Ingår i en artikelserie

Sverige och andra världskriget, del 3: Den svenska neutralitetspolitiken i ett kritiskt perspektiv

Lästid 8 minuter

Vid andra världskrigets utbrott förklarade sig Sverige neutralt. Neutraliteten sattes under kriget på svåra prov och vid flera tillfällen avvek Sverige från en strikt neutralitetslinje. Under tiden 1941-1942 gjordes stora eftergifter mot tyska krav. Under 1942-1943 svängde inställningen. Sverige sa då i större utsträckning nej till tyska krav och förde en politik som var mer till förmån för de allierade. De sista krigsåren intog Sverige en allt tydligare ställning för de allierade. Sverige lyckades dock genom hela kriget undvika att bli indraget i den världsomspännande konflikten.

Artikel

Bild: U40317222

Tyska alpjägare på tåg genom Sverige 1940 (transittrafik).

En fråga som väckt debatt

Länge har den dominerande uppfattningen bland historiker varit att den svenska neutralitetspolitiken var förankrad i den allmänna opinionen och att de eftergifter som gjordes var helt nödvändiga om Sverige skulle kunna fortsätta att stå utanför kriget. På senare tid, en bit in på 2000-talet, har dock neutralitetspolitiken alltmer blivit föremål för både diskussion och kritik.

En omdiskuterad fråga är i hur stor utsträckning som eftergifterna under åren 1940-1943 motiverades av en fruktan för ett tyskt angrepp. Eller var det ett uttryck för en önskan hos grupper i det svenska samhället att närma sig Tyskland? Denna önskan kunde i sin tur vara ett uttryck för en allmänt tyskvänlig inställning som gick ut på att ställa sig väl med Tyskland ifall de skulle segra i kriget.

ANNONS

En tyskvänlig opinion var förhållandevis stark bland svenska officerare (och andra, företrädesvis på den borgerliga sidan) som - utan att för den skull sympatisera med nazismen - ändå ville ge Tyskland sitt stöd i kampen mot kommunismen. Den kanske mest framstående representanten för en sådan protysk inställning var överbefälhavaren (1939-44) Olof Thörnell. Även kungen, Gustav V, var nu liksom under första världskriget allmänt tyskvänlig.

Hur som helst anser en del kritiker att de svenska eftergifterna var onödigt stora, medan andra håller fast vid att eftergifterna var nödvändiga om Sverige skulle kunna hålla sig utanför kriget.

Det tycks stå ganska klart att det grundläggande målet för den svenska neutralitetspolitiken - d.v.s. att stå utanför kriget - hade ett stort stöd i den svenska opinionen. Detta är heller inte så konstigt, i den frågan var situationen likartad i flera andra länder i Sveriges närhet: Danmark, Norge, Finland, Holland och Belgien försökte genom neutralitetsförklaringar stå utanför kriget och folket ville säkerligen ingenting hellre än att slippa kriget. Men av dessa länder var det endast Sverige som lyckades undvika att dras in i kriget. Varför? Berodde det på anpasslighet och feghet eller t.o.m. nazistiska sympatier? Eller finns det andra förklaringar? Kan det speciella strategiska läget ha hjälpt Sverige? Hur i så fall? Hade vi ovanligt kloka och skickliga politiska ledare? Eller hade vi helt enkelt tur?

Här ska inte något försök till djupgående analys göras. Men kort sagt hade Sverige ett gynnsammare läge än t.ex. Norge, Danmark och Finland. För Tyskland var det livsviktigt - med tanke på järnmalmstillförseln från de svenska malmfälten - att behärska den isfria kuststräckan i Norge upp till Narvik varifrån malmtransporterna från Sverige till Tyskland gick under vinterhalvåret när den svenska hamnen i Luleå låg infrusen i Östersjön. I öster kunde Finland inte undvika att bli krigsskådeplats då både Hitler och Stalin såg Finska viken som ett alltför viktigt strategiskt område.

ANNONS

Kritik mot Sveriges agerande under andra världskriget

Vad går då kritiken av den svenska politiken under andra världskriget ut på?

