Religioner i Östasien, del 4: Religion och samhälle
Kina - kollektivismens etik
Efter det kommunistiska maktövertagandet begränsades människors möjligheter till religionsutövning. Särskilt gällde detta det öppna praktiserandet av religion, till exempel i form av kult i tempel eller utomhus. Under kulturrevolutionen stängdes de flesta templen och präster och munkar drevs ut i jordbruksarbete. Efter Maos död skedde en förändring och 1979 tilläts de stora religionerna att åter öppna sina tempel.
Alltfler människor i Kina söker sig till religionen. De buddhistiska templen får fler och fler besökare. Antalet utövande buddhister kan uppskattas till minst 200 miljoner. Även de kristna ökar i antal. Flera kristna samfund öppnar församlingar och bygger kyrkor.
ANNONS
ANNONS
Nedärvd etik och människors levnadssätt löper som en röd tråd genom de stora samhällsförändringarna i Kina. Etiken är också viktig för de kinesiska ledarna. Det är den konfucianska etiken som förvaltas.
Konfucius födelsestad Qufu är en ort dit människor vallfärdar. Det är idag en stor turistort som byggts upp med statliga pengar.
De kinesiska ledarna hoppas att konfucianska moralregler och traditionellt levnadssätt ska stå för stabiliteten i förändringens värld. Ett starkt moraliskt patos hos folket anses vara en förutsättning för politisk utveckling. Det gäller inte minst etiska regler om lojalitet mot överheten samt känslan för och banden med familjen.
Kinabesökare med skilda värderingar har berättat otaliga exempel på kinesernas känsla för medmänniskor, kamrater och kollektiv. Kinesernas känsla för medmänniskor och "kamrater" har förts vidare genom en lång religiös tradition.
Japan - lojalitet och vördnad för överheten
Det japanska samhället utgör idag en blandning av starkt traditionsbunden livsstil och ett USA-influerat levnadssätt. Den traditionsbundna livsstilen karaktäriseras av en stark känsla av gemenskap med släkt och samhälle. Familjens och samhällets heder och ära är viktig.
De krav som det gemensamma - samhället - ställer är grunden för moralen. De religiösa och moraliska plikterna kan sammanfattas så: "Följ kejsarens påbud och ditt av naturen goda hjärtas ingivelser". Japanernas nationalistiska patos är omvittnat. Genom tiderna har slagordet eller formeln "Leve Storjapan!" ofta utropats.
I Japan finns ett mycket gammalt krigar- och riddarideal, kallat bushido. Detta ideal har framförallt sitt ursprung i konfucianismens etik. Mod, självbehärskning, tapperhet, dödsförakt, rättskaffenhet, heder och lojalitet präglar detta krigarideal, som har haft stort inflytande på japansk livsstil. Lojaliteten och vördnaden för överheten är för övrigt ett kännemärke inte bara för krigarna utan för japaner i allmänhet.
Shintoism
Ordet shinto är egentligen kinesiskt, shen-tao, och betyder "gudarnas väg". Shintoismen är en inhemsk japansk religion som var dominerande fram till 600-talet e.Kr, då buddhismen tog överhanden. I slutet av 1800-talet blev den officiell religion, "nationalshinto", och befäste därigenom kejsarens makt. Efter Japans nederlag i andra världskriget avskaffades nationalshinto.
En mängd gudar dyrkas enligt shinto. Allt kan vara gudomligt - personliga gudar, naturkrafter och en mängd föremål i naturen. Detta har bland annat tagit sig uttryck i en vördnad och en bävan inför naturen i japanskt tänkande.
Enligt shintoismens mytologi har två urgudar, en manlig och en kvinnlig, fött både de japanska öarna och en mängd gudomligheter. Bland dessa är Amaterasu, solgudinnan, den viktigaste. Amaterasus tempel i Isé är Japans största tempel.
Shintokulten är mycket enkel och består av bugningar, handklappningar och bön. Kulten sker i templen, i hemmen och naturen.
ANNONS
ANNONS
Från slutet av 1800-talet till 1946 dyrkades kejsaren som gud. Han ansågs härstamma direkt från solgudinnan Amaterasu. År 1946 tog dock kejsaren avstånd från "den falska myten att kejsaren var den uppenbarade guden".
