånd, som har både positiva och negativa sidor, avlöses av ett annat både positivt och negativt tillstånd. Att det finns negativa inslag i samhällsbilden är därför inget att skämmas för.

Kinas historia är historien om pendelsvängningar. För västerlänningar kan det vara svårt att hänga med i dessa svängningar. Många västerlänningar har höjt på ögonbrynen, inte minst under slutet av 1900-talet då Kina gick från planekonomi till marknadsekonomi.

Dessa kast i historien måste förklaras utifrån kinesernas mångtusenåriga tradition av lydnad och hierarki. När myndigheterna ger nya direktiv om landets utveckling åtlyds de av hundratals miljoner kineser. De är fostrade till att lyssna till påbud uppifrån vare sig det gäller avskedanden i statligt ägda företag eller att varje kinesisk familj bara får ha ett visst antal barn. Hegels teori att historien svänger från tes till antites och därefter till syntes har många gånger bekräftats av utvecklingen i Kina. Marx anslöt sig också till denna grundtanke.

Mao
Hängivna rödgardister hyllar ordförande Mao och viceordförande Lin på Himmelska fridens torg i Peking under kulturrevolutionen. Almanacksblad från 1969.

Det är ledarna i Kina som avgör utvecklingen och "sätter fart" på svängningarna. Skiftet mellan olika politiska och ekonomiska system har alltid varit starkt kopplat till ledarna. 1960- och 70-talens socialisering av näringslivet och den s.k. kulturrevolutionen med mycket begränsad yttrande- och tankefrihet bar i hög grad Mao Zedongs prägel. Han efterträddes av Deng Xiaoping, som lät pendeln svänga mot liberalisering, decentralisering och en kinesisk form av kapitalism.

ANNONS

ANNONS

Enligt Marx är kritik den drivande kraften i all utveckling. Varje samhällstillstånd måste granskas och kritiseras. Kritiken är därför inbyggd som en teknik i den kinesiska samhällsutvecklingen. Med dess hjälp kan man inse både det positiva och det negativa i ett visst tillstånd och på så sätt bli mogen för förändring. Endast på det sättet kan utvecklingen gå från det sämre till det bättre.

Det kinesiska ledarskapet har således inte bara varit auktoritärt utan det finns också en uppmuntran av folkliga viljeyttringar. Studenter och akademiker har genom århundraden tagit på sig rollen att ifrågasätta och kritisera. Det gjorde de också på Himmelska Fridens torg 1989. Studenterna såg sig som legitima kritiker av det rådande, men regimen slog tillbaka med våld.

Hur får man kunskap?

Det finns i huvudsak två vägar att nå kunskap.

  • Den ena kallas rationell eller begreppsmässig och bygger på experimentell verksamhet och på logikens lagar. Det vi kan förnimma av fenomenen i vår omgivning, mäter vi, jämför och ser samband mellan. Sedan drar vi slutsatser, som följer logikens lager. Denna form av kunskap har främst utvecklats på det vetenskapliga området.
  • Den andra typen av kunskap kan kallas intuitiv och bygger på en meditativ process hos det mänskliga medvetandet. Resultatet blir en inre visshet, ett upplyst medvetande.

I Västerlandet har den intuitiva kunskapen ofta nedvärderats till förmån för den rationella. Den österländska inställningen har ofta varit den motsatta. Där anses den intuitiva kunskapen överlägsen.

Enligt de österländska mystikerna måste kunskapen om "det sanna varat" överskrida både det logiska tänkandets lagar och sinnesförnimmelsernas. Endast om man befrias från dessa hinder kan man nå den sanna kunskapen. Sinnesförnimmelserna hedrar människan. Det är en svår konst och få förunnat att kunna befrias från den begreppsmässiga kunskapens begränsning och relativitet. Zenbuddhismen säger att det behövs ett finger för att peka på månen, men att man inte ska tänka på fingret när man väl har fått syn på månen.

LÄS MER: Religioner i Östasien, del 2: Hur ska människan leva?

LÄS MER: Religioner i Östasien, del 3: Gudar, demoner och kult

LÄS MER: Religioner i Östasien, del 4: Religion och samhälle

LÄS MER: Konfucianism

LÄS MER: Taoism

LÄS MER: Shintoism

Användbara begrepp

Amaterasu är solgudinnan, Japans nationalgudomlighet, från vilken den japanska kejsarätten och Japan själv härstammar.

Andedyrkan är vanligt förekommande i Östasiens religioner. Världen är enligt dessa religioner fylld av gudar och andar - goda och onda. Människan blir själv en ande efter sin död. Andarna ingår som en naturlig del i kulten. Man tillber dem, offrar till dem och så vidare.

Bushido betyder "kämpande riddarens vägar" och är det gamla japanska krigaridealet.

