Trojanska kriget - en saga?

Berättelserna om trojanska kriget har påverkat oss i flera tusen år. Trojanska hästen, akilleshäl, odyssé och det vackra namnet Helena - det finns mycket i vårt kulturarv som kommer från Homeros diktverk. Än idag kan man i somliga historieböcker läsa om kriget som om det verkligen ägt rum. Frågan är om det har det.
M

Är Iliaden, berättelsen om trojanska kriget mellan greker och trojaner kommen ur sagans värld? Bilden föreställer den trojanska hästen enligt actionfilmen Troja från 2004.

Redan de gamla grekerna...

Redan de grekiska historikerna Thukydides och Herodotos, som levde på 400-talet f.Kr tyckte att en del av uppgifterna i diktverken var ganska tveksamma. Enligt Homeros skulle striderna hållit på i tio år. Var det praktiskt möjligt att hålla en här samlad så länge? Hur kunde Trojas invånare klara en så långbelägring? Samlades verkligen folk från hela Grekland för att hämnas bortrövandet av den sköna Helena? På de båda grekiska historikernas tid var Mykene en liten obetydlig plats. Kunde det vara rimligt att tro att härskaren där, Agamemnon, hade varit så mäktig att han fått leda ett krigståg med Greklands samlade styrkor?

ANNONS

ANNONS

Trots att det fanns mycket som var diskutabelt, ifrågasatte man dock inte att kriget ägt rum. Berättelserna hade blivit en del av grekernas gemensamma historia, och den ville man inte gärna förändra.

Upptäckten av Troja

Länge ansåg de flesta att kriget bara var en spännande saga, berättad på skön vers i Iliaden. Men 1871 hände något sensationellt. Heinrich Schliemann, en tysk köpman, hade alltsedan ungdomsåren varit besatt av tanken att Troja verkligen funnits, att dikterna handlade om något som verkligen hänt. Hans affärer hade gått bra, och han hade tjänat mycket pengar. Nu ville han använda sin förmögenhet till att förverkliga sina ungdomsdrömmar.

Vid Hissarlik i västra Turkiet hade han hittat ruiner och en miljö som liknade de geografiska beskrivningarna i Iliaden. Han blev övertygad om att Hissarlik var det gamla Troja. 1871 satte han spaden i jorden och fann snart inskrifter som visade att platsen kallats Nya Ilion under grekisk och romersk tid. I ett par år fortsatte han utgrävningarna. 1873 hittade han bland annat ett antal guldsmycken och en guldskål, som enligt honom var rester av kung Priamos skatter. Fynden blev naturligtvis en av arkeologins stora sensationer, en av de största genom tiderna.
 

Homeros diktvärld

Homeros dikter var mycket mer än bara stridsskildringar. Det är en hel livsstil som träder fram, fascinerande men också frånstötande i sin brutalitet. Arkeologerna har inte kunnat bevisa att Hissarlik var det gamla Troja. Kan texterna bekräfta något? Stämmer med andra ord Homeros skildringar med vad vi från annat håll lärt oss om den tidens grekiska värld?

Ja, en del gör det. Framför allt i Odysséen skildras många naturgeografiska detaljer längs kusterna - detaljer som ännu idag kan identifieras. Sådana detaljer har varit ett stöd för dem som tror att Homeros skildrat verkliga händelser.

Det finns också mycket som inte stämmer. I dikterna beskrivs järnredskap, likbränning, massuppbåd av krigare och hoplitfalangernas stridsteknik. Allt det där förekom på 700-talet f.Kr när Homeros skulle ha levt, men såvitt vi vet var det okänt på 1200-talet f.Kr.
 

Sju städer ovanpå varandra

Under de fortsatta utgrävningarna fann han hela sju olika fyndlager från bosättningar, varav ett par uppenbarligen hade bränts ner. Att en av bosättningarna var Iliadens Troja var Schliemann övertygad om, men vilken kunde det vara? Själv trodde han på ett lager som nu kallas Troja II.

ANNONS

ANNONS

Snart fick han hjälp av professionella arkeologer, och nu började tolkningsproblemen som fortsatt ända in i vår tid. Om man skulle tro på antikens greker, skulle kriget ha ägt rum kring 1200 f.Kr. Men Troja II kunde man ganska snart datera till 2500-2200 f.Kr. Troja VI daterades till ca 1275 f.Kr och stadens murar hade raserats, men "tyvärr" inte av människor utan av en jordbävning. Och av allt att döma hade stadens invånare genast byggt upp murarna igen. På 1950-talet fann man att borgen i Troja VII hade förstörts i en brand omkring 1240 f.Kr. Många menade att detta nog var den stad som Agamemnon och hans greker hade erövrat och plundrat. Så kom det också att stå i en del historieböcker.

