+ Visa hela artikelserien

Jordens historia hoptryckt till ett dygn

Jorden är mellan 4,5 och 5 miljarder år gammal. En talande bild av arternas utveckling på jorden kan man få om man komprimerar jordens ålder till ett dygn.
L

Att åskådliggöra tidsperspektivet

Proportionerna blir ungefär följande:

24 timmar = 4 800 000 000 år
1 timme = 200 000 000 år
1 minut = 3 300 000 år
1 sekund = 50 000 år
  • Mellan klockan 10 och 12 på förmiddagen börjar vissa encelliga, enkla organismer uppstå i haven. De har förmåga till fotosyntes av ljus och koldioxid, men ännu finns inget syre på klotet.

ANNONS

ANNONS

Pedagogiskt tips

Om man vill kan man ta in en sådan där klocka som man brukar ”öva klockan” på i klassrummet och vrida visarna medan man berättar följande för eleverna:

Vi säger att jordens väckarklocka ringer klockan sex på morgonen. Dess första dygn i ”livet” (4,8 miljarder år långt) har börjat …

  • Mellan klockan 15 och klockan 17 lyckas äntligen några organismer börja producera syre genom fotosyntes. Detta ger förutsättningar för utvecklandet av annat liv i haven.
  • Klockan 20 på kvällen har enkla, encelliga organismer börjat komma fram. Natten går, och sakta, sakta kryper timmarna fram. Världshavet kryllar av liv.
  • Klockan 4 nästa morgon så skakar och dundrar marken. Den skandinaviska fjällkedjan bildas i väldiga veckningar. Strax därefter börjar vissa djur att anpassa sig till ett liv på land där det nu finns tillräckligt med syre för att kunna andas med lungor.
  • Klockan 4.30 sitter alla jordklotets kontinenter ihop i en enda jättekontinent, Pangea.
  • Vid 5-tiden finns det däggdjursliknande reptiler och fisködlor. De mäktigaste ryggradsdjuren är dinosaurierna. Snart börjar Pangea dela sig i två hälfter.
  • Omkring klockan 5.20 börjar fåglar flyga i luften.
  • 5.30 dominerar fortfarande jätteödlorna djurlivet på jorden. Nu har Pangea spruckit upp i fem skilda kontinenter.
  • 5.40 bildas Alperna i nya jordskalv och veckningar. Vid denna tid uppstår de första däggdjuren - små till storleken för att kunna smita undan från de stora rovdjuren. Snart slår en jättemeteorit ner i Mexikanska golfen och enorma mängder sot, moln och stoft förmörkar himlen. Klimatet blir plötsligt kallt och växtligheten utplånas i stora områden. Dinosaurierna dör ut. Däggdjuren tar över ledarrollen bland djuren och flera arter ökar i storlek.
  • 5.59.30 - en halv minut innan dygnet slutar - börjar istider avlösa varandra. Den senaste slutar här i Norden så sent som 5.59.59.48, dvs. en femtedels sekund innan dygnet tar slut.
  • 5.59.56 - 4 sekunder innan dygnet tar slut - uppstår de första moderna människorna, Homo sapiens, i området som idag utgörs av Etiopien.
  • 5.59.59.12 - inte ens en sekund innan dygnet är slut - kommer den moderna människan till Europa. Där lever redan neandertalmänniskor, men de dör ut en tredjedels sekund innan dygnet slutar.
  • 5.59.59.54 - en tiondels sekund innan dygnet slutar - skapar enligt Gamla testamentet Gud jorden. Oavsett om man tror på just det eller inte så börjar nu (för omkring 5 000 år sedan, när skriftspråk uppfanns) den ”historiska tiden”, den tid som finns beskriven med text i olika historiska dokument. Under denna tiondels sekund utspelar sig hela vår kända världshistoria.
  • 6.00: Jordens andra och sista dygn ”i livet” börjar. När det är över har antagligen solens bränsle tagit slut och allt organiskt liv på jorden dött ut.

LÄS MER: Tre sätt att se på tid: Om jordens, människans och civilisationernas historia

LÄS MER: Lätta fakta om jorden


Text: Kalle Güettler (f.d. lärare, nu författare av läromedel, facklitteratur och ungdomsböcker) och Kristina Güettler (läromedelsförfattare och SO-lärare i bl.a. geografi)
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i läromedlet "Mellan himmel och jord", (geografibok för åk 4-9), tidigare utgiven av Studentlitteratur AB.

Senast uppdaterad: 19 september 2022
Publicerad: 22 augusti 2022

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

Liknande artiklar

SO-rummet bok
L

Evolutionen - människans utveckling

Människan härstammar från aporna. Vi är mest släkt med schimpanser. För mer än 5 miljoner år sedan...

SO-rummet bok
L

Husdjurens betydelse för människan

Utan husdjur skulle vårt liv bli annorlunda, i varje fall när det gäller boskapsdjur, som ger både...

L

Propagandans historia

Att styra människors åsikter brukar vi kalla propaganda. Propaganda kommer av ett latinskt ord som...

S

Kvinnliga krigare under vikingatiden

Fanns det kvinnliga krigare bland vikingarna? Vilka var möjligheterna för vikingatida kvinnor att...

SO-rummet bok
L

Mat och matvanor på stenåldern

Matens historia går inte att skilja från människans historia. Utan mat skulle det varken finnas...

M

Robin Hood - myt eller verklighet?

Förmodligen är Robin Hood en av de mest kända gestalterna från medeltiden. Idealiserad på 1400-...

ANNONS

ANNONS

Ämneskategorier

Människans förhistoria och stenåldern

Människans allra tidigaste historia. Stenåldern brukar delas in i två perioder: äldre stenåldern (ca 40 000-10 000 f.Kr...

Historisk analys och begrepp

För en historiker är källorna utgångspunkten och grunden för historieskrivandet. Med hjälp av olika analysverktyg...

Befolkningsutveckling och befolkningsfördelning

Om befolkningsutvecklingen ur ett historiskt och nutida perspektiv. Här berörs även hur befolkningen är fördelad i...

Relaterade taggar

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
M

Push- och pullfaktorer

av: Mattias Axelsson
2021-09-14

I veckans avsnitt av I fokus pratar gymnasieläraren Mattias Axelsson om push- och pullfaktorer i samband med migration. I några exempel förklaras - med hjälp av pushfaktorer och pullfaktorer - den svenska emigrationen till USA under 1800-talet och början av 1900-talet, samt invandringen till dagens Sverige.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Historiesyn - olika perspektiv på historia

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-11-30

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om aktör- kontra strukturperspektiv, om genusperspektiv och om postkoloniala perspektiv på historia.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Historiska epoker och den europeiska epokindelningen

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-02-10

Julia, Kristoffer och Mattias pratar om den europeiska epokindelningen utifrån ett kronologiskt perspektiv. Epoker som nämns är flodkulturerna, antiken, medeltiden, tidigmodern tid och modern tid. De förklarar varför tidsbegreppet vikingatid infördes i Sverige under 1800-talets slut och jämför med tidsindelningar i Kina.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
L

Historisk källkritik

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-02-03

En av de viktigaste sakerna en historiker måste kunna är källkritik. Julia, Kristoffer och Julia reder ut de källkritiska kriterierna - äkthet, obereoende, samtidighet och tendens.

+ Lyssna