Fuji är Japans högsta berg och betraktas som en helig plats.

Harakiri är ett traditionellt japanskt sätt att begå självmord med kniv. Magen ristades upp efter bestämda regler.

Kami betyder "övervärldslig". Enligt gammal japansk religion blir människan genom döden en kami. Hon står dock fortfarande i kontakt med de levande.

Kamikase betyder "den gudomliga vinden". Det var beteckningen för andra världskrigets självmordspiloter.

Kejsarkult: I japansk etik ingår kärleken till fosterlandet och plikten mot kejsaren som något mycket centralt. Under vissa perioder har kejsaren dessutom blivit föremål för kult och uppfattats som gudomlig.

Konfucius levde 551-497 f.Kr. Han anslöt sig till traditionell guds- och andedyrkan i Kina men ville ge den ett nytt innehåll. Han var själv ämbetsman och blev senare enbart religiös lärare.

Konfucianism är beteckningen på den riktning som bygger på Konfucius lära. Gudarna och offren erkänns, men etiken är det viktiga. Den bygger på människans godhet och förmåga att själv utforma sitt liv. Osjälviskhet är det centrala begreppet. Konfucianismen blev statslära i Kina omkring 200 f.Kr.

Lao-Tse eller Lao Zi sägs vara taoismens grundare. Mästaren Lao uppges ha levt samtidigt med Konfucius (500-talet f.Kr).

Mao Zedong var Kinas ledare under 30 år. Kom till makten 1949 sedan kommunisterna besegrat nationalisterna. Dog 1979.

Shinto är kinesiska (shen-tao) och betyder. "gudarnas väg". Se också Shintoism.

Shintoism kallas Japans inhemska religion. Den var dominerande fram till 600-talet e.Kr, då buddhismen övertog dominansen. Kulten koncentreras till naturen och de döda.

Tao är kinesiska och betyder "världsalltets väg". Det är den grundläggande principen för hela tillvaron, den genomtränger allt, den skapar och upprätthåller. Den består av yin och yang och är ett mysterium, ofattbar för människans förstånd.

Taoism som rörelse grundades troligen omkring 100 e.Kr och nådde sin blomstringstid i Kina på 600-talet e.Kr.

Torii betyder "äreport". Dessa portar symboliserar solens ankomst och finns vid templen i Japan eller på olika ställen i naturen.

Yin och yang: Allt som sker i universum - i naturen, i människornas liv - präglas av samspelet mellan de båda krafterna yin och yang. Yin är det mörka, kvinnliga, jordiska. Yang är det ljusa, manliga, himmelska. Hela universum vilar på att dessa krafter är i balans med varandra.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Beskriv relationen himmel - jord - människa, enligt gammalt kinesiskt tänkande.
     
  2. Vilket samband råder mellan människans moral och det kosmiska skeendet?
     
  3. Beskriv innebörden i den cirkulära symbolen för yin och yang.
     
  4. Varför har astrologin alltid ansetts betydelsefull i östasiatiska länder?
     
  5. Ge exempel på vilken betydelse yin och yangtänkandet kan ha i Kina.

 

Text: Lennart Koskinen, Sören Levén, Börje Andersson och Åke Magnusson.
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i läromedlet "Religionskunskap för gymnasieskolan - Vad ska man tro?"

 

Senast uppdaterad: 13 oktober 2021
Publicerad: 13 oktober 2021

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

ANNONS

Liknande artiklar

SO-rummet bok
S

Religioner i Östasien, del 2: Hur ska människan leva?

Målet för människans handlande är att vara i harmoni med kosmos. Hon måste försöka förstå den...

SO-rummet bok
S

Religioner i Östasien, del 3: Gudar, demoner och kult

Det religiösa livet i Östasien präglas av en mycket iögonfallande kult. Tillvaron är fylld av gudar...

SO-rummet bok
S

Religioner i Östasien, del 4: Religion och samhälle

Genom de stora politiska omvälvningarna i Östasien har religion och politik kommit att vara nära...

M

Zheng He - upptäcktsresorna som gick baklänges

Den giraff som fördes till Kina år 1414 fick även de kräsna kinesiska hovmännen att falla i...

ANNONS

Ämneskategorier

Kinas historia

Fördjupa dig i Kinas historia. Här finns material som behandlar landets historia i små och stora drag.

Konfucianism

Konfucianismen grundades av Konfucius på 500-talet f.Kr som en slags statsideologi och är fortfarande en av Kinas...

Taoism

Taoismen, eller daoismen, är en gammal kinesisk livsfilosofi som bär stora likheter med buddhismen.

Fakta om Kina

Aktuell samhällsfakta om Kina. Här hittar du en kortfattad politisk och ekonomisk bakgrund om landet samt en del annat...

Relaterade taggar