Inga säkra bevis

Men hos en del forskare fanns ännu gnagande tvivel kvar. Skulle man tro Iliaden, hade Troja övergivits efter nederlaget, men i fallet Troja VII övergavs inte orten trots att borgen brunnit.

På 1960-talet var det dags för en ny debatt. Med nya vetenskapliga metoder gjordes mycket säkrare tidsbestämningar av olika fynd. Förbryllande nog upptäckte man att Troja VII hade förstörts samtidigt med eller rent av senare än Mykene och andra borgar i Grekland.

Om detta stämmer kan det knappast ha varit en samlad grekisk flotta som under Agamemnons ledning fört krig mot Troja under tio år. Både Agamemnon och de andra furstarna borde ha haft tillräckligt bekymmersamt hemmavid med att försvara de egna rikena. Att då föra krig långt borta för att hämnas ett kvinnorov var nog ganska orimligt. Ett annat besvärande faktum var att man inte hittat något som helst spår av grekiska erövrare i de olika Trojalagren. Om det inte varit för Iliadens skildring skulle ingen våga påstå att staden någon gång anfallits av en grekisk här.

Men, invänder någon, grekerna hade ju redan på 700-talet f.Kr kallat orten Nya Ilion. Ja, visserligen, men det är inget bevis för att Iliadens skildring är sann. På 700-talet f.Kr bosatte sig greker på många platser längs sjövägarna till och runt Svarta havet.

När de kom till den här platsen och såg kullen med gamla ruiner trodde de att det var rester av den förstörda homeriska staden. Det var säkert därför orten kallades Nya Ilion, precis som de engelska nybyggarna kallade bosättningen på Manhattan för New York.

Vi kan alltså konstatera att det knappast finns något som kan bevisa att trojanska kriget ägt rum.

Betyder det att allt bara är dikt? Nej, så enkelt är det säkert inte. Det Troja som brutalt försvann omkring 1200 f.Kr blev uppenbarligen härjat av några erövrare. Det finns flera dokument som talar om serier av plundringar under dessa århundraden på Cypern och i norra Syrien liksom i själva Grekland. Tiderna var mycket oroliga, vi vet ännu inte varför. Det kan ju vara så att diktaren gjort en hjältesaga av en ganska obetydlig episod, som av skilda anledningar bevarats i traditionen genom århundradena. I den episoden vävdes sedan in myter, färska minnen och aktuella händelser.

ANNONS

ANNONS

Fuskade Schliemann?

Avslutningsvis kan man fundera på hur ärlig Heinrich Schliemann egentligen var. I böcker och brev berättar han hur han själv grävde fram guldföremålen. Hans grekiska hustru hjälpte honom och samlade ihop föremålen i sin schal. Sent omsider har man granskat hans dagböcker från de aktuella dagarna. Då fann man att hustrun var i Aten dessa dagar. Dessutom berättade redan två år efteråt en av Schliemanns medhjälpare, som var med när fynden gjordes, att man inte hittade något guld just den aktuella dagen.

Det finns väl minst två tänkbara förklaringar. Han kan ha hittat guldet tidigare, men gömt undan det för att ta fram det vid ett lämpligt tillfälle. Det kan också vara så att hans hustru köpt sakerna i någon basar, kanske i Aten eller Istanbul. Schliemann behövde nämligen pengar till nya utgrävningar, och guldfynd ger alltid god publicitet. När sådant här fiffel upptäcks är det lätt att bli misstänksam inför Schliemanns tolkningar av sina fynd.
 

Forskarnas värld

Forskarnas värld är något helt annat än den som återfunnits i palatsarkiv och annat material från tiden för trojanska kriget. Materialet från den tiden visar en starkt centraliserad stat med en kung eller palatschef i toppen. Kring och under dem grupperade sig sedan militärchefer, konstnärer, soldater, präster, bybor i omgivningen och - längst ner på samhällsstegen - slavarna. Dessutom fanns överallt en skara skrivare (eller byråkrater med vår tids språk). Det senare är viktigt, eftersom de inte alls nämns i de homeriska texterna.