Sverige var inte neutralt
För det första menar man att det är fel att kalla den svenska utrikespolitiken under kriget för neutral eftersom den innebar så många och stora eftergifter. Att den svenska "neutraliteten" inte upprätthölls strikt råder det ingen tvekan om. Neutralitetsbrotten var som sagt stora och det erkänner de flesta, inklusive samlingsregeringen som vid tiden fattade besluten. Att man ändå från officiellt håll benämnt den svenska politiken som neutral beror på att den svenska staten hela tiden hade som mål att landet skulle vara neutralt trots att man ibland tvingades till neutralitetsbrott. Att t.ex. kalla Sverige för en tysk lydstat eller något liknande är att gå för långt. Sverige stod trots allt vid många tillfällen emot tyska krav så pass mycket att den tyska irritationen var stor, t.ex. vid förnyade tyska krav på transport genom Sverige av ytterligare trupper efter Engelbrechtsdivisionen (i juni 1941). Sverige sköt för övrigt också ned flera tyska flygplan över svenskt territorium. Det är dock ingen tvekan om att de svenska eftergifterna för tyska krav - fram till dess att kriget vände - kan betecknas som mycket stora. Till eftergifterna kan också räknas att Sverige tillät tyska krigs- och trupptransportfartyg passera över svenskt territorialvatten (under falska handels- och nödflagg).
Eftergifterna var onödigt stora
Exempelvis vid midsommarkrisen 1941 då regeringen efter svår vånda tillät en fullt militärt utrustad tysk division på 18 000 soldater att passera genom Sverige. Skälet som angavs från regeringens sida var att rädda landet från att dras in i kriget. Kritiker menar dock att risken för krig vid detta tillfälle var överdrivet. Att regeringen gick med på detta ses enligt kritikerna som ett utslag av feghet och önskan att stå på den segrande tyska sidan vid ett krigsslut.
Eftergifterna hade en demoraliserande effekt på folket
Eftergifterna hade en så demoraliserande effekt på det svenska folket att ett motstånd mot de tyska kraven skulle ha varit bättre, även om det hade resulterat i ockupation. Eftergifterna innebar också att oppositionen i Sverige mot den tyskvänliga politiken trycktes ned och att kritiska röster tystades av statsmakten i så hög grad att man kan tala om en stor demokratisk förlust. Tidningar som publicerade uppgifter om den tyska våldspolitiken beslagtogs. En censurlag stiftades som gav möjlighet till förhandsgranskning och utgivningsförbud för tidningar. Staten strävade också efter att tona ner omfattningen av transiteringarna (de tyska transporterna genom Sverige). Följden blev, menar kritikerna, att svenska folket inte var medvetna om innebörden av den svenska utrikespolitiken. Samma kritiska röster hävdar att om folket skulle ha fått veta mer så hade uppslutningen kring regeringens politik minskat.

ANNONS

Även om neutralitetspolitiken som sagt hade ett brett stöd hos befolkningen så var kritiken mot eftergifterna stark redan medan de pågick. Mest kända av kritikerna var Torgny Segerstedt, som skrev i Göteborgs Handels och Sjöfartstidning, Karl Gerhard med kupletten (en pjäs) Den ökända hästen i Troja (som förövrigt förbjöds av polisen) och författaren Vilhelm Moberg som, när det såg som mörkast ut för Sverige 1941, uppmanade till strid mot nazismen genom den historiska romanen Rid i natt (den undgick att bli censurerad). Andra kritiska röster var Eyvind Johnsson och Ture Nerman i tidskriften Trots allt.

Ord och begrepp:

Eftergiftspolitik: När en stat ger efter inför (går med på) en mäktigare stats krav för att slippa bli indraget i en konflikt.

Neutralitet: (Alliansfrihet, oberoende) En stat som väljer att stå utanför krig och inte stödja någon av de krigförande parterna.

Ockupation: När en stat invaderar ett annat land och besätter det med trupper för att kunna styra och kontrollera landet.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

Vilka argument framförs ofta av kritiker som hävdar att Sverige inte var neutralt?
Ge några exempel på hur den svenska staten försökte förhindra kritik mot deras tyskvänliga politik i början av kriget.

Diskutera:

Borde Sverige ha hållit hårdare på sin neutralitet, även om det skulle ha lett till ett tyskt anfall mot Sverige? Motivera.
Bör Sverige idag undvika krig till varje pris om något liknande händer - t.ex. om Ryssland vill använda delar av svenskt territorium? Motivera.
Är det bra att Sverige idag är en aktiv medlem i försvarsalliansen NATO och därför i händelse av krig bör skicka militära förband till olika krigsplatser där NATO är involverat? Motivera.

S LÄS MER: Sverige och andra världskriget, del 1: Finland, Danmark och Norge invaderas

S LÄS MER: Sverige och andra världskriget, del 2: Eftergiftspolitiken

M LÄS MER: Sverige under andra världskriget

S LÄS MER: Judarna och omvärlden under Förintelsen

M LÄS MER: Finska vinterkriget

M LÄS MER: Den 9 april 1940 - Hitler anfaller Danmark och Norge

M LÄS MER: Andra världskriget

M LÄS MER: Svensk säkerhetspolitik under 1900-talet

M LÄS MER: Det svenska försvaret under 1900-talet

M LÄS MER: Polistrupperna

M LÄS MER: Operation Sepals

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.

