Genomgång (14:29 min) av SO-läraren Fredrik Andersson som berättar om när Europa tog ledningen under tidigmodern tid. Hur kunde Europa ta ledningen under 1500-talet och 1600-talet (i jämförelse med andra civilisationer och riken runt om i världen)?
Lästid 10 minuter
En varm sommardag 1361 anlände den danske kungen Valdemar Atterdag till Gotland med en stor och välutrustad armé. På Gotland fanns inga soldater, så bönderna fick själva försöka försvara ön med de vapen och skydd som de hade. Utanför Visbys stadsmur ägde sedan ett hemskt slag rum, där omkring 1 800 gotländska bönder dog. Flera hundra år senare, i början av 1900-talet, hittades massgravar vid ringmuren. Och efter att platsen blivit undersökt av arkeologer vet vi idag mer om vad som hände den ödesdigra sommardagen 1361...
Lästid 8 minuter
När en historiker undersöker spår från det som har hänt förr blir historia något mer än bara gamla berättelser – det blir en vetenskaplig undersökning. Genom att studera källor som brev, mynt och dagböcker försöker historikern förstå varför saker förändrades, hur olika händelser gick till och vad som hände efteråt. På det sättet kan vi få veta mer om hur människor levde och tänkte – även om vi bara har kvar små bitar av det som en gång var verklighet...
Lästid 7 minuter
Under slutet av 1400-talet och början av 1500-talet utmanade europeiska sjöfarare det okända Atlanten i jakten på nya handelsvägar och rikedomar. Portugiser som Bartholomeu Diaz och Vasco da Gama navigerade runt Afrikas sydspets till Indien, vilket sänkte priserna på eftertraktade kryddor. Samtidigt seglade Christofer Columbus västerut och nådde Amerika, ovetande om att han upptäckt en ny kontinent. Dessa expeditioner förändrade världens ekonomiska och kulturella landskap och formade en helt ny världsbild...
Lästid 13 minuter
Vilka människor döljer sig bakom djuren i George Orwells bok Djurfarmen? Djurfarmen är Sovjetunionen. Gamle majoren med sin dröm om det goda samhället som skapas när de fattiga och förtryckta gör uppror och griper makten är Karl Marx. Manor Farm, som förvandlas till Animal Farm, är Ryssland, där uppror bröt ut 1917. De ryska trupperna led förödmjukande nederlag i det första världskriget. I städerna svalt människor och stod i brödköer också om nätterna. Arbetare och soldater gjorde gemensamt uppror, och tsaren tvingades avgå...
Lästid 22 minuter
I november 1943 sätter en engelsk författare det första arket i sin skrivmaskin och börjar skriva en roman som han vet att många kommer att tycka illa om. "Det är en liten nidskrift, som nog kan komma att roa dig, men den är inte politiskt korrekt, så jag är inte säker på att någon vill ge ut den." Så skrev han till en god vän...
Lästid 6 minuter
En vanlig uppfattning är att det inte fanns några handelsvägar i Afrika före européernas kolonisation på 1800-talet. Även i Afrika är den här åsikten fortfarande vanlig. Stämmer den?
Få en överblick av Europas historia. Här hittar du material som behandlar den europeiska kontinentens historia i stora...
För en historiker är källorna utgångspunkten och grunden för historieskrivandet. Med hjälp av olika analysverktyg...
Renässansen och de stora upptäcktsresorna som förändrade världen och gav upphov till en ny tidsepok.
Flipped Classroom eller "flippat klassrum" är en pedagogisk modell där läraren använder digitala...
Film som historieberättande medium är en populär underhållningskälla, men fungerar också bra i...
Med ett imperium menas ofta en större stat som omfattar flera nationer eller folkslag....
Idéhistoria handlar om hur människor uppfattar sig själva och världen. Idéhistoria är historien om...
Julia, Mattias och Kristoffer pratar om aktör- kontra strukturperspektiv, om genusperspektiv och om postkoloniala perspektiv på historia.
Julia, Kristoffer och Mattias pratar om den europeiska epokindelningen utifrån ett kronologiskt perspektiv. Epoker som nämns är flodkulturerna, antiken, medeltiden, tidigmodern tid och modern tid. De förklarar varför tidsbegreppet vikingatid infördes i Sverige under 1800-talets slut och jämför med tidsindelningar i Kina.
En av de viktigaste sakerna en historiker måste kunna är källkritik. Julia, Kristoffer och Julia reder ut de källkritiska kriterierna - äkthet, obereoende, samtidighet och tendens.