Inte heller var den homeriska diktvärlden lik den stadsvärld som växte fram under 700-talet. I den fattades besluten gemensamt av medborgarna, en begynnande demokrati. I Iliaden och Odysséen talas ibland om folkförsamlingar, men de var oftast nöjda med att bekräfta beslut som kungen och hans rådgivare redan fattat. Homerosdikterna skildrar alltså inte det samhällsskick som fanns när kriget enligt dem skulle ha ägt rum.

Men även om ett trojanskt krig aldrig ägt rum, har dikterna fängslat och fascinerat läsare i snart 3 000 år, och inspirerar ännu i våra dagar författare till storslagna romaner och filmer.
 

LÄS MER: Drömmen om Troja

LÄS MER: Odysseus irrfärder

LÄS MER: Antikens Grekland

LÄS MER: Grekiska gudar och hjältar

LÄS MER: Grekisk mytologi och religion

LÄS MER: Grekisk religion och mytologi (artikelserie)

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Nämn några historiska fakta som talar för att Troja har funnits på riktigt.
     
  2. Nämn några historiska fakta som talar mot att Troja har funnits på riktigt.

Fundera på:

  1. Vad tror du själv; försökte Homeros återge en verklig historisk händelse, eller var hans ambition endast att skriva en spännande saga? Motivera ditt svar.
     

 

Text: Jan-Olof Fallström, bokrecensent och läromedelsförfattare

 

Senast uppdaterad: 14 november 2023
Publicerad: 25 april 2023

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

Liknande artiklar

S
Kvinnohistoria

Kvinnan som huvudperson

Kvinnan har historiskt sett alltid varit dubbelarbetande; hon har både arbetat i produktionen och...

M

Skriftens historia - från bildskrift till alfabet

Det äldsta kända skriftspråket, kilskriften, utvecklades i Mesopotamien för omkring 5 000 år sedan...

M

Kvinnor i antikens Grekland och Rom

Det antika samhället var starkt militaristiskt och den manliga krigaren framstod som ett ideal....

M

Gudrid och Frejdis - vikingakvinnorna som seglade till Amerika

Källorna till vikingarnas färder från Grönland till Vinland, det vill säga Amerika, namnger två...

Samarbete

Den transatlantiska slavhandeln är en del av vår svenska historia

Det handlar om makt, våld och rasism. Det nya undervisningsmaterialet Sverige, slavhandeln och...

L

Odysseus irrfärder

Diktverket Odysséen skrevs troligen på 700-talet före vår tideräkning. Iliaden och Odysséen räknas...

ANNONS

ANNONS

Ämneskategorier

Antikens Grekland

I antikens Grekland (700-300 f.Kr) lades grunden till den västerländska kulturen. Antikens grekiska välde var splittrat...

Historisk analys och begrepp

För en historiker är källorna utgångspunkten och grunden för historieskrivandet. Med hjälp av olika analysverktyg...

Grekisk mytologi

Religionen som utövades i antikens Grekland innefattar den grekiska mytologin samt den kult och de ritualer som omgav...

Relaterade taggar

Arkeologi

Arkeologi handlar inte bara om skatter och berömda upptäckter kring forntida kungar och drottningar...

Myter och sagor

Här ska vi kortfattat reda ut skillnaden mellan en myt och en saga, en åtskillnad som inte alltid...

Källvärdering och källkritik

Begreppet källvärdering har en mer positiv klang än begreppet källkritik och beskriver samtidigt...

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
M

Historiesyn - olika perspektiv på historia

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-11-30

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om aktör- kontra strukturperspektiv, om genusperspektiv och om postkoloniala perspektiv på historia.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Historiska epoker och den europeiska epokindelningen

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-02-10

Julia, Kristoffer och Mattias pratar om den europeiska epokindelningen utifrån ett kronologiskt perspektiv. Epoker som nämns är flodkulturerna, antiken, medeltiden, tidigmodern tid och modern tid. De förklarar varför tidsbegreppet vikingatid infördes i Sverige under 1800-talets slut och jämför med tidsindelningar i Kina.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
L

Historisk källkritik

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-02-03

En av de viktigaste sakerna en historiker måste kunna är källkritik. Julia, Kristoffer och Julia reder ut de källkritiska kriterierna - äkthet, obereoende, samtidighet och tendens.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
L

Demokratin i antikens Aten

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2015-10-14

I fokus första avsnitt handlar om atensk demokrati. Julia, Mattias och Kristoffer pratar om vad ordet demokrati betyder och hur den atenska demokratin fungerade. Var det verkligen demokrati i antikens Aten?

+ Lyssna