Sufismen - islams mystik

Det arabiska ordet som betecknar islams mystik är tasawwuf. Denna form av fromhet brukar också kallas för sufism. Det är inte en rörelse separerad från sunni- och shiaislam, utan en muslim kan mycket väl vara sufi och sunni- eller shiamuslim samtidigt. Även om Muhammed inte kan sägas ha varit främst asket eller mystiker anses inom sufism att det asketiska idealet är en del av islam från början.
S

Dansande sufier, medeltida illustration.

Sufismen var en omstridd företeelse redan tidigt i islams historia. Det fanns många, speciellt bland de religiöst lärde inom sunnitisk islam, som menade att den ibland långt drivna askesen stred mot den accepterade islamiska traditionen.

Karakteristiskt för sufism - speciellt ifråga om ritualer - är framförallt dhikr ("gudserinran"), en andaktsform där t.ex. en bön, trosbekännelsen eller guds namn upprepas. Detta sker som regel i samband med vissa rörelser och med hjälp av en speciell andningsteknik. En drivande kraft i sufism är utövandet av denna rit.

ANNONS

ANNONS

Sufiordnar (darwishordnar)

Sufier betonade redan tidigt att det finns ett behov av andliga ledare, s.k. shaykher. Kring framstående sufi-shaykher uppstod olika ordnar. De kallas ibland för darwishordnar. Det är ett persiskt ord som betyder fattig och syftar på det asketiska liv som ordensmedlemmar lever.

Idag finns en lång rad olika ordnar med stor spridning bland muslimer världen över. Under vissa perioder och på olika platser har rörelserna varit förbjudna, men förbud har inte kunnat stoppa ordnarnas spridning och verksamhet. Darwishordnar är t.ex. förbjudna i Turkiet sedan 1925, men idag är rörelserna aktivare än någonsin, och döljer sig ofta bakom täckmantlar som "Föreningen för bevarandet av turkisk dans och musik" eller som en hjälporganisation. Sufism har haft stor betydelse i ickearabiska muslimska länder som Pakistan och bland de cirka 120 miljoner muslimerna i Indien.

Andliga ledare inom sufismen

Shaykhens anseende inom sufismen medförde att många ordensledare kom att betraktas som heliga personer med övernaturliga krafter och förmåga att åstadkomma under eller mirakel. De kallades wali ("vän - här i betydelsen vän med gud"). Deras gravar har i många fall blivit populära vallfärdsmål, utan att alltid vara accepterade som sådana av religiöst lärde.

En stor andel av de vallfärdande till dessa helgongravar är kvinnor, eftersom kvinnornas ställning i samhället kan göra det svårt för dem att resa till Mekka. Det är vanligt att t.ex. en mor som vill ha del av den kraft shaykhen äger - för att hennes sjuka barn ska bli friskt - offrar något vid graven.

Inom sufismen finns kvinnor som är sufi-shaykher och inom minst en gren av sufismen utför män och kvinnor ritualer tillsammans.

Populär som mytisk gestalt och helgon är al-Khadir, "den gröne". I traditionen kopplas "den gröne" samman med berättelser om Musa (Moses) i Koranens sura 18, men rötterna till legenden står att finna ända tillbaka till Gilgamesheposet. Den anses också influerad av bl.a. judiska legender. När islam expanderade följde legenden med. Ett verk i den hinduiska traditionen säger att han är den gud som härskar över odödlighetens källa.

I den folkliga fromheten är Muhammed den främste av sufismens helgon och hans födelsedag har blivit en stor religiös högtid. De religiöst lärde kritiserar ibland firandet med utgångspunkt i trosbekännelsens tanke om en gud och Muhammeds roll som sändebud. Det är t.ex. därför förbjudet att fira profetens födelsedag i Saudiarabien. I många fall firas också shaykhernas födelsedagar, men i en mindre skala. Vid dessa religiösa fester firas sufi-shaykher vid vad som närmast kan liknas vid karnevaler med processioner, religiösa riter, tivoli och religiös musik. Sufismen är t.ex. intimt förknippad i turkisk kultur med neyflöjten och i Pakistan och Indien med den musikform som kallas qawwali.

