+ Visa hela artikelserien

De tidiga upptäckarna 3: Kina upptäcker Europa

Under andra århundradet före Kristus gjorde kinesen Zhang Qian vidsträckta resor i Centralasien. Hans resor ledde till att Sidenvägen öppnades mellan Kina och Europa. Sidenvägen är en av de äldsta av världens stora handelsvägar, även om den fick sitt namn först på 1800-talet. Längs den vägen fördes i århundraden värdefulla handelsvaror mellan Europa, Indien och Kina.
M

Zhang Qian lämnar kejsar Han Wudi omkring 130 f.Kr för sin expedition till Centralasien. Zhangs resor ledde till att Sidenvägen mellan Kina och Europa öppnades.

Stäppens nomader - Kinas grannfolk i norr och väst

Norr om Svarta havet börjar de grässtäpper som i en väldig halvbåge sträcker sig ända bort till Kina. På stäpperna levde jordbrukare redan 3 500 år f.Kr. Omkring 2 000 år f.Kr övergav många stäppfolk sitt jordbruk och blev nomader.

Hästen kom att spela en huvudroll i deras samhällen och beridna nomader skulle i årtusenden vara ett ständigt hot mot Kina och Europa. Nomadernas skicklighet till häst har blivit legendarisk. Hästfolk som skyter, hunner och mongoler har skrivit in sig i världshistorien.

Andra århundradet före Kristus gav sig kinesen Zhang Qian (195-113 e.Kr) ut för att söka kontakt med ett av nomadfolken västerut. Kejsar Han Wudi ville ha deras hjälp mot ett annat nomadfolk, Hsiung-nu, som ständigt hotade det kinesiska riket. I Europa har Hsiung-nu gått till historien under namnet hunnerna. Det nomadfolk som Zhang Qian sökte hette Yueh-chih. De hade tidigare besegrats av hunnerna, som dödat deras hövding och gjort en bägare av hans huvudskål. Kejsaren hoppades att Yueh-chih ville ha hämnd och att de tillsammans med kineserna skulle kunna angripa Hsiung-nufolket från två håll.

ANNONS

ANNONS

Data och fakta

Ca 138 -116 f.Kr: Kinesen Zhang Qian gör vidsträckta resor i Centralasien. Hans resor leder till att Sidenvägen öppnas.

Men på vägen togs Zhang till fånga av hunnerna och måste stanna hos dem i tio år. Till sist lyckades han fly, men istället för att återvända fortsatte han sin avbrutna resa och kom till Ferghana. Han kom till sist fram till huvudstaden i folket Yueh-chihs välde. Den låg nära Peshawar i dagens Pakistan. Zhang framförde sitt budskap.

Men Yueh-chih ville inte alls delta i något hämndtåg och Zhang fick vända hemåt. Den här gången tog han vägen över Tibet men hade på nytt oturen att tas till fånga av hunnerna. På nytt lyckades han fly. Efter att ha varit borta i tolv år kunde han till sist återvända. Då hade Zhang mängder av intressanta upplysningar att ge kejsaren, som gett upp hoppet om att någonsin få se honom i livet igen.

Zhangs rapport väckte sensation vid hovet. Han berättade om rika och hittills okända kungadömen som Ferghana och Samarkand i Centralasien. Kineserna fick också höra om perserriket.

Hanriket karta
Bild: Yuninjie
Handynastins Kina 87 f.Kr. Handynastin varade mellan 206 f.Kr.-220 e.Kr. Handynastin, som sträckte sig över fyra århundraden, anses vara en guldålder i Kinas historia.

De himmelska hästarna

Bland de rikedomar och märkvärdigheter som Zhang berättade om var det inget som väckte kejsarens intresse så mycket som historien om hästarna i Ferghana. De var stora och välväxta, och enligt Zhang härstammade de från himlen.

ANNONS

ANNONS

Kejsaren insåg vilken hjälp dessa hästar skulle vara kampen mot nomaderna och beslöt sig för att skaffa några. De första expeditionerna som sändes ut överfölls på vägen och kom aldrig tillbaka. Till slut sändes en större styrka ut och belägrade Ferghana, men invånarna drev in sina hästar i den muromgärdade staden och hotade att döda sig själva och alla hästar, om kineserna kom närmare.

Efter ett krig som kineserna vann kunde de återvända med några av de värdefulla djuren. Dessa hästar lever kvar i konsten. Skulpturer av Tanghästar är eftertraktade och dyrbara kinesiska antikviteter.

Sidenvägen öppnas

Elva år senare sändes ut på nytt, denna gång för att försöka få ett annat nomadfolk att hjälpa till att bekämpa Hsiung-nu. Det gick inte bättre den här gången. Men ny information förde han med sig hem. Zhangs resa ledde till att Sidenvägen mellan Kina och Europa öppnades. Zhang Qian är en historisk hjältegestalt i Kina och hyllas för att ha ökat Kinas möjligheter att handla med omvärlden.

Sidenvägen är en av de äldsta av världens stora handelsvägar, även om den fick sitt namn först på 1800-talet. Då kom den tyske vetenskapsmannen Ferdinand von Richthofen på det träffande namnet. Längs den vägen fördes i århundraden värdefulla handelsvaror mellan Europa, Indien och Kina.

Viktigast var sidenet från Kina. I romarriket blev det högsta mode att klä sig i siden. Det sägs att tyget betalades med sin vikt i guld.