Shintoismen är nära förknippad med det japanska samhället. Den enskilda människan och hennes frälsning är inte viktig enligt shinto. Människans förpliktelser mot Japan och det japanska folket är det avgörande. Individen är till för folket. Under nationalshintos blomstringstid ledde dessa tankar till att många japaner utan den minsta tvekan offrade sina liv för Japan, främst under andra världskriget.
Amaterasu är solgudinnan, Japans nationalgudomlighet, från vilken den japanska kejsarätten och Japan själv härstammar.
Andedyrkan är vanligt förekommande i Östasiens religioner. Världen är enligt dessa religioner fylld av gudar och andar - goda och onda. Människan blir själv en ande efter sin död. Andarna ingår som en naturlig del i kulten. Man tillber dem, offrar till dem och så vidare.
Bushido betyder "kämpande riddarens vägar" och är det gamla japanska krigaridealet.
Fuji är Japans högsta berg och betraktas som en helig plats.
Harakiri är ett traditionellt japanskt sätt att begå självmord med kniv. Magen ristades upp efter bestämda regler.
Kami betyder "övervärldslig". Enligt gammal japansk religion blir människan genom döden en kami. Hon står dock fortfarande i kontakt med de levande.
Kamikase betyder "den gudomliga vinden". Det var beteckningen för andra världskrigets självmordspiloter.
Kejsarkult: I japansk etik ingår kärleken till fosterlandet och plikten mot kejsaren som något mycket centralt. Under vissa perioder har kejsaren dessutom blivit föremål för kult och uppfattats som gudomlig.
Konfucius levde 551-497 f.Kr. Han anslöt sig till traditionell guds- och andedyrkan i Kina men ville ge den ett nytt innehåll. Han var själv ämbetsman och blev senare enbart religiös lärare.
Konfucianism är beteckningen på den riktning som bygger på Konfucius lära. Gudarna och offren erkänns, men etiken är det viktiga. Den bygger på människans godhet och förmåga att själv utforma sitt liv. Osjälviskhet är det centrala begreppet. Konfucianismen blev statslära i Kina omkring 200 f.Kr.
Mao Zedong var Kinas ledare under 30 år. Kom till makten 1949 sedan kommunisterna besegrat nationalisterna. Dog 1979.
Shinto är kinesiska (shen-tao) och betyder. "gudarnas väg". Se också Shintoism.
Shintoism kallas Japans inhemska religion. Den var dominerande fram till 600-talet e.Kr, då buddhismen övertog dominansen. Kulten koncentreras till naturen och de döda.
Torii betyder "äreport". Dessa portar symboliserar solens ankomst och finns vid templen i Japan eller på olika ställen i naturen.
Uppgifter och frågor
Frågor till texten:
- Ge exempel gammal kinesisk etik. Är du själv tilltalad av den gamla kinesiska etiken? Motivera ditt svar.
- Ge exempel på drag i dagens japanska livsstil som har rötter i gammalt japanskt tänkande.
Ta reda på:
- Sök efter fler exempel på vilka livsideal dagens japaner ansluter sig till.
Fundera på:
- Osjälviskhet är en viktig dygd i en kollektivistisk etik. Från tidiga år får kinesiska barn lära sig med hjälp av bland annat bildserier och barnböcker att vänskap går före konkurrens och tävlan. Har vi någon motsvarande "indoktrinering" i våra serietidningar och barnböcker?
S LÄS MER: Religioner i Östasien, del 1: Universum och människan
S LÄS MER: Religioner i Östasien, del 2: Hur ska människan leva?
S LÄS MER: Religioner i Östasien, del 3: Gudar, demoner och kult
M LÄS MER: Konfucianism
M LÄS MER: Taoism
M LÄS MER: Shintoism
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.
FÖRFATTARE
Text: Lennart Koskinen (teologie doktor i tros- och livsåskådningsvetenskap, läromedelsförfattare och f.d. biskop), Sören Levén (läromedelsförfattare och f.d. lärarutbildare), Börje Andersson (läromedelsförfattare) och Åke Magnusson (läromedelsförfattare)
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i läromedlet Vad ska man tro? Religionskunskap för gymnasieskolan (tidigare utg. av Almqvist & Wiksell).
Artikelserie om Religioner i Östasien