ANNONS

ANNONS

Sufiordnar som sociala, ekonomiska och politiska nätverk

Sufifromhet har varit ett väsentligt inslag i det folkliga religiösa livet i islam från medeltiden fram till idag. Troligen växer dessa ordnar idag, bl.a. på grund av de sociala och ekonomiska problem som finns i många muslimska länder. Sufiordnar utgör idag både sociala, ekonomiska och politiska nätverk och kan komma att spela en allt större roll i Mellanösterns samhällen där denna typ av informella politiska organisationer är vanliga. I repressiva (förtryckande) stater kan de bli kanaler för såväl politisk handling som social frustration. De kan även utgöra en motvikt mot mer militanta islamistiska rörelser.

LÄS MER: Islams grunder

LÄS MER: Islam [huvudtexten]

LÄS MER: Islams historia

LÄS MER: Introduktion till islam

LÄS MER: Sharia - lagen

LÄS MER: Politisk islam

PODCAST: Islams fem pelare

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Förklara kortfattat vad som menas med sufism.
     
  2. Det finns många sufiordnar även i länder där de är förbjudna. Motivera.
     
  3. Många muslimers syn på sufiordnarnas andliga ledare kan i det närmaste beskrivas som en motsvarighet till kristendomens helgondyrkan. Motivera.
     
  4. Förklara vad som menas med rubriken "Sufiordnar som sociala, ekonomiska och politiska nätverk".
     


Litteratur:
Leif Stenberg och Jonas Otterbeck (red.), Islamologi : studiet av en religion. Carlsson, 2012
Birgit Schaebler och Leif Stenberg (red.), Globalization and the Muslim world : culture, religion, and modernity. Syracuse University Press, 2004
Koranen, i översättning av Muhammad Knut Bernström. Stockholm, 1998
Mikael Nordberg, Profetens folk. Stat, samhälle och kultur i islam under tusen år. Stockholm, 2001
 

Text: Leif Stenberg, professor i islamologi, Institute for the Study of Muslim Civilisations, Aga Khan University
Webbplats: Dr Leif Stenberg, Institute for the St​udy of Muslim Civilisations
Wikipedia: Leif Stenberg

Senast uppdaterad: 3 augusti 2023
Publicerad: 16 september 2021

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

Liknande artiklar

M
halal vs haram

Matregler inom islam

Islam är i högsta grad en levande religion som hela tiden tolkas och nytolkas i alla de länder där...

M

Islams gudssyn och kärna

Ordet islam kommer från ett arabiskt ord som betyder "underkastelse" eller "...

M

Mekka - världens centrum

För muslimer är staden Mekka (eller Mecka) i Saudiarabien världens centrum. I Mekka föddes Muhammed...

S

De fem pelarna - grunden för islams religionsutövning

De grundläggande plikterna en muslim ska utföra mot Gud är kända som islams fem pelare. De är en...

S

Sharia - ett på uppenbarelsen vilande rättssystem

Det islamiska rättssystemet började utformas på 700- och 800-talen. Under århundradena har sharia...

S

Synen på män och kvinnor inom rättssystemet och äktenskapet

I det på uppenbarelsen vilande rättssystemet (sharia) har män och kvinnor olika rättslig status....

ANNONS

ANNONS

Ämneskategorier

Re

Islams grunder

Allmänt om islam. Här hittar du fakta om islams troslära, seder och utövande i stora drag.

Relaterade taggar

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
L

Fastemånaden ramadan

av: Mattias Axelsson
2021-04-20

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. religionskunskap) om den muslimska fastemånaden ramadan.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
S

Att jämföra religioner (fördjupning)

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2017-02-15

I det här fördjupningsavsnittet (20 min) berättar Mattias, Kristoffer och Julia om likheter och skillnader mellan de fem världsreligionerna. Här diskuteras också vad som egentligen är viktigt att jämföra och varför.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
L

Ramadan och Eid al-Fitr

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-06-08

Julia, Kristoffer och Mattias pratar om den muslimska fastemånaden ramadan och den efterföljade festen Eid al-fitr.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
L

Islams fem pelare

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-05-25

Julia, Kristoffer och Mattias går igenom islams fem pelare.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Muhammed och Jesus - likheter och skillnader

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-03-30

Mattias, Julia och Mattias pratar om centralgestalterna i de två största världsreligionerna - Muhammed och Jesus. Vilka likheter och skillnader finns?

+ Lyssna