Kinesiska muren är världens största byggnadsverk. Den långa muren, som kineserna kallar den, är 240 mil lång. Det motsvarar avståndet från Stockholm till Aten i Grekland. Om man tar med de många sidomurarna och dubbla murarna blir längden 640 mil.
Stora delar av muren har förstörts av tidens tand eller försvunnit efter att den lokala befolkningen använt stenen till byggmaterial. Idag är muren fredad och finns med på Unescos världsarvslista.
Muren har växt fram under lång tid
Kinesiska muren slingrar sig som en ofantlig orm genom terrängen från Kanshuh-provinsen i väster till Gula floden i öster. Byggnadsverket sträcker sig över 30 längdgrader på jordklotet. Det innebär att solen går upp två timmar tidigare vid murens östra ände än vid den västra. Men att muren kan ses från månen är inte sant, den ligger för långt bort (38 000 mil från jorden).
Muren är på vissa ställen så bred att man skulle kunna anlägga en smal tvåfilig landsväg på dess krön (den är ca 7 meter som bredast). Det finns ca 24 000 torn på muren. De är ofta belägna vid bergspass och genomfartsvägar.
ANNONS
ANNONS
Muren började byggas redan under 700-talet f.Kr och har alltsedan dess byggts på i olika sektioner under historiens gång. En stor del av muren som dagens turister möts av, uppfördes så sent som på 1500-talet och 1600-talet, under Mingdynastins styre.
Den mest kände byggherren är dock kejsaren Qin Shi Huangdi som år 214 f.Kr lät bygga ut och foga samman olika sektioner av muren. Det främsta skälet tros ha varit för att hindra intrång av krigiska nomadstammar (ryttarfolk) norrifrån.
Murens ursprungliga funktion
Murens funktion debatteras fortfarande av arkeologer och historiker. Det finns olika teorier om vad den från början egentligen var till för. Man har främst diskuterat om den var tänkt som ett handelshinder eller ett skydd mot beridna nomadiska stammar i norr. Vad forskarna kunnat enas om är det faktum att muren har fyllt olika funktioner genom århundradena.
Muren fungerade samtidigt som en kulturell gräns - folken innanför muren tillhörde en jordbrukskultur medan de utanför var nomader. Det var två helt skilda sätt att leva som dessutom ofta stod i konflikt med varandra. Kineserna såg därför också muren som en gräns mellan civilisation och barbari.
Ett ofantligt byggprojekt
För att kunna bygga muren tvångsutskrevs flera miljoner människor. Många av de som omkom begravdes i muren, men det var troligtvis inte lika vanligt som man trott förr. Enligt kinesiska sägner dog en miljon av arbetarna innan muren var färdig. Själva arbetet med muren var både tungt och farligt, dessutom föll många arbetare offer för sjukdomar och överfall av banditer och så vidare. Muren och dess omgivning förtjänar därför att kallas ”världens längsta kyrkogård”.
Muren består av enorma mängder sten. På sina håll utefter muren finns det dubbla eller tredubbla försvarslinjer.
De viktigaste hjälpmedlen var skottkärror och en enkel korghiss som underlättade transporten av jord och sten upp till byggnadsplatsen. Det vanligaste transportmedlet var dock två korgar burna på en stång som vilade på en människas axlar samt tusentals getter och åsnor. Åsnorna bar tegelstenar på ryggen medan getterna bar dem fastbundna mellan hornen.
Murens yttersidor murades av tegel och sten i lager, medan dess inre fylldes med sten och grus. Muren har nu förfallit på långa sträckor och är på många ställen helt raserad.
ANNONS
ANNONS
Murens ekonomiska betydelse
Den kinesiska muren är idag en av Kinas viktigaste sevärdheter och turistmål. De flesta turister besöker muren nordväst om Beijing. Där är den fortfarande i mycket gott skick.
Genom historien har muren aldrig fått någon större militär betydelse. De mongoliska ryttarhärarna hejdades inte av denna långa försvarsmur. Det räckte ju att bryta igenom på ett enda ställe.
Bild: Ronnie Macdonald Under Shi Huangdis regentperiod började arbetet med att bygga ihop de murar som de olika kinesiska staterna byggt mot varandra för att istället göra dem till en gemensam, till skydd mot alla fientliga folkslag som levde norr om riket. Denna enorma försvarsanordning kom senare att kallas kinesiska muren och räknas alltjämt som världens längsta byggnadsverk.