Litteratur:
Carl-Axel Gemzell, Vänskap och politik. Aspekter på de engelsk-svenska relationerna under det andra världskriget, HLF förlag, 2005
Stig Hadenius m.fl. Sverige efter 1900 - en modern politisk historia, Bonnier, 1991
Maria-Pia Boëthius, Heder och samvete, Norstedts förlag, 1991
Alf W. Johansson, Per Albin och kriget, Tiden, 1995
Osmo Jussila m.fl. Finlands politiska historia, Schildt, 2000
Jan Linder, Andra världskriget och Sverige, Historia och mytbildning, Infomanager: Print on demand, 1997
Herman Lindqvist, Drömmar och verklighet, Norstedts, 2001
Mats Bergquist och Alf W Johansson, Red. Säkerhetspolitik och historia: essäer om stormaktspolitiken och Norden under sjuttio år, Hjalmarsson & Högberg, 2007
Lars M Andersson, Mattias Tydén, Red. Sverige och Nazityskland. Skuldfrågor och moraldebatt, Dialogos, 2007

FÖRFATTARE

Text: Lars Hammarén, författare och gymnasielärare i historia
Webbplats: Lars Hammarén

Artikelserie om Sverige och andra världskriget

1 Sverige och andra världskriget, del 1: Finland, Danmark och Norge invaderas

2 Sverige och andra världskriget, del 2: Eftergiftspolitiken

3 Sverige och andra världskriget, del 3: Den svenska neutralitetspolitiken i ett kritiskt perspektiv

+ Visa hela artikelserien

Senast uppdaterad: 14 augusti 2025

Publicerad: 10 juni 2019

Spara som favorit

ANNONS

Liknande artiklar

Kvinnliga agenter i Stockholm under andra världskriget

av: Bosse Bjerkerot

2025-01-08

Lästid 7 minuter

Under andra världskriget var Stockholm ett internationellt centrum för agenter och spioner från de krigförande länderna. Men även Sverige, som inte var ett krigförande land, hade agenter som spionerade för den svenska hemliga underrättelsetjänsten C-byrån. Flera av agenterna var kvinnor som riskerade sina liv och sin hälsa för Sveriges säkerhet. Tre av dessa kvinnor var Erika Wendt, Karin Lannby och Jane Horney, men många fler kvinnor var involverade i detta farliga arbete...

+ Läs mer

Operation Sepals

av: Bosse Bjerkerot

2024-10-05

Lästid 9 minuter

Operation Sepals bestod av allierade baser i de svenska fjällen under andra världskriget. Soldater från baserna utförde rekognoscering och sabotage inne i det naziockuperade Norge. De allierade baserna administrerades av USA, bemannades av norska soldater som fått militär träning i Storbritannien och Sverige och som samarbetade med samer. Men hur kunde det neutrala Sverige bli en del i denna operation?

+ Läs mer

Polistrupperna

av: Bosse Bjerkerot

2024-09-27

Lästid 7 minuter

Under andra världskriget fick norska och danska flyktingar militär utbildning i Sverige. Detta gick under täcknamnet ”polistrupper” och ”polisutbildning”. Omkring 15 000 norrmän och 3 600 danskar gick igenom utbildningen för att efter kriget sättas in i respektive hemland. Deras uppgift var att upprätthålla ordningen i det kaos som uppstår efter ett krigsslut samt gripa krigsförbrytare...

+ Läs mer

Sverige och Tyskland - grannar vid Östersjön under 800 år

av: Lars Hildingson

2022-11-14

Lästid 11 minuter

På Hansans många kontor runtom i hela det stora handelsområdet var språket tyska (i form av lågtyska). För svenskar som lärde sig något annat språk än modersmålet var tyska det dominerande språket, möjligen med undantag för eliten bland kyrkans folk. För biskopar och lärda munkar var latin det naturliga andraspråket, gångbart i hela den kristna världen. Det har sagts att Sverige under medeltiden var på väg att bli en tysk koloni. Men det var i så fall en kolonisation kulturellt och ekonomiskt. Hansan var ju ingen statsbildning...

+ Läs mer

Judarna och omvärlden under Förintelsen

av: Jan-Olof Fallström

2022-11-08

Lästid 13 minuter

Den amerikanske pansargeneralen Patton var en av de mest hårdföra generalerna under andra världskriget. Han var absolut orädd och ibland rent av brutal. Men ett filmreportage från 1945 visar honom med tårarna strömmande längs kinderna. Hans trupper hade just befriat ett nazistiskt koncentrationsläger, och synerna där fick den krigsvana veteranen att gråta. Ja, han inte bara grät. General Eisenhowers nära medarbetare Omar Bradley skriver i sina memoarer att Patton gick bakom ett skjul och kräktes. Han som hade varit med i båda världskrigen...

+ Läs mer

Det svenska försvaret under 1900-talet

av: Armémuseum

2022-06-25

Lästid 4 minuter

Riksdagens beslut att bygga en fast försvarsanläggning i Norrland 1901 var ett resultat av en ny strategi för hur Sverige skulle försvaras. Ett fientligt anfall skulle hejdas redan vid gränsen. Ett sådant försvar krävde starka befästningar vid landets gränser och väldigt många soldater. Den nya värnpliktiga massarmén möjliggjorde det senare. Den svenska riksdagen beslutade 1901 att avveckla den indelta armén och införa allmän värnplikt. Det innebar en förstärkning av försvaret och fullt utbyggt skulle värnpliktsförsvaret bestå av 600 000 soldater. Utbildningen omfattade alla män mellan 21 och 40 år och den totala övningstiden var 240 dagar...

+ Läs mer

Liknande filmer och poddradio