Silkestrådens hemlighet

Hur siden och silke framställdes visste inte romarna. De var övertygade om att det växte på träden, och kineserna gjorde inget för att avslöja sanningen. De ville behålla sin värdefulla hemlighet; att silkestråden kommer från de kokonger som silkesfjärilens larver spinner in sig i.

Från den tid då Zhang gjorde sina resor började handeln mellan Kina och Rom skjuta fart. Sidenvägen, som egentligen var flera vägar, startade i dagens Xi´an och fortsatte sedan till oasen Dunhuang i Gobiöknen. Därefter gick vägen genom den berömda Jadeporten. För kineserna var det slutet på den civiliserade världen, precis som Gibraltarsundet var det för européerna. Där delade sig vägen, och karavanerna kunde välja två vägar för att ta sig runt Taklamakanöknen.

Den norra leden gick igenom öknen till Hani, en färd på tre veckor. Därefter följde vägen längs utlöparna av Tien Shan, "de himmelska bergen". Vägen gick längs de oaser som låg utmed Taklamakans norra sida och slutade i Kashgar.

Södra delen gick längs norra delen av Tibet och passerade ett pärlband av oaser längs södra Taklamakan. Khotan passerades innan de båda lederna löpte samman i Kashgar. Därifrån fortsatte Sidenvägen mot väster med utlöpare till Indien och Afghanistan.

ANNONS

ANNONS

Huvudleden gick över Pamir, "världens tak", in i Centralasien. Via Samarkand och Bukhara fortsatte Sidenvägen till Persien och Irak och därifrån till östra Medelhavet.

Inte bara siden

På Sidenvägen fraktades mycket förutom silke och siden. Till Kina fördes guld och andra värdefulla metaller, ull och linne, elfenben och mycket annat. Från Kina kom pälsverk, keramik, järn, lackarbeten och bronsartiklar. Men inga karavaner gick hela vägen. Varorna bytte ägare många gånger innan de nådde sina slutliga mål.

Längs Sidenvägen fördes också idéer och religioner. Buddhismen, som föddes i Indien, kom till Kina. Andra religioner färdades på samma väg. Längs handelsvägen kom kinesiska sändebud ända till perserriket. Vid denna tid var det kinesiska imperiet som allra störst och sträckte sig från Stilla havet till Aralsjön. Sidenvägen band samman Kina, Indien och Europa.

Sidenvägen, som kantades av välmående oaser och städer vars prakt fick besökare att gapa, förlorade så småningom sin betydelse. Det fanns två anledningar.

  • En var att de oaser som var nödvändiga för karavanerna övergavs. Oaserna var beroende av vatten från glaciärerna högt uppe i bergen: Men en efter en smälte glaciärerna bort; och de floder som oaserna levde av torkade ut. Oaserna övergavs och återerövrades snabbt av öknen.
  • En annan anledning var islams uppkomst. På 700-talet hade ett väldigt islamiskt rike skapats mellan Europa och Kina. Det blockerade efterhand de gamla handelsvägarna mellan Europa och Kina. Handeln längs Sidenvägen krympte. Till sist övergavs vägen helt eftersom de muslimska härskarna förbjöd direkthandel. Varor fick föras till gränserna, men därifrån tog muslimerna själva över.

LÄS MER: Sidenvägen

LÄS MER: Kinas fornhistoria

LÄS MER: Kinas historia

LÄS MER: Zheng He - upptäcktsresorna som gick baklänges

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Handel och upptäcktsresande är två sidor av samma mynt. Förklara varför.
     
  2. Varför ville den kinesiske kejsaren så gärna skaffa sig hästar från Ferghana?
     
  3. När fick Sidenvägen sitt namn?
     
  4. Varför fick den det namnet?
     
  5. Varför stängdes Sidenvägen?
     
  6. Förklara varför beteckningen ”upptäcktsresande" i de flesta fall är felaktig.

 

Text: Kaj Hildingson, journalist och läromedelsförfattare

 

Senast uppdaterad: 27 februari 2021
Publicerad: 24 februari 2021

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

ANNONS

Liknande artiklar

SO-rummet bok
S

Religioner i Östasien, del 1: Universum och människan

I den östra delen av Asien - i Nordkorea och Sydkorea, Taiwan, Kina, Japan och i viss mån i Vietnam...

SO-rummet bok
S

Religioner i Östasien, del 2: Hur ska människan leva?

Målet för människans handlande är att vara i harmoni med kosmos. Hon måste försöka förstå den...

SO-rummet bok
S

Religioner i Östasien, del 3: Gudar, demoner och kult

Det religiösa livet i Östasien präglas av en mycket iögonfallande kult. Tillvaron är fylld av gudar...

SO-rummet bok
S

Religioner i Östasien, del 4: Religion och samhälle

Genom de stora politiska omvälvningarna i Östasien har religion och politik kommit att vara nära...

ANNONS

Ämneskategorier

Kinas fornhistoria

Kinas turbulenta äldsta historia och vägen fram till Kinas enande.

Kinas historia

Fördjupa dig i Kinas historia. Här finns material som behandlar landets historia i små och stora drag.

Relaterade taggar

Sidenvägen

Sidenvägen är en av de äldsta av världens stora handelsvägar, även om den fick sitt namn först på...

Hunner

Hunnerna var ett nomadfolk från Asien (Mongoliet och norra Kina) som trängde in i Europa under på...

Upptäckare och upptäcktsresor

En upptäcktsresa är en resa med syfte att upptäcka, kartlägga eller göra anspråk på (göra till sina...