Muren fick dock ekonomisk betydelse. Flera garnisoner var förlagda till muren. Det stimulerade uppkomsten av fjärrhandel med bland annat spannmål och textilier.
En rad ”fyrtorn” längs muren var viktiga hjälpmedel för snabb kommunikation. Tornen var utplacerade med 2,5 till 5 kilometers mellanrum, och kineserna hade ett väl utvecklat system av rök och eldsignaler. När en signal hade tagits emot sändes den snabbt vidare. På det sättet kunde viktiga meddelanden sändas flera hundra kilometer och nå kejsaren och hans militära rådgivare på en enda dag.
Uppgifter och frågor
Frågor till texten:
Nämn fakta om murens längd.
Vem lät bygga muren och varför?
Vad för slags hjälpmedel hade man när man byggde muren?
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.
Litteratur: Brian Williams, See Through History: Ancient China, Raintree UK, 1996 Michael Hoffman och Alexander Kings, Världens 100 underverk, Tukan förlag, 2007 Bra Böckers lexikon 2000, band 13, Bra Böcker AB, 1997 Vetenskapsradion historia: Kinesiska murens monster och myter
När den populäre och reformvänlige ledaren Hu Yaobang dog i april 1989 tändes gnistan till en av de mest dramatiska protesterna i Kinas moderna historia. Tusentals studenter fyllde Himmelska fridens torg med krav på demokrati, frihet och ett slut på korruptionen. Bakom kulisserna rasade en maktkamp inom den kinesiska ledningen - och medan hela världen såg på, svarade regimen med brutal kraft. Vad som började med högljudda protester från sörjande ungdomar, slutade i blodbad och tystnad...
Fotbindning blev en kinesisk tradition från och med slutet av 900-talet. Seden sägs härstamma från Södra Tangdynastins sista härskare Li Yuns favoritdansös, Yao Niang, vars små bundna fötter gjorde hennes dans mjuk och graciös. Snart spreds modet från hovet till kvinnor i samhällets övre skikt, där små ”lotusfötter” blev ett tecken på elegans och rikedom. Detta blev början på en tradition som i tusen år kom att förtrycka miljontals kvinnor. Processen att binda fötter började när flickorna var små och innebar stor smärta och risk för skador, samt ett livslångt handikapp. Trots att traditionen mötte kritik redan tidigt, levde den vidare i nästan tusen år och upphörde först en bit in på 1900-talet...
Qing blev Kinas sista kejsardynasti och upprättades av ett invaderande folk som dock ansträngde sig för att bli mer konfucianska än kineserna själva. Under Qing blev Kina först så framgångsrikt att det väckte beundran bland Europas intellektuella, för att därefter drabbas av sådana motgångar att det kom att kallas ”Asiens sjuke man”...
Under Mingdynastin genomgick Kina både framsteg och tillbakagång. Huvudstaden flyttades till Beijing och den Långa muren (Kinesiska muren) renoverades och byggdes ut. Det var en tid då Kina återhämtade sig efter mongolernas härjningar. Men styret präglades av despoti, misstänksamhet, hemliga poliser och eunuckvälde. Och under Mingdynastins sista år drabbades riket av naturkatastrofer, svält och uppror. Det blev därmed en dynasti som slutade i kaos...
Mongolerna, under ledning av Djingis khan, enade sina stammar 1206 och inledde en rad erövringar som kulminerade med Kublai khans erövring av hela Kina 1271 och grundandet av Yuandynastin. Mongolernas styre i Kina präglades av förödelse, ekonomisk nedgång och epidemier, vilket resulterade i en kraftig befolkningsminskning. Trots mongolernas militära framgångar blev Yuandynastin kortvarig. Dåligt styre och förtryck av kineserna ledde till uppror och dynastins fall...
Song blev en dynamisk period: filosofiskt, kulturellt, ekonomiskt och tekniskt. Kina blev nästan modernt och stod kanske på gränsen till industrialisering? Under Song blev konfucianismen delvis nytolkad och de kejserliga examinationerna blev en dominerande institution för de intellektuella och för den statliga förvaltningen. Samtidigt var Kina under attack norrifrån...
